Varför svartmunnad smörbult är så anpassningsbar

Ett internationellt forskarlag, med forskare från Göteborgs universitet, kartlagt genomet hos den svartmunnade smörbulten. Studierna ger nya viktiga verktyg för att förstå invasiva arters framgång, och även möjlighet att bättre kunna bedöma smörbultens kapacitet för fortsatt spridning.

Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus; engelska Round goby) är en oerhört framgångsrik invasiv fisk. Den fanns ursprungligen i och kring Kaspiska havet men har nu spridit sig till ekosystem i stora delar av världen.

– Smörbulten nådde svenska vatten kring år 2008 och håller för närvarande på att snabbt etablera sig längs svenska kusten, både i Östersjön och i Kattegatt och Nordsjön, säger Anders Blomberg professor i funktionsgenomik och en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

På Västkusten finns svartmunnad smörbult dock egentligen bara kring och i Göta älvs utlopp där vattnet är sött eller bräckt. Det finns inga tecken på att svartmunnad smörbult kan leva i den salthalt som i övrigt finns i Skagerak. Att den sprider sig på Västkusten verkar alltså vara ett felaktigt påstående.

Invasiva arter kan bli ett stort bekymmer för de områden som invaderas. De kan kraftigt rubba den ekologiska balansen och till och med slå ut inhemska arter.

– För forskningen är arter som smörbulten intressanta eftersom de ger möjlighet att studera snabb anpassning på korta ekologiska tidsskalor och för att vi ska kunna förstå viktiga faktorer som ger arter förmågan att kolonisera nya miljöer.

För att bättre förstå den framgångsrika invasiva fisken svartmunnad smörbult har forskare vid Göteborgs universitet i samverkan med flera internationella grupper, under ledning av Irene Adrian-Kalchhauser vid universitetet i Basel, sekvenserat och analyserat smörbultens arvsmassa (DNA, genom).

– Framför allt har vi analyserat genfamiljer som vi antar är viktiga för denna fisks förmåga att hantera nya miljöer. Vi beskriver i studien bland annat hur smörbultens avgiftningssystem ser ut och hur immunsystemet har anpassats för att kunna motstå nya parasiter och infektioner.

Forskarna har också kunnat se hur smörbulten, genom en tidig duplicering av gener, utvecklat en förmåga för att bättre kunna se och synas i grumligt vatten.

– Vi har hittat intressanta evolutionära mönster som innebär en snabb anpassning mellan generationer. Vi har även kunnat se en stor repertoar av så kallade osmoregulatoriska gener, om innebär att smörbulten kan anpassa sig till olika salthalter.

Ett återkommande tema i alla de analyserade genfamiljerna är genutvidgningar, vilket forskarna anser kunna ge ökad förmåga till anpassning till nya och omväxlande miljöer.

Resultaten från studien har publicerats i BMC Biology.