Kooperativa överförbara fiskerättigheter

I ett system med kooperativa överförbara fiskerättigheter kan flera av fördelarna med ett system med permanent överförbara fiskerättigheter (TFC) kombineras med möjligheten att behålla ett mer omfattande småskaligt fiske. Det är också användbart i situationer där bifångster och uppgradering är problem. Liksom när kvoterna är små, antalet båtar är få och rena marknadssystem är svår att bygga upp eller att göra fungerande.  Fördelarna med TFC-system är framförallt:

  • Ekonomiskt bärkraftig näring
  • En flotta i balans med resursen
  • Enkelt, effektivt och transparent regelverk

i ett system med kooperativa överförbara fiskerättigheter finns det flera kooperativ, exempelvis kan det handla om sådant  Burfiskekooperativet, Kosterfjordskooperativet (Norra Bohusläns Samförvaltning), Skagerakkooperativet, Kattegattkooperativet, Fiskfiskekooperativet, Öresundskooperativet, Östersjökooperativet, Siklöjekooperativet, Stockholmskooperativet, Norra Sveriges strömmingskooperativ eller nåt annat.

Varje kooperativ måste dock ha ett minsta antal medlemmar. Kanske 7 är ett rimligt tal och det är vad kooperativa fiskerättighetsinnehavare i Danmark måste ha liksom kooperativ inom kooperativa TFC-system i Alaska. I tillägg till detta kan det finnas en kustkvot och ett områdesbaserat fiske (TURF) i Gullmarsfjorden med ett begränsat antal båtar.

Sådana kooperativ är perfekta för att förena flera av de mål som den svenska fiskeripolitiken har såsom:

  • Begränsad påverkan på arter och näringsväv (biologisk mångfald, bifångster))
  • Begränsad påverkan på bentiska habitat (bottenpåverkan)
  • Ekonomiskt bärkraftig näring
  • Levande kustsamhällen och främjande av småskaligt kustnära fiske
  • En flotta i balans med resursen
  • Enkelt, effektivt och transparent regelverk

Vilka kvoterade arter som ska ingår i kooperativets fiske måste vara förutbestämt och i Kosterfjorden kan det kanske handla om räka, kräfta och torsk. Om rödtunga också kvoteras kan de ingå i detta. Dessutom ska det område som kooperativets medlemmar får fiska i också bestämmas. I Kattegatt handlar det kanske om kräfta, tunga, rödspätta, torsk och kolja. För Skagerak kanske om räka, kräfta, torsk, sej, kolja, vitling, kummel, marulk och vitllinglyra. För siklöjekooperativet kanske siklöja, strömming (sill), sik och lax. För Stockholmskooperativet kanske strömming, torsk, gös och gädda. Exakt vilka arter som ska omfattas i varje kooperativ får diskuteras fram. Om ett burfiskekooperativ skulle skapas på Västkusten bör hummer, kräfta och räka (även om ingen idag fiskar räka med bur) ingå.

Istället för ett Stockholmsbaserat kooperativ kanske en områdesbaserad lösning (TURF) kan användas där. kanske skulle det också passa bättre för fisket i Öresund. Något som skulle göra det lätt att också ta hänsyn till personer med enskild fiskerätt (de skulle också kunna ingår som medlemmar i ett kooperativ).

Medlemmar i kooperativen tilldelas egna fiskerättigheter och gränser för hur stor andel av fiskerättigheterna för en art och inom ett kooperativ som en båt får ha sätts upp. Inom ett kooperativ kan båtar sälja, köpa, byta, hyra och låna fiskerättigheter och olika kooperativ kan sinsemellan låna, byta och hyra fiskerättigheter. I andra kooperativ kan reglerna istället vara att man bara får låna, byta och hyra under året. Det är upp till kooperativen själva att bestämma hur det ska fungera. Regelverken för redskap, tider och liknande i kooperativen styr medlemmarna över.

Nya fiskare kan komma in i kooperativen genom att köpa befintliga medlemmars båt och fiskerättigheter.  En båt kan vara medlem i flera kooperativ men kan inte flytta sina egna fiskerättigheter mellan kooperativen. Ingen ska kunna ingå i ett kooperativ och dessutom fiska på kustkvoten. En medlem i ett demersalt kooperativ bör också kunna ingå i det pelagiska systemet om den vill. Tillämpat på Östersjön skulle det ge möjlighet till ett mer flexibelt fiske.

För att uppnå målen för kontrollerbarhet och uppfyllnad av landningskyldigheten räcker dock inte heller ett kooperativt TFC-system. Som vi sett duger inte heller ett system med fiskemöjligheter eller ett rent TFC-system till detta. För att uppnå de målen måste det till en bättre kontroll. Den enda möjligheten att få till det är att införa kameraövervakning av fångsten. I gengäld tas all statlig detaljreglering av tider, redskap och särskilda tillstånd med mera bort. För att få fiska yrkesmässigt måste dock också en licens att fiska innehas oavsett vad den kallas.

I samband med detta bör också turfiskeföretag betraktas som yrkesfiskeföretag och inbegripas i regelverket för yrkesfiske. Det kan därmed också vara med i kooperativ eller fiska på kustkvoten. Regionalkvot blir i ett kooperativt TFC-system helt överflödigt.

Dessutom bör det kanske införas möjligheter för kooperativa företag att inneha pelagiska fiskerättigheter så som det är i Danmark både när det gäller kooperativa och demersala fiskerättigheter. Det skulle gör det lättre för nya att komma in i det pelagiska fisket.

Läs mer:

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!