Havsmiljö – arterna som blivit vanligare i havet

Det är vanligt med artiklar som fiskarter och andra varelser i havet som försvunnit eller blivit mer sällsynta. Sällan nämns dock när minskningen skedde och aldrig nämns det att det också finns arter som blivit vanligare. Dessutom handlar det ju om vilken tidsperiod vi väljer att jämföra med. Utvecklingen är också väldigt olika i olika hav. Läs mer…

BalticWaters 2030 och deras lögner – torskbeståndet

BalticWaters 2030 hävdar att situationen för sillbeståndet i Östersjön och Bottenhavet liknar situationen för torskbeståndet innan fiskestoppet. Det är inte sant. De insinuerar att torskens situation är orsakad av fisket. Det är inte heller sant. Läs mer…

BalticWaters 2030 och deras lögner – sillbeståndet

80% av sillen har försvunnit sen 1970-talet säger Stiftelsen BalticWaters 2030. Det stämmer. Men bara i egentliga Östersjön. När det gäller Bottenhavet är det en lögn. Baltic Waters 2030 hävdar att det beror på det nuvarande förvaltningssystemet där beståndet förvaltas enligt maximalt hållbart uttag (MSY). Det är en lögn. Läs mer…

Landbaserade fiskodlingar – en fisk med mycket omega 3

Den vanligaste feta fisken att odla i så kallade RAS-odlingar är lax men i Sverige är det än så länge regnbåge. Även röding och öring odlas i Sverige. Men de som odlar eller föredrar odling varmvattensfiskar som clarias och tilapia i Sverige har undersökt varmvattensarter med hög fetthalt och mycket omega 3. En av de arter de hittat är jade perch, också kallad barcoo grunter, (Scortum barcoo). Läs mer…

Syrebrist – orsaken till torskproblemen i Östersjön

En forskare på SLU Aqua vid namn Yvette Heimbrand har kunnat påvisa ett samband mellan syrehalten i Östersjöns vatten och torskens storlek. Låg syrehalt ger små torskar. Om detta samband kan slås fast i fler studier så är det säkert också orsaken till att sillen/strömmingen också blivit mindre. Läs mer…

Konsten att äta giftig fisk från Östersjön

Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…

Landbaserade fiskodlingar – Clarias och andra malar

Förutom tilapia odlas även afrikansk ålmal (Clarias gariepinus) i svenska landbaserade fiskodlingar (RAS-odlingar) så länge vi pratar om mer exotiska fiskar. Regnbåge och gös är dock det vanligaste inom svensk landbaserad fiskodling och akvaponi Läs mer…

Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Svenskarna, Östersjön, fet fisk och dioxiner

Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…

Moderater nästan lika dumma som miljöpartister

Två moderater från östra Sverige, Jessica Rosencrantz och Betty Malmberg, har skrivit en debattartikel i GP om fisket. De två tävlar i dumhet med de två miljöpartister, Maria Gardfjell och Elisabeth Falkhaven, jag tidigare skrivit om. Läs mer…

Dum, dummare, dummast – miljöpartiet om fiske

Miljöpartisterna Maria Gardfjell och Elisabeth Falkhaven har lagt fram ett intiativ i miljö- och jordbruksutskottet som tycks var sällsynt korkat och okunnigt. Det är mer än lovligt vettlöst för att komma från några personer som borde kunna lite om fiske. Det är nämligen ett förslag som tycks syfta till att helat avskaffa svenskt konsumtionsfiske såväl som huvuddelen av det småskaliga fisket. Läs mer…

Intressant om fisket i Stockholms skärgård

Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…

Trålfisket är inget problem för sjöfåglar i Östersjön

Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar regelbundet något de kallar Baltic Breakfast. Den 26 maj handlade det som sjöfåglar, deras utveckling och vad som orsakar problem. Med Kjell Larsson från SLU och Mikael Kilpi från Tvärminne Zoologiska Station, Helsingfors Universitet, som föreläsare. Läs mer…

Landbaserade fiskodlingar – tilapia

Landbaserade fiskodlingar i Sverige (RAS-anläggningar) är små och odlar främst regnbåge. En annan art som odlas i RAS-anläggningar i Sverige är niltilapia (Oreochromis niloticus). Den odlas i flera varianter och det finns producenter som registrerat egna varumärken. Läs mer…

Det finns inga bevis eller belägg för att sillen i Östersjön är i kris

De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…

Landbaserade fiskodlingar – lyxfisken seriola

Sydseriola (Seriola lalandi) eller som den också kallas i kommersiella sammanhang yellowtail amberjack, yellowtail kingfish, great amberjack, hiramasa och hamachi är en fisk som odlas uteslutande för användning till sashimi och sushi. Läs mer…

Felaktigheter och meningslösheter om sillen i Östersjön

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och deras miljö- och klimatpolitiska talesperson
Jessica Rosencrantz har lyckats framställa en totalt substanslös debattartikel i SVD om fiske. Den innehåller rena felaktigheter, nonsenspåståenden, plattityder och innehållslöst pladder förutom på en punkt. Läs mer…