Emma Nohréns ovilja att begripa

Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår  meningslösa åtgärder. Läs mer…

Familjerna i det estniska och finska pelagiska fisket

Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…

Det är inte utländska trålare som fiskar ut Gambias vatten

Med anledning av en rapport från Amnesty International om fisket i Gambia så har Sveriges Radio giort ett radioinslag om detta. Mer exakt om fisket i den del av Gambia. I rubriken till programmet säga att illegalt fiske kostar länderna i Västafrika (Gambia, Mauritania, Senegal, Guinea Bissau, Guinea och Sierra Leone) 25 miljarder årligen. Läs mer…

Giftig sill blir till ogiftigt fiskmjöl

Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…

ICES rekommenderar kraftig ökning av sillkvot

Samtidigt som det uppmärksammats stort att rekommendationen för sillkvoten i Östersjön, Bottenhavet och Rigabukten innebär en kraftigt minskad kvot är läget i Nordsjön den helt motsatta. ICES rekommenderar en kraftig höjning av kvoten i Nordsjön från 403 813 ton är 2023 till 532 166 år 2024. Det är en ökning med 28,3%. Läs mer…

Att kvoter sänks är inte ett bevis på överfiske

Hur mycket som får fiskas styrs med kvoter som beslutas efter vetenskapliga bedömningar. Bestånd av pelagiska fisk varierar ofta kraftig i storlek. Ju mer kortlivade de är, ju större variationer mellan olika år.  Detta gör att kvoterna av naturliga skäl går upp och ner. Läs mer…

Skulle Alvar Bergman ha sprängt sin egen trålare?

Enligt fiskaren Anders Bergman som intervjuats i DN så hade senares farfar Gunnar Bergman ha sprängt de stora trålarna om han levat. Det kanske är så men både Anders Bergman (i alla falla tidigare) och hans far Alvar Bergman var trålfiskare Läs mer…

Fiskforskaren som är partiellt blind

Ulf Bergström är en sympatisk fiskforskare på SLU som dock har ett grundläggande problem. En slags blindhet. Han tycks sakna all form av förmåga att se bortom sitt eget forskningsområde. Han verka ha en begränsad kunskap om andra saker än spigg och strömming. Läs mer…

Familjerna som dominerar industrifisket i Västerhavet

Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…

Vilka dominerar sillfisket i Östersjön?

Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…

Familjerna som dominerar det pelagiska fisket i Östersjön

Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…

Familjerna som dominerar det pelagiska konsumfisket

Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill.  Läs mer…

Sanningen om sillen i Rigabukten

I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…

Danska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…

Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…

Danska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…

Kattegatt Syd och kräfttrålningen

Kattegatt Syd är en vindkraftspark som Vattenfall tänker bygga i Kattegatt. Placeringen av vindkraftsparken är mittemellan två marina skyddsområden (Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund/Röde bank där trålning redan är förbjuden. Den har en stor påverkan på kräftfisket med bas i Träslövsläge och Glommen i Halland. Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…