Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska systemet där det mesta fiskas och landas.

Kvotutnyttjande för vissa utvalda arter och hav (demersalt fiske hittills i år)

Rödspätta Östersjön, 6%
Skarpsill Skagerak och Kattegatt 7%
Rödspätta Skagerak, 9%
Kolja Nordsjön, nabokvoten, 12%
Torsk Ö. Östersjön trål, 24%
Vitling Skagerak och Kattegatt, 25%
Rödspätta Kattegatt, 27%
Torsk Ö. Östersjön passiva, 39%
Torsk V. Östersjön trål, 43%
Tunga Skagerak och Kattegatt, 45%
Kolja Skagerak, 46%
Torsk Skagerak, 50%
Kräfta Skagerak och Kattegatt, 50%
Torsk Nordsjön nabokvoten, 58%
Sej Nordsjön jointkvoten, 74%
Räka Skagerak och Kattegatt, 76%
Sej Nordsjön nabokvoten, 82%
Torsk V. Östersjön passiva, 93%
Lax Östersjön, 97%

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Kvotutnyttjandet i det kustnära fisket är inte nämnvärt bättre.

Kustkvoter, kvotutnyttjande hittills i år

Vitling Skagerak och Kattegatt, 0%
Skarpsill Skagerak och Kattegatt, 7%
Kräfta Skagerak och Kattegatt, 11%
Kolja Skagerak och Kattegatt, 12%
Torsk Kattegatt, 22%
Torsk Skagerak, 24%
Sej Skagerak och Kattegatt, 26%
Sill västra Östersjön, 38%
Torsk östra Östersjön, 38%
Rödspätta Skagerak, 41%
Skarpsill Östersjön, 61%
Sill östra Östersjön, 67%
Makrill, 69%
Sill norra Östersjön, 75%
Torsk västra Östersjön, 87%

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Orsakerna till problemet är bland annat brist på yrkesfiskare och fiskebåtar i vissa fisken på framförallt västkusten. När det gäller fisket i Östersjön handlar det till stor del om att torskfisket är olönsamt. Samtidigt finns det överkapacitet och för många båtar i exempelvis räkfisket.

Just problematiken med en felaktig fördelning av fiskebåtarna och yrkesfiskarna är relativt lätt att lösa.  Det är bara att införa ITQ i det demersala fisket. Då kommer situationen att lösa sig själv. Räkfiskebåtar kommer att försvinna och antalet båtar som fiskar kräfta kommer troligen att öka.

Den dåliga lönsamheten i torskfisket i Östersjön kan inte lsöas med fiskeripolitiska medel. Här är det miljön (syrebrist, övergödning, varmare hav) som är grundproblemet men det förstärks av att det finns mycket säl.

Bristen på yrkesfiskare ligger delvis bakom det dåliga kvotutnyttjandet för fisk i Skagerak och Kattegatt. En stor anledning till denna situation är att Havs- och vattenmyndigheten hindrar unga yrkesfiskare från att komma in i näringen. Av helt byråkratiska anledningar stoppar de unga fiskare som mycket väl hade kunnat fiska rödspätta med garn utanför Jyllands kust. Att de stoppas är helt orimligt. Likadant är det också med andra fiskarter i Skagerak och Kattegatt. Att sejkvoten utnyttjas bättre beror väl sannolikt på att en hel del sej fångas som bifångst i pelagiskt fiske och i räkfisket. Idag finns det endast en båt som bedriver ett riktat fiske på rödspätta och två båtar som har riktat fiskfiske som huvudinriktning inom det demersala systemet (dvs oräknat kustkvoten).

När det gäller skarpsillskvoten i Skagerak så har skarpsill traditionellt fiskats för att bli ansjovis. Efterfrågan på skarpsill för ansjovis har minskat så det är svårt att skapa ett lönsamt skarpsillsfiske. Nya sätt att äta skarpsill behöver lanseras och skarpsill äts i stor utsträckning i de baltiska länderna.

Idag är huvuddelen av skarpsillkvoten fördelad till de stora pelagiska fiskebåtarna. De kan inte fiska skarpsillen i Skagerak idag på grund av sin storlek och på grund av begränsningar för trålfiske. Snnaolitk skulle det idag inte heller vara lönsamt för dem. Traditionellt sker en stor del av fisket innanför trålfiskegränsen och det vanliga redskapet är snörpvad. Endast en större pelagisk båt har idag snörpvadsfiske som huvudfiske och när den nuvarande huvudskepparen ombord går i pension om 5-10 år försvinner troligen detta fiske.

En lösning är att flytta större delen av skarpsillen i Skagerak bort från det pelagiska systemet och in i det demersala samt tillåta trålfiske efter skarpsill i indragningsområden som idag enbart finns till för kräftfisket. De båtar som på detta sätt får skarpsill bör också få tillgång till en viss mängd sill för att det ska vara möjligt att fiska skarpsill.

Lösningen för sillfisket i Östersjön är att torskfiskare bör få tillgång till sill och skarpsill i hela Östersjön. Det betyder sannolikt att en del sill i Östersjön måste överföras till det pelagiska systemet från kustkvoten och att en sillkvot reserveras för torskfiskebåtar i Östersjön. Det blir troligen också nödvändigt att införa ITQ även i det demersala fisket för att villkoren för olika typer av fiskebåtar ska bli lika.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!