Norwegian Gannet – fiskfabriken med fiskeriteknik

Norwegian Gannet är ett norskt fabriksfartyg som använder teknik från det pelagiska fisket för att hämta och bearbeta odlad fisk såsom exempelvis lax. Så är det i alla fall tänkt men många i Norge inklusive norska myndigheter är motståndare till den nya flytande fiskfabriken.

Tanken från bolaget bakom Norwegian Gannet är att båten ska pumpa upp fisken från laxodlingarna för till RSW-tankar. Sen ska fisken bearbetas ombord medan båten går från den norska fiskodlingen till hamnen i Hirtshals där den pumpas över till mottagaranläggningen i land. Även den avlivade och bearbetade laxen förvaras i RSW-tanker. På detta sätt kan hållbarheten på laxen höjas med en vecka.

Företaget bakom satsningen på den flytande fiskfabriken är Hav Line Gruppen AS som hade tänkt att fabriken skulle köra igång nu i december:

Fartøyet som er designet av Wärtsilä er bygget ved det det spanske verftet Astilleros Balenciaga S.A.. Det skal nå til Optimar i Ålesund for å ferdigstille fabrikken. Arnesen håper at den første lasten med laks kan bli levert til Hirtshals om få uker.

Så har det dock inte blivit och företaget har inte fått tillstånd för verksamheten utan istället avslag från den norska regeringen och den norska fiskeriministern Tom Harald Nesvik. Detta trots att företaget lagt sig vinn om att fartyget skulle vara hemmahörande i Norge och med anställda från Norge:

– Det er viktig å få med seg at skipet er registrert i det norske skipsregisteret NOR. På akterskipet står det Bergen som hjemmehavn, og mannskap og fabrikkarbeidere om bord er i hovedsak norsk sier Arnesen. Han legger til at de aller fleste av disse kommer fra kystsamfunn langs kysten. Men at noen ønsker å kritisere, virker det som om han tar med stoisk ro. Det er kanskje et tankekors at sammenlignet med den oppdrettskapasitet som for tiden bygges i form av landanlegg i andre land, raskt vil overgå kapasiteten til fartøyet. Og ved disse anleggene blir det ingen norske arbeidsplasser.

Kritiken mot fartyget är på ett sätt förståelig, men samtidigt innebär Norwegian Gannet en minskning av växthusgasutsläppen då båten ersätter 7 000 långtradartransporter och dessutom bättre livsmedelshantering. Den norska regeringens beslut är överklagat.

Hav Line Gruppen AS ägs av familjen Sekkingstad via Trient AS och familjen Haugland via Haugland-Gruppen AS. Familjen Sekkingstad äger också fiskodlingsföretaget Sekkingstad AS som odlar lax och öring. Haugland-Gruppen AS är också ett fiskodlingsföretag (lax och öring) via sitt dotterbolag Erko Seafood AS. Erko Seafood AS säljer en stor del av sina produkter via Sekkingstad AS.

Fartyget är konstruerat av Wärtsilä och byggt på varvet Astilleros Balenciaga S.A. i Spanien. Fartyget använder i stort samma teknik som pelagiska fabrikstrålare. Utseendet liknar också pelagiska trålare och snörpvadsbåtar förutom att det inte finns nån utrustning för att hantera fiskredskap och därför ser akterna på fartyget radikalt annorlunda ut än vad den gör på en pelagisk trålare. Båten är 94 meter lång och har ett bruttotonnage på 5 893 ton.

Norwegian Gannet

Norwegian Gannet. Bild: Astilleros Balenciaga

Redan idag finns en del båtar med liknande konstruktion och verksamhet som exempelvis Tauranga, ägd av rederiet Napier men använd av laxodlingsföretaget Marine Harvest. Marine Harvest har också beställt en ny egen slaktbåt. Tauranga på 886 bruttoton är dock betydligt mindre än Norwegian Gannet.

I fiskeribranschen är den här typen av fartyg vanligare. I USA:s fiskeflotta finns det många fabriksfartyg som agerar mottagare av mindre fiskebåtars fångster och som inte fiskar själva. De kallas ofta moderfartyg. Världen största fartyg av denna typ är Damanzaihao på 49 367 bruttoton som bl.a. använts i det peruanska industrifisket på anchoveta för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. dessutom finns ju mängder med fiskebåtar som har bearbetningsfabriker ombord varav den största är nederländskt ägda Annelies Ilena på 14 055 bruttoton som dock för närvarande har polsk flagg.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!