Felaktiga påståenden om bottentrålning i GP-artikel om koraller

En intressant artikel i GP om korallrev i svenska vatten innehåller två grundläggande och problematiska fel som snedvrider läsarens bild av situationen. Det ena är att det påstås att Sverige bara har två korallrev vilket är fel. Det två korallreven om nämns ligger i Kosterfjorden och Väderfjorden men uppenbarligen har forskarna glömt bort att det finns fler korallrev i Brattenområdet vilket också är på svenskt vatten. Där finns det sannolikt också korallrev som inte upptäckts. Det finns också många fler korallarter än två men korallreven skapas av ögonkorall (Lophelia pertusa).

Ögonkorall. Bild: NOAA Ocean Explorer. Licens: CC BY-SA 2.0

Förutom att det troligen finns korallrev finns det också så kallade korallträdgårdar i Brattenområdet. Dessa består framförallt av olika så kallade hornkoraller.

Det framgår inte heller klart i artikeln att korallrev främst finns på hårdbottnar och ofta djupt ner i raviner. Där trålas det mycket sällan. De som bottentrålar undviker sprickor och hårdbottnar då de ofta fastnar med trålen där. Det nämns inte heller att trålfiske idag är förbjudet i alla kända områden med koraller. Både i Bratten och i Kosterfjorden. På 1930-talet fanns tre kända förekomster av ögonkorallsrev. Dessa rev låg på 80-90 meters djup nordost om Väderöarna, utanför Havsstenssund i Tanums kommun, samt i Säcken-området nordväst om Strömstad. Alla tre reven blev under perioden från 1930 till 1970 svårt skadade av vad som påstås ha varit bottentrålning och de två södra reven krossades till grus. Bara revet vid Säcken blev kvar. Revet i Väderfjorden ansågs på 1970-talet ha varit helt förstört men har vid senare undersökningar visat sig vara levande. Undersökningar i hela det svenska vattenområdet visar på 6 förekomster av ögonkorall.

Dessutom påstås det i artikeln att bottentrålningen utvecklades på 1980-talet. Det är ungefär 100 år för sent och därför totalt felaktigt. Bottentrålning utvecklades i slutet av 1800-talet medan flyttrålningen kom betydligt senare. Vad som hände på 1980-talet var dock att svenska fiskebåtar tvingades fiska mer i Skagerak då de stängts ute från Nordsjön. Utvecklingen på 1980-talet har dock inget med de svenska korallrevens tillstånd att göra då de förstördes långt tidigare.

Det största hoten mot de svenska korallreven är det varmare klimatet. Varmare och sötare hav gör att de koraller som finns här, så kallade kallvattenskoraller som kräver hög salthalt, inte kan överleva. Fisket är inte problemet idag.

Advertisements
Gilla Anders Svensson på Patreon!