Offentlig redovisning av kvoter, fiskerättigheter och fångster

I Danmark driver Fiskeristyrelsen ett system där fångster redovisas öppet liksom andel av fiskerättigheterna uppdelat på art, fångstområde, fiskebåt, ägare, företag och person. Det är ett lättanvänt system som ger möjlighet att ta fram all existerande information inklusive överlåtelser med mera. I det offentliga danska skeppsregistret kan ägare, köp och försäljningar av fiskebåtar följas. Företag och deras ägande kan följas exakt i det offentliga danska företagsregistret. Dessutom finns alla gamla skeppslistor online. Det danska fisket och den danska fiskeriförvaltningen är transparent och det är lätt för media, politiker och alla intresserade att hålla koll.

På Island finns också ett bra system. Där går det hos Fiskistofa att se fiskerättigheter och fångster uppdelat på art och fiskebåt. Sajten finns både på isländska och engelska. Med hjälp av ett privat medieföretags databas över fiskeriföretag, fiskebåtar och arter går det också att se företagens andel av fångster samt vilket företag som äger en viss båt. Även på Island är det lätt för alla med intresse för fiskeribranschen att hålla koll på vad som händer i fisket. Det finns dock små möjligheter att hålla koll på vem som äger ett visst företag utan det är företagens egna hemsidor som får utgöra källor till det och de anger mycket sällan vem som är ägare. Däremot anges styrelsen i företagen. För det mesta i alla fall.

I Norge finns ett system hos Fiskeridirektoratet som ger möjlighet att se fiskerättigheter per fiskebåt, ägare av en fiskebåt, hur mycket varje fiskebåt landar med mera. Systemet medger inte historiska uppföljningar utan för det får privata företags tjänster användas, bäst är nog Fiskeriportalen. Även historiska förteckningar av alla norska fiskebåtar finns online. För att får reda på ägare av företag är den privata tjänsten proff.no den bästa källan.

Färöarna har inte lika bra system som Norge, Island och Danmark. Flera myndigheters sajter får användas. Teyggjan innehåller uppgifter om fiskebåtar och deras ägare samt vilka tillstånd som olika båtar har. Hos Vørn går det att se hur mycket som landats men inte på fiskebåtsnivå förutom när det gäller makrill, sill och blåvitling (kolmule) där detta redovisas i efterhand. Det går också att se försäljning och köp av fiskedagar med mera. I de historiska danska skeppslistorna finns Färöarnas fiskebåtar med fram till i alla fall EU-medlemsskapet för Danmark. För att få reda på vem som äger ett visst företag får dock privata företag onlinetjänster anlitas som exempelvis Business Line.

På Grönland finns inget onlinesystem som redovisar fisket på fiskebåts- och företagsnivå. Varken fångster, fiskerättigheter eller nåt sånt. De grönländska fiskeriföretagen finns dock med i det danska företagsregistret och de grönländska fiskebåtarna finns med i det danska skeppsregistret. Det är möjligt att det finns information på grönländska nån stans men begränsade språkkunskaper kan göra att jag inte kan hitta den informationen.

Absolut sämst när det gäller offentlig redovisning av fisket, fiskerättigheter, fångster, ägare av företag osv är Sverige och Finland.

I Sverige finns ingen som helt offentlig redovisning av fiskerättigheters fördelning på fiskebåtar, företag och personer och ingen som helst offentlig redovisning av vem som äger en fiskebåt. Det finns ingen offentlig redovisad skeppslista och inget offentligt bolagsregister där ägandet av företag redovisas. Några historiska skeppslistor finns inte online annat än undantagsfall på privata sajter. Uppgifter om fiskerättigheter och fångster på fiskebåtsnivå kan begäras ut från Havs- och vattenmyndigheten. Att ta reda på vem som äger en fiskebåt kostar en förmögenhet då Transportstyrelsen tar rejält betalt för den informationen. Det som finns är främst privata sajter av olika slag.

Klubb Maritim redovisar försäljningar av fartyg per månad sen 2007 om de finns med i skeppslistan som dock bara omfattar fiskebåtar över 12 meter. Information om fiskebåtar finns också i EU:s fiskebåtsregister men där finns ingen information om vem som äger båten. Jag redovisar fiskerättigheter och fångster per fiskbåt och företag en gång per år och det är den enklaste vägen för politiker och andra intresserade att skaffa sig denna information. Det går i praktiken bara att hålla reda på vem som äger fiskebåtar längre än 12 meter genom att följa Klubb Maritims redovisning och olika mäklarföretags hemsidor. För mindre fiskebåtar är det idag inte möjligt. För information om vem som äger ett visst fiskeriföretag är den bästa tjänstens just nu en sajt som heter Merinfo och näst bäst är Proff.se.

Det finns ingen som helst transparens i den svenska fiskeriförvaltningen och det är omöjligt för media, politiker och intresserade att hänga med så länge de inte läser min sajt regelbundet.

I Finland är det ännu värre. Det finns ingen officiell redovisning och publicering av fiskebåtar, fiskerättigheter, fångster, ägare av fiskebåtar eller ägare av företag. Fiskeriförvaltningen i Finland saknar all form av transparens. Vem som äger ett företag går dock att räkna ut med hjälp av sajten finder.fi. Den fanns förut också på svenska men numera bara på finska. EU:s fiskebåtsregister ger dock viss information om fiskebåtarna och dess ägare finns i listan över finska MSC-certifierade fiskebåtar. Men kanske finns det information nån stans på finska som jag inte kan hitta då jag inte har möjlighet att genomföra en sökning på finska på grund av bristande språkkunskaper.

Situationen är alltså som följer:

• Danmark: Full transparens
• Norge: Stor transparens
• Island: Stor transparens
• Färöarna: Hyfsad transparens
• Grönland: Liten transparens
• Sverige: Ingen transparens
• Finland: Ingen transparens

Sveriges fiskeriförvaltning måste helt enkelt förbättras och få en ökad transparens. Offentlig och löpande redovisning av fiskerättigheter och fångster per fiskebåt, art, företag, tillståndshavare samt en sökbar databas är de minsta krav som kan ställas. Offentlig redovisning av ägandet av fiskebåtar vore också rimligt. Kan småländer som Island och Fäöarna fixa detta borde väl även Sverige kunna ordna detta. all siffrorna och uppgifterna finns ju hos Havs- och Vattenmyndigheten redan nu. Och dessutom i elektroniska form.