Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna men även många andra arter landas.
Hjälmaren
Historiskt har fisket i Hjälmaren bedrivits av markägare med enskild fiskerätt, inhyrda bönder som fiskade på allmän mark som anställda av bland annat kyrkan. Även byalag drev gemensamt fiske med stora notar (landvadar). Notfisket skedde från land på sommaren och från isen på vintern. Fångsten var främst braxen och gös. Från 1925 förbjöds isnotfiske och det var inte heller tillåtet mellan 16 april – 15 juni. På 1940-talet försvann notfisket helt.
Ett annat viktigt fiske var fångst av nors vid leken omedelbart efter islossningen. Norsen håvades med stora, finmaskiga håvar vid leken till eldsken. Att använda ljus vid fiske förbjöds senare, men norsfisket var viktigt in på 1800-talet.
Bottengarn, även kallade storryssjor, har i olika form funnits i sjön sedan lång tid tillbaka och används än idag för fiske av gös. Ål fiskades förr med långrev och lake med med flera olika metoder. Kräftfisket var viktigt under 1800-talet.
Hjälmarfisket idag
Det viktigaste fisket i Hjälmaren idag är gösfisket med garn. Garnfisket bedrivs från båt men har också från isen på vintern av personer med personliga fiskelicens. Dessutom fiskas gös med ryssjor. Några försörjer sig på gösfiske på arrenderat vatten, men utan att vara licensierade yrkesfiskare. Från 1960-talet till 1997 minskade yrkesfiskets landningar av gös till endast 30 ton.
Gös
Efter att minimimåttet höjdes till 45 cm 2001 ökade uttaget i yrkesfisket till 289 ton år 2006. Yrkesfiskets landningar låg därefter på en något lägre nivå, men var under 2013–2017 i medeltal 179 ton. År 2017 landades 262 ton, den högsta fångsten sen 2006. 2018 landades betydligt mindre, 153 ton. Fångsterna levereras framförallt till Göteborgs Fiskauktion.
Kräfta
Det näst viktigaste fisket i Hjälmaren är fisket av signalkräfta med burar. Det är ekonomiskt i stort sett lika viktigt som gösfisket. Yrkesfiskets fångster ökade från 1,5 ton 1990 till 85 ton 2011. Detta främst på grund av ökat fiske. Landningarna minskade 2013–2015 till cirka 67 ton per år, ökade till 81 ton 2016 för att sedan minska till 59 ton 2017. År 2018 landades 71 ton kräfta. Det finns ett antal som bedriver fiske av signalkräfta med enskild fiskerätt.
Övrigt fiske
I Hjälmaren landades som mest 53 ton gädda år 1999 och under 2017 landades 22 ton. 2018 landades också 22 ton gädda. Gäddan är till stor del bifångst vid gösfisket. Fritidsfisket av gädda är mer omfattande än yrkesfisket.
Braxen utgör 50% av fiskbiomassan i Hjälmaren och landningarna är relativt stora. Braxen liksom andra karpfiskar fångs främst som bifångst vid gösfiske och används sannolikt mest som kräftbete.
Yrkesfiskets fångster av abborre i Hjälmaren har varierat mellan cirka 30 och 80 ton per år sedan 1980-talet. Under 2017 fångades cirka 29 ton. 2018 landades 12 ton. Även abborre fångas främst som bifångst vid gösfisket.
I Hjälmaren har fångsterna av lake minskat sedan 1900-talets början. Under 2000-talet ökade fångsterna något i Hjälmaren för att återigen minska, 2017 var fångsten 1,7 ton. Lake används idag främst som kräftbete.
M. Gustafsson Fiske
M. Gustafsson Fiske är ett fiskeriföretag på ön Valen i Hjälmaren som ägs av Magnus Gustafsson som är boende på ön. Fisket är främst gösfiske och kräftfiske. Försäljningen av fångsten sker i huvudsak via Stockholms Fiskauktion.
Omsättningen i företaget år 2020 beräknas ha varit mellan 1 miljon och 1,5 miljoner SEK baserat på firmans momsredovisningar.
Valen
Valen (Valön) har fått sitt namn av det malfiske som bedrevs av munkar på ön åtminstone redan på 1300-talet. 1410 pantsattes Valen till Vadstena kloster. Under 1500-talet fanns två gårdar på ön, vilka efter hand fram till sekelskiftet 1900 ökade i antal till sex. På 1700-talet tillhörde ön Göksholms slott. 1815 köptes dock ön loss av två personer. Vid sekelskiftet 1900 var kräftfiske en viktig inkomstkälla för öborna som tjänade stora pengar på att sälja sådana för export till Ryssland.
Efter att kräftpesten 1907 drabbat Hjälmaren blev det slut på kräftfisket. Många fiskare blev dock kvar och ännu runt 1930 fanns omkring 75 fastboende på ön. Från 1880-talet och fram till 1939 fanns även en skola på ön. Därefter minskade befolkningen och 1995 fanns 21 fastboende kvar på ön. Fram till 2002 hölls dock alla gårdarna kvar inom de släkter som tidigare verkat här som fiskare. 2016 fanns 16 fastboende på ön.
Fram till Hjälmarsänkningen på 1880-talet bestod Valen mestadels av åker- och betesmark. Efter sänkningen då stranden flyttades ut 20–50 meter från sin tidigare nivå kom alskog att växa upp på den tidigare sjöbotten.
Läs mer:
- Yrkesfiske i Hjälmaren
- Insjöarnas fiskare – Vesper Gunnarsson
- Insjöarnas fiskare – NackhällsFisk AB
- Om insjöarnas fiskare – Valön Fisk AB
- Insjöarnas fiskare – Anders Gustafsson
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.