Veckans båt – S 205 Ceton

S 205 Ceton är den näst största svenskägda fiskebåten om inte den i Norge bosatte Magnus Roths fiskebåtar i Litauen räknas. Störst är S 264 Astrid som är en kombinerade snörpvadsbåt och pelagisk trålare medan S 205 Ceton enbart är Läs mer…

Advertisements

Danska fiskerättigheter för sperling 2020 – båtar och företag

Sperling är en fisk som enbart fiskas för användning till fiskmjöl och fiskolja. Det är en liten torskfisk som ofta får som bifångst och på svenska heter den vitlinglyra medan den på norska bär det märkliga namnet øyepål. Det finns Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2020 – båtar och företag

Brisling är bohuslänska, danska eller norska för skarpsill. Brisling fiskas främst i Nordsjön och Östersjön men även i Skagerak. Fisket i Nordsjön och Östersjön är i stort sett uteslutande för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. För Nordsjön har danska myndigheter inte publicerat Läs mer…

Danska fiskerättigheter för tobis 2020 – båtar och företag

Tobis är tillsammans med brisling (skarpsill) den viktigaste fisken för den danska fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Fisket bedrivs med så kallad semipelagisk trål vilket är en bottentrål som inte rör botten lika mycket som en vanlig bottentrål och dessutom har tråldörrar Läs mer…

Danska landningar av sperling 2019

Sperling som heter vitlinglyra på svenska, øyepål på norska och norway pout på engelska var på 1970-talet Danmarks viktigaste industrifisk, dvs den viktigaste fiskarten för tillverkningen av fiskmjöl och fiskolja. Senare har fisket minskat då bifångsterna traditionellt varit stora. Sperling Läs mer…

Danska landningar av sill 2019

Det danska sillfisket domineras av ett fåtal företag. Fisket bedrivs i Nordsjön, Norska havet, Skagerak och Östersjön med huvuddelen av fisket i Nordsjön. Koncentrationen av fisket till ett fåtal båtar är lika uttalad som på Island, och större än i Läs mer…

Danska fiskerättigheter för tobis 2019

Tobis är tillsammans med brisling (skarpsill) den viktigaste fisken för den danska fiskmjölsindustrin. Tobis fiskas med så kallad semipelagisk trål (egentligen en slags bottentrål) i Nordsjön, framförallt på Dogger bank men även på andra relativt grunda områden med grusbottnar. Det Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sill 2019

Danska fiskebåtar fiskar NVG-sill (atlantoskandisk sill) i norska havet, nordsjösill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt, rügensill (WBSS) i Skagerak, Kattegatt och västra Östersjön samt östersjösill i västra och östra Östersjön. Det är ett fåtal båtar och företag som dominerar fisket Läs mer…

Näst största svenskägda båten – S 205 Ceton

Den nya S 205 Ceton är den näst största svenskägda fiskebåten. Störst är S 264 Astrid på 2 352 bruttoton. Dvs om vi inte räknar de båtar som den i Norge bosatte Magnus Roth äger. En namngivningsceremoni genomfördes i måndags Läs mer…

Fartygsdop och stora fiskebåtar på Donsö

Idag återfinns de nya GG 203 Ginneton och S 205 Ceton i Donsö hamn. De ska döpas klockan 15:00 i eftermiddag. Ägare av de två båtarna är familjen Claesson genom företagen Fiskeri AB Ginneton och Gifico ApS. Förhoppningsvis finns de Läs mer…

Nu har S 205 Ceton blivit GG 203 Ginneton

Tidigare i år såldes den gamla GG 203 Ginneton till ett bolag i ryska Fjärran Östern. Istället köpte Gifico ApS i Danmark den tidigare S 364 Rockall vilken nu (26 augusti 2019) blivit S 205 Ceton. Säljare av Rockall var Läs mer…

Vad händer i Fiskeri AB Ginneton?

Fiskeri AB Ginneton och dess ägare, familjen Claesson, har som jag tidigare skrivit sålt GG 203 Ginneton till Fjärran Östern. I Danmark har de kvar S 205 Ceton som ägs av systerföretaget Gifico ApS som till 50% är ägt av Läs mer…

Danska fiskare förlorar mycket om och när brexit blir av

Ett antal danska fiskebåtar kommer att förlora en hel del fiskerättigheter om och när brexit eventuellt blir av. Framförallt är det stora pelagiska båtar som fiskar sill och makrill som drabbas. En rapport från IFRO (Köpenhamns universitet) visar att totalt Läs mer…

Veckans båt – GG 203 Ginneton

GG 203 Ginneton är utifrån motorstyrka (4 920 kW) Sveriges största fiskebåt. Den är näst störst tonnagemässigt med sina 1 424 bruttoton efter GG 229 Clipperton och den tredje längsta fiskebåten (57,6 meter) i Sverige efter GG 229 Clipperton och GG Läs mer…

Värdet av danska företags fiskerättigheter

Värdet av fiskerättigheter i Danmark är större än värdet av motsvarande fiskerättigheter i Sverige. De företag som har de mest värdefulla fiskerättigheterna är pelagisk fiskeriföretag. Fem företag sticker ut och ligger i en klass för sig själva. Gitte Henning A/S, Läs mer…

Värdet av svenska företags fiskerättigheter

Det bokförda värdet av de fiskerättigheter svenska fiskeriföretag har varierar kraftigt, men de företag som har fiskerättigheter i Danmark dominerar totalt när det gäller det sammanlagda värdet av fiskerättigheterna. De två Rörö-företagen Astrid Fiske AB och Themis Fiskeri (Rylo AB) Läs mer…

Årets danska tobisfiske – en svensk historia?

Tobisfisket för detta år är i stort sett avslutat och nästan hela kvoten har landats. En mycket stor del av kvoten har landats av svenskägda fiskebåtar och Astrid-koncernen är det dominerande företaget vad det gäller landad mängd. Svenska yrkesfiskare och Läs mer…

Danska landningar av tobis 2017 – båtar och företag

Ett bra år är tobis den viktigaste industrifisken, dvs fisk som används till fiskmjöl och fiskolja, i Danmark. Men kvoterna går upp och ner med kraftiga variationer mellan åren. 2017 var ett bra år med hög tobiskvot. Tobis fiskas ungefär Läs mer…

Danska landningar av brisling 2017 – båtar och företag

Skarpsill, brisling, är en av de två viktigaste fiskarterna i danskt industrifiske. Den andra är tobis. Brisling fiskas i danskt fiske framförallt för tillverkning av fiskmjöl  och fiskolja, medan det i Sverige finns ett visst konsumtionsfiske i Skagerak. Fisket bedrivs Läs mer…

Danska landningar av sill 2017 – båtar och företag

Sillfiske bedrivs i huvudsak av stora fiskebåtar. De som fiskar sill är de som brukar kallas kvotkungar. Ett fåtal båtar dominerar fisket. Sillen som fiskas i Nordatlanten, Nordsjön och Skagerak används till människoföda medan huvuddelen av den sill som fiskas Läs mer…