Seglande drönare kartlägger Kattegatts fiskbestånd

Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet och kan därmed ge forskarna nya insikter om livet under ytan.

Just nu pågår en omfattande utveckling kring havsgående drönare, som under långa perioder och för ”egen maskin” kan ta sig fram över stora områden och kontinuerligt samla in information. Drönaren som nu har testats i Kattegatt, SLU Aqua Sailor, är utrustad med ett ekolod som mäter mängden fisk. Samtidigt insamlas data på salthalt och vattentemperatur.

– Det här ger oss ett nytt verktyg för insamling av data som kompletterar undersökningar gjorda med bemannade fartyg. Vi får en upplösning i tid och rum som är omöjlig att uppnå med traditionell teknik. Datainsamlingen är dessutom bullerfri, och vi fiskar inte upp några fiskar, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.

Den obemannade farkosten kan vara ute till havs i månader och klarar tuffa förhållanden. Den tar sig fram med hjälp av vinden och elektroniken ombord drivs av solpaneler vilket gör datainsamlingen koldioxidneutral. Farkosten navigerar automatiskt och styrs och levererar in data till land via satellit.

Nu har drönaren för första gången använts i ”skarpt läge”. Farkosten sjösattes väster om Falkenberg måndagen 3 december och gjorde fram till 12 december mätningar kring två viktiga övervintringsplatser för havsfåglar i Kattegatt: Fladen och Lilla Middelgrund. Havsfåglarna som övervintrar där lever av fisk som tros finnas i stora mängder runt dessa områden.

– Med drönarens hjälp kan vi på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt undersöka var fisken finns och hur mycket fisk som finns. Med denna kunskap finns förutsättningar för att bättre reglera fisket i området så att tillräckligt mycket fisk finns kvar som föda till fåglarna, säger Andreas Wikström, miljöanalytiker på SLU Aqua som leder ett projekt om uppföljning i marina skyddade områden i Kattegatt.

Varför det viktigaste skulle vara fåglarnas överlevnad är oförståeligt. Det viktiga är väl att det finns tillräckligt med fisk så att ett fiske kan bedrivas utan att det skadar bestånden av fåglar. Samtidig vet vi ju att fåglar lokalt kan var ett hot mot fiskbestånden. Inställningen från Andreas Wikström är oseriös. Att kartlägga fiskbestånden är självklart bra, men att det viktigaste syftet med en sådan kartläggning skulle vara måsars, skarvars och andra fåglars överlevnad förefaller något märkligt. De flesta fåglar till havs på den svenska Västkusten är inte utrotningshotade. Fiske är däremot viktigt för att det ska finnas tillräckligt med mat för människor på jorden. Vi borde faktiskt äta mer fisk, framförallt mer sill, och skarpsill men mindre kött.

Det långsiktiga målet är att öka förståelsen för de marina ekosystemen och att förbättra underlaget för förvaltningen

– Med en framtida flotta av marina drönare kan vi få detaljkoll på hur ekosystemen mår. Informationen kan vara uppdaterad i realtid och vara platsspecifik. Därmed skapas möjligheten för politiker och förvaltare att snabbt och effektivt genomföra åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling för havsmiljön, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Projektet drivs av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), som köpt in SLU Aqua Sailor. Forskningen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och Nordiska ministerrådet.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!