Märkligt föredrag av Svein Jentoft på Östersjöfiske2020

Svein Jentoft är en norsk fiskeriforskare som varit verksam på Tromsø Universitet under lång tid. Han har intresserat sig för lokalsamhället och fiske inklusive det som på svenska kallas samförvaltning där de lokala yrkesfiskarna har ett direkt inflytande på fiskeriförvaltningen. Han var en av talarna på Östersjöfiske2020 i Simrishamn de gångna dagarna. Hans föredrag hade kunnat vara intressant om han nu faktiskt hade talat om lokal samförvaltning och det lokala fiskesamhället deltagande i fiskeriförvaltningen. Tyvärr gjorde han inte det.

Istället handlade hans tal om hur dåligt ITQ (TFC) är utan att han egentligen kunde knyta detta till några konkreta exempel i Norge eller nån annan stans. Ren generellt kan det naturligtvis vara ett problem med köp- och säljbara fiskerättigheter då det vid en felaktig utformning kan innebära en mycket stark kvotkoncentration och att yrkesfiskare md god ekonomi gynnas. Detta är dock saker som inte heller nödvändigtvis är dåliga. Eftersom det europeiska yrkesfisket, inklusive fisket i Norge och Sverige, främsta problem mycket länge har varit överkapacitet och överinvesteringar har ett minskat antal båtar varit en nödvändighet. Med färre båtar så blir det kvotkoncentration. Något som alltså då är ett tecken på något bra.

Överkapacitet och överinvesteringar leder också till ekonomiska problem för fisket vilket som en konsekvens medför överfiske, dumpning av fisk som skulle gett sämre betalt, olagligt fiske, svartförsäljning och svarta löner. Den situation som länge rådde i europeiskt fiske var helt enkelt ett gigantiskt problem med konsekvenser på många områden. En lång räcka av olagligheter och moraliska tveksamheter medför att ett traditionellt fiskesamhälle, en traditionell fiskerikultur bryts ner i värsta fall med så allvarliga konsekvenser som i Galicien i Spanien. Yrkesfiskarna blir knarksmugglare eller internationella piratfiskebanditer.

För att förhindra en sådan utveckling, få stopp på olagligheter och förhindra socialt sammanbrott bland fiskarbefolkningen och deras lokalsamhälle har det varit nödvändigt att minska antalet fiskebåtar så att fiskeriet kunde bli lönsamt, fiskerikapaciteten anpassas till resursen (fiskbestånden) och fiskerikulturen med sina samhällen räddas. Den enda kända fungerande metoden för att minska antalet fiskebåtar utan katastrofala följder för det lokala fiskesamhället är TFC (ITQ). I Galicien minskades bara kvoterna utan att fisket på något sätt kompenserades och utan att yrkesfiskarn hade möjlighet att får andra legala arbeten. Köp- och säljbara fiskerättigheter ger en möjlighet för yrkesfiskare att lämna fisket utan att vara ruinerade och utan försörjningsmöjligheter.

Men detta pratade inte Jentoft om. För honom var det bara en fråga om att TFC-systemen förstör lokal fiskerikultur och låter storkapitalister växa på de små yrkesfiskarna bekostnad. Det var det han pratade om och det var verkligen inte intressant. Det hade varit intressant att få veta hur det småskaliga lokala torskfisket vid Lofoten fungerar men Jentoft sa inget om det. Eller hur de norska fiskesamernas kultur har kunnat leva vidare och genom vilka åtgärder det gjorts möjligt. Men inget sånt kom från hans mun. Istället fick vi höra de vanliga och ofta felaktiga utsagorna om konsekvenserna av TFC, av kvothandel.

De länder där det verkligen finns storföretag inom fisket i Norden är Island, Norge och Fäöarna, Det enda av dessa länder som har ett utpräglat TFC (ITQ)-system är Island och där står kustfisket och backefisket (långrevsfisket) helt utanför TFC-systemet. Så snacket om läget på Island brukar bara fokusera på en end del av det isländska fisket och inte på det småskaliga fisket som i verkligheten finns kvar och hur dte är organiserat. Så också i Jentofts föredrag. Den största kvotkoncentration finns på Färöarna som inte haft nåt egentligt TFC-system i fisket. Det storskaliga pelagiska fisket på Färöarna domineras helt av två företag, totalt finns det 7 företag verksamma inom det storskaliga pelagiska fisket på Färöarna. I Sverige finns det ett 20-tal företag inom storskaliga pelagiska fisket med ytterligare 300 fiskebåtar/företag som är verksamma i kustfisket. Fisket på Färöarna och i Sverige är väl ungefär jämförbara i storlek.

Storföretagen på Island skapades delvis efter att TFC-systemet, men i flera fall redan tidigare genom deltagande i internationellt storsjöfiske ute på de öppna havsvidderna. Även på Färöarna skapades en del av de stora pelagiska fiskeriföretagen på det sättet.

I Sverige har genomförandet av TFC-systemet i det pelagiska fisket sannolikt räddat det storskaliga pelagiska fisket. Utan TFC-systemet hade fiskarkulturen på fiskelägena kring Göteborg sannolikt dött helt. Nu har den överlevt, TFC (ITQ) har troligen varit räddningen. Men det förstår sannolikt inte Jentoft om han nu hade haft kunskaper om svenskt fiske, vilket han förstås inte har och inte heller kan förväntas ha. Men han borde pratat om lokal samförvaltning, fiskerikulturens och det lokala yrkesfiskarn deltagande i fiskeriförvaltningen och inte om TFC för på det området sprider han främst påhittade sanningar utan relevans för verkligheten.

I Danmark ledde TFC-systemet till att storföretagen som fanns innan dess faktiskt försvann. Exempelvis Skagerak Group och andra liknande företag lämnade fisket till förmån för företag som ägs och drivs av aktiva yrkesfiskare som exempelvis Beinur AS, Asbjørn AS och Lingbank Fiskeri.

Jentofts föredrag hade kunnat vara bra. Men det var det inte. Han borde pratat om lokal fiskeriförvaltning och hur det kan fungera, inte om hur påstått farligt TFC (ITQ) är. För han har ju i all fall skrivit intressant saker om det. Tyvärr fick vi som var på Östersjöfiske2020 inte ta del av hans kunskaper på det området. Det är onekligen märkligt när en man inte pratar om det han tycks ha forskat om och har stora kunskaper om utan om något han bara ha fördomar om. Det är också synd för oss som lyssnade vi hade kunnat lära oss nåt. Nu blev vi enbart serverade sagor utan verklighetsförankring. Tråkigt.

Advertisements