Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. Läs mer…
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…
Det danska livsmedelshandelsföretaget Nowaco A/S har blivit delägare i Uruguays största fiskeriföretag Ciupsa. Nowaco handlar med de flesta sorters livsmedel. Fisk är ett deras viktigaste områden. Tidigare har företaget som har huvudkontor i Aalborg varit börsnoterat. Nowaco och Ciupsa har samarbetat i mer än 15 år. Läs mer…
Under en femveckorsperiod i maj genomförde HaV och KBV en kampanj med extra kontroller i räkfisket. Kontrollerna kunde påvisa att det förekommer ett regelmässigt fusk inom räkfisket i Sverige. Läs mer…
Internationella havsforskningsrådet (ICES) har lagt fram kvotråd för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) i Nordatlanten och Nordsjön för 2023. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…
Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Läs mer…
Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
Pigghaj är idag en fredad fiskart som inte får fiskas och landas. Men den är idag så vanlig i svenska vatten att den ställer till problem både för yrkesfiskare och fritidsfiskare/sportfiskare. Läs mer…
En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
Redan 2019 slog Länsstyrelsen i Halland larm om att arten drastiskt hade minskat och 2020 fick den rödlistestatus som ”Starkt hotad”. Efter årets inventering bedömer de att det bara finns ett 100-tal lekande vuxna individer i hela landet. Av dessa räknades 60 i halländska vattendrag. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Den stora blåfenade tonfisken hade nästan försvunnit från Skagerak, Kattegatt och Öresund sedan början av 1960-talet. Tonfiskarna för att leta föda i nordiska vatten under sensommaren och hösten. Det förekom ett mycket eftertraktat fritidsfiske i Öresund och ett stort yrkesfiske Öresund till Skagerak. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
När det gäller sill/strömming har SLU gjort en rapport om hur läget är för strömmingen i Bottenhavet och sillen/strömmingen i centrala Östersjön. Dessa två sillbestånd (strömmingsbestånd) består av flera olika komponenter. Det handlar om vårlekande, sommarlekande och höstlekande bestånd Läs mer…
I södra Östersjön finns ett stort bestånd av vårlekande sill som kallas WBSS eller rügensill. Detta sillbestånd utgör grunden för sillfisket i södra och västra Östersjön och en del av underlaget för sillfisket i Kattegatt och Skagerak. Läs mer…