Individuella kvoter ger större och färre fiskeriföretag

Ett tydligt resultat av individuella överförbara fiskekvoter (ITQ) som man kan köpa och sälja är att det innebär en koncentration av fisket till färre företag. I Sverige har man infört ITQ inom det pelagiska fisket och det har inneburit en snabb och kraftig omstrukturering av det svenska fisket. Men samtidigt har Sverige infört en regel om att inget fiskeriföretag får inneha mer än 10% av den tillåtna svenska kvoten för en viss fisk och ett visst fiske. Ett större fiskeriföretag når snabbt upp till de gränserna vilket kan illustreras med utgångspunkt från situationen i Danmark där vädligt få företag äger större delen av fiskekvoterna.

Enligt Epn (Jyllands-Posten) så har ITQ tillsammans med EU:s fiskeregler och avreglering lett till en mycket kraftig koncentration till några få fiskeriföretag. Sommaren 2007 stod åtta stora fiskebåtar för 25% av landets totala fiskefångster och tre fiskebåtar ägde kvoter värda över 1 miljard DKK var. Dessa tre båtar var HG 333 Isafold (en äldre Isafold heter idag Aldo, är registrerad i Belize, fiskar i Västsahara och har kopplingar till svenska fiskare), HG 264 Ruth och L 349 Gitte Henning. De åtta största båtarna ägde kvoter värda totalt 4,8 miljarder DKK. En av de åtta båtarna har sen undersökningen gjordes sålts, det gäller L 249 Strømegg som numera ägs av fiskeriföretaget Havglans AS i Norge. Strømegg hade tidigare samma ägare som Danmarks näst största fiskebåt Gitte Henning på 2 700 ton, Henning Kjeldsen. Ruth är på 2 017 ton och ägs av rederiet Ruth A/S som i sin tur sannolikt ägs av Ole William Friman Tindskard Nattestad, Gullak Arngrimsson Madsen och Mikkjal Godtfred. Isafold på 2 499 ton ägs av Niels Jensen i Hirtshals. En annan större dansk fiskebåt är E 349 Cattleya på 1 337 ton som ägs av Cattleya A/S.

Danmark största fiskebåt är Ocean Prawn från Neksö på Bornholm. Den har ett bruttotonnage på 3 090 ton. Tidigare var det  en kanadenisk båt på 3 751 ton tillhörande Canadian Seafood, sen blev den registrerad i Kanada, men ägd av ett danskt företag, Ocean Prawns A/S. Ocean Prawns A/S äger också R38 Ocean Tiger på 2 223 ton och hemmahörande i Neksö samt Atlantic Enterprise på 3 454 ton som fortfarande tycks höra hemma i Canada och ägas av CS Manpar Inc. Ocean Prawns /AS uppger på sin hemsida att man endast bemannar de tre båtarna och inte äger dem. Men mycket tyder på att det danska företaget och båtarna har samma ägare. I styrelsen för bolaget sitter Kristian Barslund Jensen, Henrik Espersen, Hanne Grete Jensen och Niels-Ole Hald. De sitter alla dessutom i styrelser för fler företag inklusive fiskeriföretag på Bornholm. Numera står det också Danish Seafood på båtarnas sida.

I övrigt består Danmarks stora fiskeflotta i huvudsak av en stor mängd mindre fiskebåtar vilket gör att fiskeriföretagen i Sverige faktiskt framstår som kapitalstarka i jämförelse. Detta trots att det ser ut som om lönsamheten i det danska fisket är större än i det svenska. Men siffror kan ju ljuga. Genom införandet av ITQ skrotas allt fler danska fiskebåtar och det sker i en faslig fart. Det svenska fisket verkar redan ha rationaliserat en hel del, men även här försvinner många båtar varje år.

Den svenska begränsningen av hur stor andel av kvoterna man får äga har lett till att flera av de kapitalstarka pelagiska fiskeriföretagen expanderat utomlands eller till att de också satsat på mer kustnära demersalt fiske efter plattfisk, torsk, räkor och kräftor etc. Familjen Johansson och deras Astrid Fiske har gjort båda delarna, familjen Bryngeld och Bryngeld Fiskeri AB har startat fiskeriföretag i Finland (Kotka Fiskeri AB, kanske ägt tillsammans med andra Fiskebäcksfiskare), familjen Claesson och Fiskeri AB Ginneton också bägge delarna. Familjen Claesson äger bolaget Gifico ApS i Danmark som i sin tur äger fiskebåten S 202 Nimber.

Andra pelagiska fiskeriföretag tycks i praktiken ha lämnat Sverige helt, som familjen Ryberg och Themis som numera är danskregistrerad och fiskar i Danmark (Rybergs har eventuellt intressen i fisket utanför Västsahara också) och familjen Ove Ahlström (Fiskeri AB Ganthi) som eventuellt enbart fiskar i västafrikanska vatten numera. Något som också kan gälla Önneredsfamiljen Kjellberg och några andra mindre fiskeriföretag.

Familjen Johanssons Astrid Fiskeri A/S i Danmark är på väg att bli ett av Danmarks större fiskeriföretag genom att man köpt på sig kvoter och genom den nybeställda Astrid på cirka 2 400 ton. Utöver Astrid äger man flera andra danska fiskebåtar som E 352 Rockall och L 525 Thingholt. Familjen äger via företag, främst Astrid Pelagic AB, fortfarande flera svenska fiskebåtar, men flertalet uppges vara till salu. Astrid Fiskeri A/S har förutom sina svenska ägare också danska delägare i form av Søren Kristian Espersen, Hans Espersen, Villy och Jean Vad Christensen. En båt man tidigare ägt är L24 Susan Vendelbo (förut HM 220 Susan Vendelbo). Den ägs idag av nederländaren Tamme Bolt som är verksam i Thyborøn och också är på väg att bli en av Danmarks största fiskeriföretagare genom sitt Nordic Pelagic A/S. Utöver Susan Vendelbo äger Bolt och Nordic Pelagic också L 757 Aaltje Postma och frystrålaren L 303 Ariadne på 2 180 ton.

När det gäller situationen i Sverige så har de största fiskeriföretagen ökat sin omsättning under en rad år medan mindre bolag med vissa undantag legat still eller minskat. Det är tre eller fyra stora fiskeriföretag som dragit ifrån kan man säga. De och dess ägare har blivit ägare till allt fler fiskebåtar. Ett företag som det inte går att få omsättningsuppgifter om är Torönland HB som äger de två största fiskebåtar som är hemmahörande i Sverige, men sannolikt hör detta bolag också till samma grupp av vinnare som Astrid Fiske AB, Fiskeri AB Ginneton och Bryngeld Fiskeri AB.

Dess företag har köpt på sig 10% av kvoterna i Sverige och för att expandera mer behöver de skaffa kvoter i andra länder. Så har också skett när det gäller tre av företagen. Dessa tre blir alltså på sikt ännu större än andra svenska fiskeriföretag. 10-procentregeln är alltså sannolikt en bidragande orsak till utflaggning av svenska fiskebåtar. Andra saker som kan spela roll är en trög och långsam fiskeribyråkrati och lägre löner genom internationella fartygsregister i andra länder.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Individuella kvoter, ITQ, HG 333 Isafold, HG 264 Ruth, L 349 Gitte Henning, S 349 Gitte Henning, L 249 Strømegg, Ruth A/S, Henning Kjeldsen, E 349 Cattleya, Cattleya A/S, Ocean Prawn, L 24 Susan Vendelbo, Tamme Bolt, Nordic Pelagic A/S, L 303 Ariadne, Danmark, Rörö, Fiskebäck, Thyborøn, Esbjerg, Hanstholm, Skagen, Hirtshals, Bornholm, Rønne, R 38 Ocean Tiger, Ocean Prawns A/S, Astrid Fiskeri AB, Astrid Fiskeri A/S, Bryngeld, Johansson, Bryngeld Fiskeri AB, Kotka Fiskeri AB, Claesson, Gifico ApS, Fiskeri AB Ginneton, E 352 Ginneton, L 525 Thingholt, Astrid Pelagic AB, Fiske

Tags: Individuella kvoter, ITQ, HG 333 Isafold, HG 264 Ruth, L 349 Gitte Henning, S 349 Gitte Henning, L 249 Strømegg, Ruth A/S, Henning Kjeldsen, E 349 Cattleya, Cattleya A/S, Ocean Prawn, L 24 Susan Vendelbo, Tamme Bolt, Nordic Pelagic A/S, L 303 Ariadne, Danmark, Rörö, Fiskebäck, Thyborøn, Esbjerg, Hanstholm, Skagen, Hirtshals, Bornholm, Rønne, R 38 Ocean Tiger, Ocean Prawns A/S, Astrid Fiskeri AB, Astrid Fiskeri A/S, Bryngeld, Johansson, Bryngeld Fiskeri AB, Kotka Fiskeri AB, Claesson, Gifico ApS, Fiskeri AB Ginneton, E 352 Ginneton, L 525 Thingholt, Astrid Pelagic AB, Fiske