Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
Efter flera år av minskad fiskkonsumtion äter allt fler svenskar fisk regelbundet. Det är en positiv utveckling, inte minst för folkhälsan, eftersom fisk har många hälsofördelar. Samtidigt äter svenskar fortfarande betydligt mindre fisk än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Läs mer…
Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…
– Vi kan flytta ut trålgränsen för att se till att vi gynnar det småskaliga, kustnära fisket. Vi kan också ställa krav på att den fisken som fångas på de svenska kvoterna ska levereras till svenska hamnar Läs mer…
Stora torskar är sällsynta i Östersjön idag med undantag för Ålands havs djupområden. Där finns snabbväxande individer som är friskare än sina artfränder i söder, trots att miljön inte ens tillåter dem att föröka sig där. Nu har forskare undersökt var dessa unika torskar kommer ifrån. Läs mer…
En studie från Linnéuniversitetet tyder på att torsk i Östersjön inte visar tydliga tecken på tiaminbrist. Det är ett tillstånd som tidigare kopplats till fiskens minskande bestånd. Läs mer…
På fler svenska universitet finns det forskning om fiskeri och havsmiljö. Dessutom finns ett antal privata eller statliga institutioner, företag, forskningsinstitut med mera som forskar om fiskerifrågor och havsmiljö ur många aspekter. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Kraftig minskning av laxtrollingfisket i Östersjön. En ny studie från SLU visar att antalet laxtrollingfiskare i Östersjön har halverats sedan 2021. Orsaken tros vara skärpta regler för fritidsfiske efter lax. Det är möjligt att många i stället flyttat sitt fiske till andra vatten. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…