För att utveckla Fiskebäcks hamn har yrkesfiskeföretagen och yrkesfiskarna i Fiskebäck bildat två bolag. Bolagsbildningarna är en följd av att det finns beslut om att Fiskebäcks Hamn AB eventuellt kan komma att fördjupas och utvecklas för fiskets räkning. Det finns idag dessutom mer konkreta beslut i fastighetsnämnden. Besluten fattades vid ett möte i februari. Kommunfullmäktige tycks dock inte ha behandlat frågan ännu.
Det ena bolaget är Fiskebäcks Hamn AB som har till ändamål att äga och förvalta kajanläggningar och byggnader i Fiskebäcks hamn. Styrelsen i Fiskebäcks Hamn AB består av Kurt Claesson (Fiskeri AB Ginneton), Lars Axelsson (Axfish AB), Lars-Uno Bryngeld (Bryngeld Fiskeri AB), Jonas Ahlström (Ahlma Fiskeri AB), David Ahlström (Torland Fiske AB), Philip Ahlström (Tor-Ön Fiske AB) och Johannes Claesson (Fiskeri AB Ginneton) som ordinarie medlemmar. Johannes Claesson är styrelseordförande. Suppleanter är Dick Höglund (Yngve Höglund Trading AB, Donsö Shipping Meet AB), Mikael Axelsson (Axfish AB), Thor Claesson (Fiskeri AB Ginneton), Fredrik Ahlström (Tor-Ön Fiske AB), John Bertil Magnusson (Ahlma Fiskeri AB), Philip Claesson (Fiskeri AB Ginneton) och Urban Bryngeld (Bryngeld Fiskeri AB).
Det betyder att samtliga stora pelagiska fiskeriföretag i Fiskebäck är representerade i styrelsen för bolaget. Däremot är de mindre bolagen med båtar i Fiskebäcks hamn, Danmark eller annat land inte representerade. Sådana bolag är bland annat August Fiskeri AB/Saron Fiskeri A/S, Västanfisk AB, Zandic Management & Trading AB, Grahn & Lundberg AB, Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB och Alfhild Fiskeri AB. Sannolikt ägs hamnbolaget också av de stora pelagiska fiskeriföretagen.
För själva utvecklingsarbetet, projekterandet och byggandet har ett annat bolag bildats, Fiskebäcks Utvecklings AB. Styrelsen i detta bolag är identisk med styrelsen i Fiskebäcks Hamn AB.
För att Fiskebäcks hamn ska bli tillgänglig för de stora fiskebåtar som har hamnen som hemmahamn krävs alltså att farleden och hamnen muddras till ett större djup.I framtidsplanerna ingå även en utökning av hamnytan på land samt nya kajer vid Dansholmen. Vid Dansholmen föreslås en ny kaj som ska ge plats för cirka 10 fiskebåtar med längder på upp till 90 meter.
Utfyllnaden av hamnområdet mellan Dansholmen och befintligt hamnområde ska ge en yta på cirka 15 000 kvadratmeter att använda som serviceyta för de fiskeföretag som ingår i bolaget Fiskebäcks Utvecklings AB. Enligt Fastighetsnämnden i Göteborg handlar det om sju fiskeriföretag, men jag kan kan bara se 6 stycken bland de som ingår i styrelsen för Fiskebäcks Utvecklings AB. Vilket det sjunda skulel vara är lite oklart. Bland annat kan ytan bebyggas med ett fryshus, lagerlokaler för utrustning, miljöstation, byggnader för kontor och personal.
Av den fisk som idag fångas av båtar med hemmahamn Fiskebäck landas cirka 80 procent i Danmark. Fiskebäcks Utveckling AB bedömer att en mycket större andel skulle hamna i Fiskebäck vid en utbyggnad. Dessutom kan underhållet av fartygen, som totalt omsätter 40-50 miljoner kronor per år, förläggas till Fiskebäck och ge många arbetstillfällen. Detta är en bedömning som inte är så trovärdig. Varför landa fisk i Göteborg som sen ändå ska köras till fiskfabriken eller fiskmjölsfabriken i Skagen? Däremot kan det kanske bli mer landningar av räkor och kräftor som ska till Göteborgs Fiskauktion i Fiskhamnen i Majorna. Idag finns det räktrålare som inte kommer in Fiskhamnen utan lossar på Amerikakajen bredvid Fiskhamnen.
Kostnaden för muddring och utbyggnad av kajer beräknas till cirka 160-250 miljoner kronor. I en lösning med samfinansiering beräknas Göteborgs Stad stå för muddringen, cirka hälften av totalkostnaden och Fiskebäcks Utvecklings AB bekosta den andra hälften som består bland annat av utfyllnad och kajer.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.