Lönsamhet i insjöfisket 2025
De flesta fiskeriföretag i insjöar är enskilda firmor, några är handelsbolag och några är aktiebolag. Ekonomiska siffror går bara att får fram för aktiebolag. Många av företagen driver också andra verksamheter. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

De flesta fiskeriföretag i insjöar är enskilda firmor, några är handelsbolag och några är aktiebolag. Ekonomiska siffror går bara att får fram för aktiebolag. Många av företagen driver också andra verksamheter. Läs mer…
Det är för pelagiska arter det finns överförbara fiskerättigheter och kustkvoter. Och det finns Ingen mening att styra om kvoter till det kustnära fisket i Östersjön. Detta beror i huvudsak på att det kustnära fisket av pelagiska arter i huvudsak går till fiskmjöl. Dessutom är kustkvoten större än vad det kustnära fisket kan fiska upp. Läs mer…
Baltic Waters falska berättelse om ITQ. Lobbyorganisationen Baltic Waters har en sida som beskriver införandet av överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) i Sverige. Detta system kallas i Sverige det pelagiska systemet. Den berättelse de lägger fram är helt falsk. Läs mer…
Det viktigaste kommersiella fisket i insjöar är fisket av gös, signalkräfta och siklöja. Gös fiskas i Hjälmaren, Mälaren och en del andra sjöar. Signalkräfta fiskas i Hjälmaren, Vänern, Vättern och nån enstaka annan sjö. Slutligen fiskas siklöja i Mälaren, Vänern och en del andra sjöar. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger varje år en rekommendation om hur mycket sill som kan fiskas i Östersjön.. Sen 2018 innehåller råden en miniminivå och en maximinivå. Yrkesfiskarna i Sverige vill att kvoten ska läggas på miniminivån. Läs mer…
Stoppa industrifisket säger varenda svenska politiskt parti och dessutom också alla miljörörelser. Men det är i praktiken en omöjlighet på grund av hur industrifisket i Östersjön faktiskt ser ut. Industrifiske är fiske för fiskmjölsindustrin, Läs mer…
Miljörörelser och politiska partier uttalar sig ofta negativt om fiske. I synnerhet om det som de kallar industrifiske. Riktigt vad de menar med detta är oklart men troligen handlar det om det storskaliga fisket. Läs mer…
Baltic Waters är inte ärliga om Östersjön i sin senaste så kallade sommarbrief. De undviker att nämna de stora problemen för fisken i Östersjön. Dessutom undviker de helt att nämna varför sill i huvudsak går till fiskmjöl idag. De fantiserar också helt om värdet av fisken. Och slutligen vilseleder de helt om beståndsutvecklingen. Läs mer…
ICES har kommit med sin rådgivning för fisket av demersala arter i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Detta är en sammanställning av råden för Kattegatt och Skagerak. De råd som omfattar arter i både Kattegatt, Skagerak och Nordsjön redovisas i mitt inlägg om ICES rådgivning för Nordsjön som jag kommer att publicera imorgon. Läs mer…
Sportfiskarna och Baltic Waters har gjort en enkät bland de svenska partierna om hur de vill gör med fisket. Den förstärker den bild jag sen tidigare fått av partierna. De är alla helt skogstokigt okunniga om fiske. Den första frågan i enkäten är Vad vill ni göra för fisken? Läs mer…
Forskare har hittat ett samband mellan havsströmmar i Nordatlanten och mängden blåvitling (kolmule). Detta i ett projekt som gått under namnet Blue Ocean. Läs mer…
Sillfisket i Nordsjön har i 20 år haft hållbarhetscertifiering. I samband med jubileet lanserar fiskare, förädlare och fiskhandlare i Storbritannien, Danmark, Sverige och Nederländerna filmen Small but Mighty. Det är en film som lyfter fram Nordsjösillens roll och det samarbete som behövs för att hålla fisket hållbart. Läs mer…
EU och Norge har kommit överens om kvoten för det kommande årets fiske efter skarpsill (brisling) i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Parterna är överens om att följa det biologiska rådet från ICES på 82 822 ton. Det innebär att kvoten minskas med 65 procent. Det danska yrkesfisket har kommenterat rådet i Fiskeritidende: Läs mer…
Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerak/Kattegatt för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. Läs mer…
Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…
Vi svenska fiskares (VSF) Östersjöprogram tar upp livsmedelsförsörjning som en av de viktigaste frågorna för det svenska fisket i Östersjön. I detta ingår att de vill att fler ska äta fisk och att det måste göras investeringar för att förbättra livsmedelsförsörjningen. Läs mer…
Det svenska yrkesfiskets ledande organisation Vi svenska fiskare (VSF) och lobbyorganisationen Baltic Waters är i stort sett överens när det gäller kvoterna i Östersjön. I sitt Östersjöprogram menar VSF att det behövs ”försiktigt satta fiskekvoter baserad på vetenskaplig grund som säkrar starka bestånd” och ”Kvoter ska sättas på den lägsta nivån i enlighet med ICES rådgivning.” Läs mer…
Efter en flerårig process har Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbottens dotterbolag Ravdu AB fått miljötillstånd beviljat för den nya generationens fiskodling. Anläggningen i Sunderbyn, Luleå kommun, kommer att klara rekordhöga krav på rening av kväve i arktiskt klimat och blir därmed världsledande. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sina vetenskapliga råd som ligger till grund för EU-kommissionens förslag till nya fiskekvoter för 2027. Läs mer…
Svenska landningar av laxfiskar från havet 2026. Den viktigaste laxfisken är siklöja. Den fiskas i Bottenviken med bottentrål och garn (nät, skötar). Huvuddelen av fångsten tas med bottentrål. Fiskebåtarna hör huvudsakligen hemma i Haparanda och Luleås skärgårdar. Läs mer…