Anmälnings- och rapporteringskyldighet för fritidsfiskare

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lägger nu, på uppdrag av regeringen, fram förslag på hur lagstiftningen för fritidsfiske kan ändras.

  • HaV föreslår att det ska vara möjligt att införa anmälnings- och rapporteringsskyldighet för visst fritidsfiske.
  • Hav föreslår att fiskeresursen ska kunna fördelas mellan yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism för att främja regional utveckling.
  • Förslaget innebär att fritidsfiskare i havet och de fem stora sjöarna i första hand får använda handredskap som flugfiske-, spinn- eller metspö.

Foto: Natalie Greppi

HaV fick hösten 2017 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till bestämmelser om rapporteringsskyldighet för andra fiskare än yrkesfiskare. HaV fick också i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket, utreda om och hur det är möjligt att fördela den nationellt tillgängliga fiskeresursen mellan olika kategorier av fiske utifrån andra skäl än fiskevård, till exempel för att främja fisketurism i ett område.

– Syftet är att skapa förutsättningar för en ekosystembaserad fiskförvaltning som kan främja fritidsfiske och fisketurism samtidigt som den värnar om ett livskraftigt yrkesfiske, säger Ingemar Berglund, chef på avdelningen för fiskförvaltning på HaV, i ett pressmeddelande.

Varje svensk medborgare har rätt att fritidsfiska på allmänt vatten och utan fiskerättsägarens tillstånd på enskilt vatten utmed kusterna och i de fem stora sjöarna (Vänern, Vättern , Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland). Vilka redskap som får användas varierar mellan vattenområdena och framgår av fiskelagen.

Fritidsfiskare behöver inte registrera sig för att få fiska och inte heller rapportera in hur mycket fisk de fångar. Men fiskemöjligheterna kan påverkas av nationella lagar och föreskrifter om till exempel fredningstider, fredningsområden och för handredskapsfiske i vissa fall även fångstbegränsningar.

Det svenska yrkesfisket regleras i stället till största delen av EU:s gemensamma fiskeripolitik för fiske i havet. Yrkesfiskare måste ha licens för att få fiska och all fångst måste rapporteras. Varje år bestäms hur stora fångster för vissa arter yrkesfisket i varje medlemsland får ha, så kallade fiskekvoter.

– Fritidsfisket för kustnära arter och i sötvattensområdet är betydande, såväl när det gäller fångsterna som det samhällsekonomiska värdet. Men, medan vi har en god bild av fångster i det svenska yrkesfisket så vet vi i dag inte tillräckligt mycket om hur fritidsfisket till exempel påverkar fiskbestånden, säger Ingemar Berglund.

HaV bedömer att en anmälnings- och rapporteringsskyldighet för fritidsfisket kan förbättra kunskapen om fritidsfisket och fisketurismen. Ett register över fritidsfiskare som fiskar en viss art eller i ett visst område gör det enklare att till exempel samla in uppgifter från personer som fiskar i ett visst område.

– Vi föreslår ingen generell anmälnings- och rapporteringsskyldighet för fritidsfisket utan endast om det finns särskilda skäl och att ett sådant register finansieras genom HaV:s anslag, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för fiskereglering på HaV, i pressmeddelandet.

– Det skulle kunna innebära att fritidsfiskaren registrerar sig och kanske också behöver rapportera sitt fiske och sina fångster för till exempel trollingfiske efter lax i Östersjön eller laxfiske i en älv.

Flera länder, bland annat Irland och Skottland, har redan infört krav på märkning av fångade laxar för både fritids- och yrkesfisket. I Norge finns sedan i år krav på att alla humrar som behålls ska märkas. I norra Sverige finns liknande regler för laxfisket i Laino och Råne älv. HaV menar att ett sådant system även skulle införas nationellt i Sverige om anmälnings- och rapporteringsskyldighet införs.

– Märkning av fångst ger till exempel möjlighet att införa tak för hur många laxar andra än yrkesfiskare kan fånga per år samt för individuell fördelning av laxkvoten för yrkesfisket, säger Håkan Carlstrand.

HaV föreslår också att fritidsfiske i havet och de fem stora sjöarna i första hand ska få använda handredskap, till exempel kast- eller metspö. Detta innebär förhoppningsvis begränsningar för fritidsfiskare när det gäller garnfiske och ytterligare begränsningar när det gäller burfiske på hummer. Utöver det föreslås HaV få i uppdrag att utöka redskapsanvändningen till nät, ryssjor, burar och långrevar med hänsyn till situationen för fiskbestånden.

HaV föreslår att fiskelagen ändras så det blir möjligt att fördela fiskeresursen för att främja småskaligt yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism. Förslaget påverkar inte de kvoter för yrkesfiske som EU beslutar om.

Förslagen som HaV nu lämnar till regeringen innebär att fiskelagen och den förordning som reglerar HaV:s möjligheter att ta beslut om bestämmelserna för fiske behöver ändras. Ytterst är det en fråga för regering och riksdag att besluta om.

– Genomförs förslagen öppnas nya möjligheter för HaV att utveckla förvaltningen och främja småskaligt yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism, säger Håkan Carlstrand.

Förslaget är rimligt och kanske går det i framtiden att få klarhet i hur mycket hummer som fritidsfisket faktiskt fångar (varav en del säljs olagligt) och ett stopp på fritidsfiskares garnfiske av makrill som de sen säljer olagligt i stor omfattning.

Fiske med handredskap står idag för cirka 80 procent av fiskedagarna i Östersjön och 78 procent i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Fiske med mängdfångande redskap som garn, burar och ryssjor står för 20 procent av fiskedagarna i Östersjön och 22 procent i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Fångsten per fiskedag, räknad i vikt, är betydligt högre vid fiske med mängdfångande redskap i samtliga områden.

En svaghet i förlaget är att så kallad fisketurism inte betraktas som yrkesfiske. Som jag ser det vore det rimligt om fisket med utflyktsbåtar istället sågs som yrkesfiske med betalande kunder ombord. Det skulle troligen underlätta för både företagen och personerna som betalar för att följa med och dessutom medföra att företagen var tvungna att fisk på ett långsiktigt hållbart sätt för att inte överskrida sin kvot (sina fiskerättigheter). Men kanske kan alla fisketurismföretag ha anmälnings- och rapporteringskyldighet av det som deras kunder fångar vilket ju då innebär att der fungerar nästan som om det var yrkesfiske.

Ett problem är också hur husbehovsfiske med garn men utan egen fiskerätt ska hanteras. Men de förslag som HaV formulerat medför som jag förstått det möjligheter att hantera det på ett bar sätt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements