Rapportera fångster av stör. Projekt Störens återkomst har hittills släppt ut 240 störar i Göta älv, med ambitionen att återskapa en livskraftig population av den utrotade fiskarten, som kan bli 140 år. Hittills har störar fångats i Götalv, utanför Nordre älvs mynning och långt upp i Norge.

Porjektledaren Linnéa Jägrud med en stör. Bild: Projekt störens återkomst
Detta vet projektledaren Linnéa Jägrud enligt Sveriges Radio tack vare bifångstrapporter från allmänhet och fiskare. Det finns en liten gul tagg på stjärtfenan på varje fisk. De som fångar en stör bör läsa av siffrorna på tagen och rapportera det till Projekt Störens återkomst.
Projekt Störens återkomst
Projektet drivs och leds av Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Idén att få tillbaka atlantstör (Acipenser oxyrinchus) i Göta älv kläcktes av Dan Calderon år 2013. Först år 2016 kom genombrottet för projekt.
Stören dog ut i Göta älv för 100 år sen. Den främsta orsaken till utdöendet var överfiske under en lång tid. Eftersom en pusselbit i ekosystemet försvann arbetar de nu för att få tillbaka denna viktiga art. Effekterna i älven kommer att studeras i samarbete med forskningen. Det handlar om att stören aktivitet på bottnen bidrar med syresättning av sedimentet. Det är något som kan ha en gynnsam effekt på tillväxt och förekomst av smådjur som lever där. En stor stör kan också fungera som värdfisk för andra arter, exempelvis havsnejonöga, som även den är starkt hotad.
Kenneth Lundin på Göteborgs Naturhistoriska Museum gick ner i gömmorna och letade ordentligt efter störar. Efter några dammiga timmar i katakomberna kom han upp tre stycken bevarade unga atlantstörar i händerna. Dessa hade alla fångats i Göta älv i slutet av 1800-talet. De utgör det främsta beviset på att lek har förekommit i älven. Det är så vitt det är känt endast i Göta älv som tydliga bevis på störlek finns. Övriga stora vattendrag i landet har enligt projektet också hyst stör men det är okänt om de har reproducerat sig där. Vattnet kan ha varit för kallt.
Utsättning i Göta älv
Under 2022 tog arbetet ny fart i och med att Linnéa Jägrud började arbeta på Sveriges sportfiske och fiskevårdsförbund. En kartläggning av Göta älv gjordes för att utreda förutsättningarna för framtida lek och uppväxt av atlantstör. Alla fynd på museet bedömdes morfologiskt av tyska experter som kommit hit för att hjälpa till med karteringen. Älven bedömdes ha tre stora potentiella lekplatser som tillsammans kan hysa hundratals lekande störhonor. Uppväxtmiljöer bedöms finnas i de grunda till medeldjupa områdena i Göta älvs och Nordre älvs huvudfåra.
eDNA togs för att säkerställa att det inte finns någon kvarvarande rest av stör som har lyckats överleva de senaste hundra åren. Ett positivt svar på provet hade varit sensationellt och skulle ha tvingat projektet att tänka om helt. Ingen stör kunde dock detekteras.
Därmed lämnades ansökan om tillstånd för återintroduktion in den 7 mars 2023. Bakom ansökan står en rad organisationer, något som säkerställer legitimiteten och tyngden i detta initiativ. Och nu pågår projeketet för fullt.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.