Det är klart att bottentrålning ger bottenskador

I dagens nummer av Bohusläningen har Ulf Blomgren pratat med forskaren Hans Hallbäck som i 40 år arbetat på Havsfiskelabaoratoriet. Det har resulterat i en artikel som menar att bottentrålning inte ger skador på bottnarna. Det påståendet är bara kvalificerat skitsnack.

Bottentrålning ger skador, ju mindre trålar ju mindre skador, ju större trålar desto större skador. Därför är det inte speciellt förvånande att forskarna inte hittar några större skador av trålningen i Gullmarsfjorden. Där används bara mindre trålar. Å andra sidan vet forskarna inte hur bottnarna faktiskt såg ut i slutet av 1800-talet då bottentrålningen påbörjades. Hur mycket skador som faktiskt orsakats av trålningen är därmed helt okänt. Att de inte observerats några större förändringar de senaste 40 åren är inte förvånande. Där det idag trålas och där det trålats de senaste 40 åren trålades det även innan dess. Skadorna som eventuellt förändrat livet på bottnarna inträffade innan dess.

Det finns också modern forskning kring detta som faktiskt visar de skador som bottentrålning orsakar. För skador orsakas av bottentrålning, det är olika på olika bottnar och olika med olika typer av trålar:

De huvudsakliga skadorna på bottnarna som orsakas av bottentrål kommer från tråldörrarnas påverkan men också från den tyngd som finns mellan trålarna vid användning av dubbel- eller trippeltrål. Bomtrålning efter hästräkor (tångräkor, Crangon) ger inte lika djupa skador som bomtrålning efter plattfisk.

När det gäller djupet på skadorna så varierar det kraftigt mellan olika typer av bottentrålar. De trålar som används för tobis, skarpsill och sill (i Sverige fiskas av dessa fiskar bara tobis med bottentrål numera om jag förstått det rätt) som ibland kallas semipelagiska trålar orsakar betydligt grundare skador än andra typer av bottentrålar. Räkfiske och kräftfiske med bottentrål ger djupare skador än fiskfiske.

Olika bottnar påverkas olika. Sålunda är skadorna på sandbottnar mycket mindre än skadorna på lerbottnar men skrapor, bomtrålar och bottentrålars tyngder och tråldörrar ger även där djupa skador.

Det är dock inte bara djupet på skadorna som betyder något utan också hur stora ytor som påverkas. Snurrevad påverkar mycket större ytor på en timme än vad bottentrålar, bomtrålar och skrapor gör. Men skadorna är mycket grunda när det gäller dansk snurrevad men kan vara lite djupare när det gäller skotsk snurrevad. Trots de stora ytor som påverkas av snurrevadsfiske brukar det ändå anses mindre skadligt för bottnarna än bottentrålning.

Bottentrålning efter fisk orsakar större påverkan ytmässigt per tidsenhet än bottentrålning efter skaldjur. Skotsk snurrevad kan användas också på hårdare bottnar vilket gör att redskapet innebär fiske på områden som tidigare inte kunnat utsättas för fiske.

Den nyaste forskningen som finns på området motsäger alltså vad Hans Hallbäck uppger och Ulf Blomgren skriver. I artikeln uttalar sig också Mats Ulmestrand om läget för vissa arter i havet och han konstaterar att läget är gott för havskräfta som lever i de lerbottnar där det bottentrålas mest.

Det är inte ett dugg förvånande. Forskningen har visat att både räka och kräfta som arter gynnas av upprepad bottentrålning. Sediment rörs upp och de får mer att äta. Det är verkligen inget argument som bevisar bottentrålningens ofarlighet. Däremot kan en mängd växter och kanske också en del missgynnas av trålningen av samma orsaker, att sediment rörs upp och gör vattnet grumligare mörkare. En del djur och växter kan inte heller leva där det ständigt bottentrålas då de dras upp helt enkelt.

Att fisken försvunnit längs stora delar av kusten har dock med sannolikhet inget med bottentrålningen att göra. Det finns helt andra orsaker till det.

Bottentrålning skadar utan tvekan bottnarna. Innebär detta då att bottentrålning ska förbjudas. Självklart inte. Modernt jordbruk skadar livet på land nåt oerhört. Där det ständigt plogas och besprutas med gifter är både växt- och djurliv starkt utarmat i jämförelse med andra områden på land. Detta är jämförbart med bottentrålning men ingen skulle komma på tanken att totalförbjuda plogning. Det vore också helt orimligt. På samma sätt är det helt orimligt med ett totalförbud mot bottentrålning.

Naturligtvis är inte muddring och bottentrålning jämförbart. Muddring är jämförbart med grustäkter, stenbrytning och gruvbrytning ovan jord. Den typen av verksamhet prövas hårdare än jordbruk och fiske. Det är helt enkelt rimligt att det är på det viset.

Naturskyddsföreningen har fått svara på Hallbäcks kritik i en annan artikel men de som talar för dem där gör sig skyldiga till flera felaktiga uttalanden också de. Att allt trålfiske skulle innebär stor bifångster är exempelvis fel. Trålfiske med rist, dvs större delen av trålfisket på kräfta i Sverige och räkfisket där rist används har mycket små bifångster. I sammanhanget är de inget problem och Anders Ridderström som uttalar sig i Bohusläningen verkar faktisk mycket okunnig om hur fisket på räka och kräfta faktiskt går till. Pelagiskt trålfiske på sill, makrill och skarpsill har också väldigt små bifångster.

Att trålfisket skulle vara problemet för torsken i Östersjön som Ridderström också uppger är förstås också dumheter. I västra Östersjön där överfiske skett fiskas större delen av torsken med passiva redskap. Återigen visar sig Anders Ridderström vara okunnig om det han uttalar sig kring. I östra Östersjön har fisket ingen del i den minskning som skett för bestånden de senaste åren. Där har inte funnits något överfiske sen 1980-talet. Däremot har Ridderström rätt i att Öresund som inte trålats sen 1930-talet har ett mycket livskraftigt bestånd av torsk. Trålfiskeförbudet har säkerligen haft betydelse för detta.

Även om det alltså inte finns fog för kraven på totalt bottentrålningsförbud så är det av olika skäl rimligt med trålfiskeförbud i många områden. Det är därför trålfiske är förbjudet invid den svenska kusten, i södra Kattegatt och snart på delar av Bratten. De förbuden är rimliga och vettiga.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!