Baltic Waters och ICES råd för Östersjön

Baltic Waters och ICES råd för Östersjön. ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister.

Att några få forskare och lobbyister betalda av en partisk lobbyorganisation skulle veta bättre än 100-tals forskare som står bakom ICES råd är inte bara förmätet utan ganska absurt. Det finns därför stor anledning att ta tyckanden från Baltic Waters med en stor nypa salt och inte fästa allt för stor vikt vid dem. Speciellt inte när de ständigt far med osanningar.

Sill och skarpsill

När det gäller felrapportering av sill och skarpsill från fisket i Östersjön så sker den enbart i svenska hamnar och de landningar som sker där är mycket små i jämförelse med det som landas i Danmark. I Danmark kontrolleras alla landningar av ett oberoende kontrollföretag. De små felrapporteringar från små trålare som ibland sker i svenska hamnar påverkar förmodligen inte bedömningen av beståndsstorleken alls. Baltic Waters är djupt oärliga när det gäller detta. Rimligt med tanke på en del andra saker som Baltic Waters påpekar att kvoten läggs på den lägsta nivån i ICES rådgivning.

När det gäller rådet i Bottenhavet vill Baltic Waters ha en större minskning än ICES. Detta baserat på att det finns få stora fiskar. Det är ett gansk rimligt argument och en bra komprmiss är att lägga kvoten på den lägsta nivån i ICES rådgivning.

Nrä det gäller skarpsill finns det troligen nåt fel i beräkningarna av beståndsstorleken. Betsåndet har fiskat över vad som anses vara långsiktigt hållbart i 30 år utan att beståndet (SSB) minskat nämnvärt. Det är bara möjligt om det finns ett fel i beräkningsmodellerna. Det finns ingen anledning att ifårgasätt en höjning av denna kvot.

Pelagisk fisk

Det är också så att pelagiska fiskbestånd aldrig drabbats av utrotning på grund av överfiske. Det har däremot reglbundet blivit kollpaser på grund av överfiske, men bestånden har alltid återhämtat sig snabbt när fisket stoppats eller minskats kraftigt. Att jämför med demersala fiskbetsånd är därför inte rimligt. Det är en helt annan dynamik i sådan bestånd än vad som gäller för pelagiska bestånd. Sådan järmförelseer är helt enkelt inet sreriösa och kan inet tas på allvar.

Kollapser som orsakats av förluster av lekområden (exempelvis invallningen av Zuidersee som blev Ijselmeer) eller klimatförändringar (rügensillen, WBSS) är dock värre för det är inte lätt att återställa sådana förändringar.

Torsk

Chansen för torsken att återhämta sig i Östersjön har också völdigt lite med sillen och skarpsillen att göra. Det finn ingen som helst brist på mat för torsk. Problemet är varmare hav (dvs klimatförändringar) och övergödning. Det är troligt att det varmare havet innebär att torsken i Östersjön aldrig kan återhämta sig. Baltic Waters sprider därför falska illusioner och skyller på fisket istället för att berätta som det verkligen är.

Livsmedelsberedskap

När det gäller livsmedelsberedskapen har besutsfattarna i Sverige genomfört många beslut som minskar just det som Baltic Waters efterfrågar. Utflyttningen av trålfiskegränsen omöjliggör konsumtionsfiske med lokala landningar och riskerar att slå ut den beredningsindustri som finns kvar. En sådan utflyttning slår också ut det småkaliga och kustnära fisket. Det är åtgärder som applåderas av Baltic Waters vilket visar att organisationen talar med kluven tunga. I praktiken vill Baltic Waters försämra livsmedelsberedskapen medan de säger att de vill förbättra den. De äsger de vill försvar det kustnära och småkaliga fisket men stöder åtgärder som slår ut detta fiske.

Läs mer:

• Modellerna för ICES kvotråd innehåller fel
• Mer sill och skarpsill i Östersjön
• Utflyttning av trålgränsen och beredningsindustrin
• Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet