Oceana: Skyddade havsområden saknar skydd

Över 30 procent av Östersjöns skyddade havsområden är enligt organisationen Oceana bara skyddade på pappret. I verkligheten är dessa så kallade skyddade områden helt oreglerade menar de i en ny rapport.

Trots att antalet skyddade havsområden (MPAs) fortsätter att öka i Östersjön och Kattegatt, ökar tyvärr inte antalet verkliga skyddsåtgärder i samma takt. Många skyddsområden saknar helt planer som reglerar vad som får ske innanför dess gränser. Det visar en ny rapport från miljöorganisationen Oceana, som detaljerat beskriver bristerna i Östersjöregionens skyddsområden, baserad på information från regeringar, EU och tidigare forskning.

– Att enbart kalla ett område ”skyddat” är inte tillräckligt för att förändra Östersjöns alarmerande tillstånd. Samtliga nio Östersjöländer åtagit sig att uppnå ett antal gemensamma miljömål, som till exempel skapa fler och bättre skyddade havsområden. Om våra politiker är uppriktiga med sina löften måste saker börja hända  nu. Tiden för prat är förbi, säger Hanna Paulomäki, chef på Oceanas Östersjökontor.

Utdrag ur rapporten:

• Rapporten beskriver de två vanligaste formerna av skyddade havsområden i Östersjön: Natura 2000-nätverket, som är EU:s huvudsakliga marinskydd, samt HELCOMS MPA-nätverk, som är en specifik Östersjöansats. De två nätverken överlappar ofta varandra – HELCOMS nätverk täcker 64 procent av Natura 2000-områdena i regionen.
• Det finns 388 Natura 2000-områden med kust- och havsinslag i regionen. 31 procent saknar förvaltningsplaner.
• Det finns 163 HELCOM MPAs, 35 procent saknar förvaltningsplaner.
• I Sverige har nästan samtliga skyddsområden förvaltningsplaner, men fiskeregleringar saknas oftast helt.Ett ytterligare stort problem är att många existerande förvaltningsplaner egentligen bara är områdesbeskrivningar som listar arterna som finns där, habitat och möjliga hot – de innehåller inte några verkliga skyddsåtgärder. Fiske är tillexempel nästan aldrig reglerat i skyddade områden, trots att många av dem är kända lekplatser för fisk. Dessutom är vissa fiskemetoder, som bottentrålning, ett hot mot flera marina livsmiljöer.

–  Att bara skriva ner vilka arter som finns inom ett visst område och sedan kalla det ”skyddat” tjänar knappast något till. Det måste bli bättre fokus på hur man utformar skyddade områden och hur man tillämpar regleringar, säger Christina Abel, marinbiolog på Oceana.

–  När folk hör våra politiker tala om att skydda Östersjön, så tror jag att de flesta tycker det är bra att man tar hand om vår gemensamma miljö. Vad man inte förväntar sig är att allt prat inte stämmer överens med verkligheten, fortsätter Abel.

Eremitkrabba (Pagurus bernhardus). Vid Ven i Öresund. EUO © OCEANA Carlos Minguel

Östersjön står inför en mängd miljöhot som sätter en enorm press på dess olika ekosystem menar Oceana. Det har gjort att Östersjön i dag är ett av världens mest förorenade hav. Länderna i regionen har kommit överens om att skapa ett nätverk av skyddade havsområden, ett erkänt effektivt verktyg för att bekämpa miljöhoten. Idag är cirka 12 procent av Östersjön klassat som skyddat.

Oceana har föreslagit fler skyddade områden i Östersjön. Ett förslag som jag kommenterat vissa delar av i ett inlägg.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Oceana, Hanna Palomäki, Östersjön, Natura 2000, HELCOM, MPA, Christina Abel, Östersjön, Miljö, Fiske, Samhälle, Politik