Rapports nyheter om fiske – blandar ihop saker

Rapports nyheter om fiske. Idag var det ett inslag om fiske på TV-nyheterna (Rapport). Det var ett inslag med mängder med märkliga och felaktiga påståenden. Olika former av fisken som sillfiske och fisk av bottenlevande arter blandades ihop. Att det finns dåligt med fisk på Västkusten blandade ihop med dikussionen om sill på Östkusten. Nyhetsinslaget presnterade det som fisket i skyddade områden på Väskusten hade en koppliong till silfisket i Östersjön. Ärligt sagt var inslaget helt förvirrat.

Sillen i Östersjön

Först till sillen i Östersjön och Bottenhavet. Det finns lika mycket sill i Östersjön som det fanns på 1990-talet. Och det finns lika mycket sill (strömming) i Bottenhavet som det fanns på 1970-talet. Dett enligt de vetenskapliga bedömningar och den forskning som finns. Den presenteras i en bedömning som Internationella Havsrådet (ICES) gör varje år. Rapportinslaget hade refererade inte till denna forskning alls utan till helt obestämda forskare utan namn som uppenbarligen hävdra nåt annat än vad forskningen faktiskt säger.

Sill i Östersjön. SSB visar storleken på beståndet. Data från ICES.

Sill Bottenhavet. SSB visar storleken på beståndet. Data från ICES.

Västkusten

Men längs Västkusten finns det mindre fisk när kusten än det fanns på 1970-talet, men inte mindre än för 20 år sen. Minskningen av bestånden som ägde rum på 1980-talet berodde troligen på överfiske på den tiden. Detta då den svenska fiskeflottan som var byggd för att fiska i Nordsjön stängdes ute från Nordsjön i slutet av 1970-talet. Men på de flesta områden nära kusten har det dock aldrig trålats. Aldrig nånsin. Och det trålas inte där än idag. Gullmarsfjorden är dock delvis ett undantag.

Inne vid kusten finns det alltså mycket lite torsk eller nån annan bottenlevande fisk. Där har det aldrig botentrålats, aldrig trålats överhuvudtaget. Längre ut där det botterntrålats i mycket stor utsträckning finns det däremot betstånd av torsk och annan boltenlevande fisk som kan fiskas i enligt med den rådgivning och de bedömningar forskarna på ICES ger varje år.

Samtidigt berörde inslaget i Rapport också tonfiskens återkomst. Att det finns så mycket tonfisk i svenska vatten för närvarande beror på att det finns mycket fisk. För tonfisken kommer hit för att äta upp sig. De äter makrill och sill. Om det inte hade funnits väldigt mycket fisk så hade det inte funnits nån tonfisk. Men det sambandet verkar inte journalisterna begripa.

Skyddade marina områden

Sen till det här med de marina skyddsområden. Där är trålning tillåtet till viss del. I Gullmarsfjorden får 4 små trålare (cirka 10 meter långa) fiska räkor under ett begränsat antal dagar under året på ett begränsat område. De måste använda väldigt små trålar vilket också innebär små trålbord (tråldörrar) och liten påverkan på botten.

I Kosterhavet finns det ett mer omfattande fiske. Räkfiske med trål. Men det måste fortfarande ske med små trålar. Båtarna är från ungefär 10 meter upp till 20 meter långa. Deras påverkan på botten var minimal. Hade detta fiske inte tllåtitst så hade det inte funnits nånnationalpark i området. Fisket är i själva verket en del av förutsättningarna för det skyddade området. Slutligen har vi Bratten. Inititaivet till det skyddade området togs av yrkesfiskarnas organisationer. På alla ställen där det finns koraller och annan växtlighet som behöver skyddas är allt fiske förbjudet.

Gnället på fisket i Rapport är med andra ord obefogat, felaktigt och utan hänsyn till vad forskningen och forskarna faktiskt säger.

Läs mer:

• SVT:s propaganda – felaktigheter om fisket
• Oärlig undervattensfotograf skriver debattartikel i DN
• Trålfiskeförbud slår mot det småskaliga fisket
• Kampanj mot sillfiske i Östersjön med falska argument