Insjöarnas fiskare – Brommösunds Fisk

I de stora svenska sjöarna finns det yrkesfiske i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessutom finns det yrkesfiske i några få mindre sjöar. Historiskt har yrkesfisket i insjöarna varit mycket större än det är idag. Fisket bedrivs traditionellt med enskild fiskerätt men idag finns det också personliga fiskelicenser. De krävs för att fångsterna ska kunna säljas kommersiellt om fisket sker på allmänt vatten. Med enskild fiskerätt behövs ingen personlig fiskelicens för att fiska och sälja fångsten.

Vänern

Historiskt har yrkesfisket i Vänern varit inriktat på lax, öring, sik, lake, gädda, abborre och nors. Ål kom in i Vänern först efter att Trollhätte kanal byggts och har aldrig varit väsentlig för fisket i Vänern mer än för enstaka fiskare. Sen 1860-talet har det dock funnits vad vi kan kalla yrkesfiskare. De flesta av dessa har dock kombinerat fisket med jordbruk, skogsarbete, hantverk eller arbete på sjön.

1923 fanns det 1 700 registrerade yrkesfiskare varav 1 300 binäringsfiskare. De som fiskade var i huvudsak småbönder som inte kunde försörja sig på jordbruk allena. Från slutet på 1940-talet finns det också en plats som helt domineras av yrkesfiske, fiskeläget Spiken på Kållandsö. 1952 fanns totalt över 800 registrerade yrkesfiskare i Vänern.

I slutet av 1950-talet minskade antalet yrkesfiskare i Vänern snabbt. Folk tog bättre betalda arbeten i industrin. Samtidigt började sjön bli förorenad. Att sälja gädda blev på 1970-talet omöjligt på grund av höga kvicksilverhalter och det riktade fisket av gädda kom att upphöra.

Siklöja och gös

På 1960-talet startade det mer omfattande fisket av siklöja (lokalt kallad sil) och gös och på 1970-talet var utvecklingen för fisket i Vänern positivt. Vid denna tid fångades siklöja i huvudsak med trål och började användas för framställning av löjrom. Innan dess fångades de med garn (nät, skötar) eller landvad (not). Med tiden ersattes notfisket helt av trålning och bottengarnsfiske (storryssjor). Spikens moderna fiskehamn byggdes i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.

Yrkesfiskarna började öven tråla efter nors. I början av 1980-talet var antalet yrkesfiskare i Vänern cirka 200, 1992 hade antalet minskat till 92, 2012 fanns det 34 och idag ett femtital. Med tiden har fisket av gös och siklöja blivit det viktigaste i Vänern. Fisket av signalkräfta har också blivit allt viktigare medan det tidigare så viktiga sikfisket nästan upphört på grund av för mycket miljögifter i siken.

Kållandsö och Spikens fiskeläge är idag centralpunkten för fisket med flest yrkesfiskare men det finns yrkesfiskare runt hela sjön. Fångsten säljs i huvudsak vid Göteborgs fiskauktion men en del säljs direkt till konsument och annat till grossister och restauranger.

Brommösunds Fisk

Anders Agös fiskebåt i förgrunden. Bild: Laxhall Hamnkrog & Konferens

Brommösunds Fisk är en enskild firma som ägs av Anders Agö (även kallad Romkungen). Fisket utgår från Brommösund på Torsö. Fisket är bland annat inriktat på siklöja och företaget har producerat löjrom sedan slutet av 90-talet. Idag säljs löjrommen under varumärket Vänerlöjrom. Han fiskar även bl.a. MSC-märkt gös samt abborre och han isfiskar även på vintern.

Den beräknade omsättningen i firman var under 2020 mellan 700 000 och en miljon SEK. Under 2020 bildade Anders Agö ett aktiebolag som tog över verksamheten, Brommösunds Fisk AB. Bolaget har ännu inte gjort sitt första bokslut. Anders Agö är ordinarie styrelseledamot i bolaget med Christian Agö som suppleant.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.