Insjöarnas fiskare – NackhällsFisk AB

Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna men även många andra arter landas.

Hjälmaren

Historiskt har fisket i Hjälmaren bedrivits av markägare med enskild fiskerätt, inhyrda bönder som fiskade på allmän mark som anställda av bland annat kyrkan. Även byalag drev gemensamt fiske med stora notar (landvadar). Notfisket skedde från land på sommaren och från isen på vintern. Fångsten var främst braxen och gös. Från 1925 förbjöds isnotfiske och det var inte heller tillåtet mellan 16 april – 15 juni. På 1940-talet försvann notfisket helt.

Ett annat viktigt fiske var fångst av nors vid leken omedelbart efter islossningen. Norsen håvades med stora, finmaskiga håvar vid leken till eldsken. Att använda ljus vid fiske förbjöds senare, men norsfisket var viktigt in på 1800-talet.

Bottengarn, även kallade storryssjor, har i olika form funnits i sjön sedan lång tid tillbaka och används än idag för fiske av gös. Ål fiskades förr med långrev och lake med med flera olika metoder. Kräftfisket var viktigt under 1800-talet.

Hjälmarfisket idag

Det viktigaste fisket i Hjälmaren idag är gösfisket med garn. Garnfisket bedrivs från båt men har också från isen på vintern av personer med personliga fiskelicens. Dessutom fiskas gös med ryssjor. Några  försörjer sig på gösfiske på arrenderat vatten, men utan att vara licensierade yrkesfiskare. Från 1960-talet till 1997 minskade yrkesfiskets landningar av gös till endast 30 ton.

Gös

Efter att minimimåttet höjdes till 45 cm 2001 ökade uttaget i yrkesfisket till 289 ton år 2006. Yrkesfiskets landningar låg därefter på en något lägre nivå, men var under 2013–2017 i medeltal 179 ton. År 2017 landades 262 ton, den högsta fångsten sen 2006. 2018 landades betydligt mindre, 153 ton.   Fångsterna levereras framförallt till Göteborgs Fiskauktion.

Kräfta

Det näst viktigaste fisket i Hjälmaren är fisket av signalkräfta med burar. Det är ekonomiskt i stort sett lika viktigt som gösfisket. Yrkesfiskets fångster ökade från 1,5 ton 1990 till 85 ton 2011. Detta främst på grund av ökat fiske. Landningarna minskade 2013–2015 till cirka 67 ton per år, ökade till 81 ton 2016 för att sedan minska till 59 ton 2017. År 2018 landades 71 ton kräfta. Det finns ett antal som bedriver fiske av signalkräfta med enskild fiskerätt.

Övrigt fiske

I Hjälmaren landades som mest 53 ton gädda år 1999 och under 2017 landades 22 ton. 2018 landades också 22 ton gädda. Gäddan är till stor del bifångst vid gösfisket. Fritidsfisket av gädda är mer omfattande än yrkesfisket.

Braxen utgör 50% av fiskbiomassan i Hjälmaren och landningarna är relativt stora. Braxen liksom andra karpfiskar fångs främst som bifångst vid gösfiske och används sannolikt mest som kräftbete.

Yrkesfiskets fångster av abborre i Hjälmaren har varierat mellan cirka 30 och 80 ton per år sedan 1980-talet. Under 2017 fångades cirka 29 ton. 2018 landades 12 ton. Även abborre fångas främst som bifångst vid gösfisket.

I Hjälmaren har fångsterna av lake minskat sedan 1900-talets början. Under 2000-talet ökade fångsterna något i Hjälmaren för att återigen minska, 2017 var fångsten 1,7 ton. Lake används idag främst som kräftbete.

NackhällsFisk AB

NackhällsFisk AB är ett fiskeriföretag med bas i Nackhäll vid Hjälmaren. Det ligger i Julita i Katrineholms kommun i Södermanland. Ägare av företaget är Lennart Karlsson och hans son Martin Karlsson. I styrelsen för företaget sitter båda två som ordinarie ledamöter med Lennarts fru Monica Karlsson som suppleant,

Det viktiga fisket är gösfiske som är MSC-märkt och fiske av signalkräfta. Gös fiskas med garn från båt eller från isen samt kräfta med bur under två sommarmånader. Fångsten säljs i huvudsak via Stockholms fiskauktion.

År 2020 omsatte NackhällsFisk AB 2,1 miljoner SEK med en vinst på närmare 400 000. De bokförda tillgångarna var drygt 1,3 miljoner SEK.

Nackhälls hamn. Bild: Google

Nackhäll är ursprungligen ett torp som lytt under Julita gård. Torpet finns upptaget på 1670-talets sockenkarta. Bebyggelsen vid torpet som är ålderdomlig i stilen härrör huvudsakligen från 1800-talet. Manbyggnaden som är en förlängd enkelstuga uppfördes 1865, kring samma gårdsplan ligger två höga timrade bodar. På andra sidan vägen ligger fägården med fyra hus, av vilka två har äldre vasstak under det nuvarande tegeltaket. Söder därom ligger en torkbastu med bevarad lave och ugn. Vid båtviken intill torpet finns några bodar.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!