Myter om svenskt fiske – överfiske

En av de mesta utbredda myterna om svenskt fiske är att det förekommer överfiske. Överfiske innebär att det fiskas mer än vad den vetenskapliga rådgivningen anser vara möjligt och hållbart. Det förekommer fisken där EU-politiker satt högre kvoter än den vetenskapliga rådgivningen rekommenderat, men normalt förekommer det inte att det fiskas mer än den vetenskapliga rådgivningen i dessa fisken. Överfiske är helt enkelt i stort sett obefintlig, men kan förekomma i två fisken, garnfisket på torsk i västra Östersjön och räkfisket på Västkusten.

Faktum är att underfiske, dvs resurserna utnyttjas inte fullt ut är det vanliga i Sverige. Totalt finns det 60 kvoter (antalet arter är färre) i svenskt fiske. Av dessa kan 7 kvoter räknas bort då de var 0 ton och inget fikades heller. Av de kvarvarande 53 kvoterna var det bara 3 som utnyttjades full ut, sill i Nordsjön enligt Nabo-avtalet och garnfiske efter torsk i västra respektive östra Östersjön. För 16 kvoter låg kvotutnyttjandet över 90%. Kvar är då 34 kvoter som underfiskas. Detta är i förhållande till de kvoter som fastslagits av politiker i EU.

När det gäller torsk i Östersjön beslutade politikerna (och har så gjort under ett antal år) om högre kvoter än vad den vetenskapliga rådgivningen rekommenderade, men genom att trålfisket utnyttjade en så liten del av sin kvot så blev det totala kvotutnyttjandet lägre än de vetenskapliga råden. När det gäller torsken i västra Östersjön kan det dock var så att den överfiskades något under 2018.

Kvoter som underfiskas kraftigt (under 30% av kvoten fångas) är marulk, torsk i Kattegatt, torsk i östra Östersjön, kolja i Nordsjön, kolja i norsk zon, bifångstkvoten för sill i Skagerak och Kattegatt, taggmakrill (2 kvoter, de byttes bort till Danmark), bergtunga/rödtunga i Nordsjön, långa, rödspätta (3 kvoter), skarpsill i Skagerak/Kattegatt, rockor, piggvar/slätvar i Nordsjön, vitling/bleka i norsk zon, vitling i Nordsjön och blåvitling (byttes bort till Danmark).

Totalt var 19 kvoter kraftigt underfiskade, 15 underfiskade, 16 nästan fullt utnyttjade, 2 fullt utnyttjade och en överfiskad. Överfiske är inget problem. Något fiske utöver fastställda kvoter som förvillaren Karin Glaumann från WWF påstår i Sveriges Radio förekommer för 50% av kvoterna i Östersjön förekommer inte (mer än möjligtvis i ett fall).

Slutligen vill jag också påpeka att de svenska landningssiffrorna för räkfisket är orimligt låga. Med stor sannolikhet förekommer det överfiske i det svenska räkfisket även om inga bevis för detta finns.

Historiskt har det dock förekommit ett omfattande överfiske. Exempelvis av torsk i Östersjön på 1980- och 1990-talen, av skarpsill och sill i Östersjön på 1990-talet och av sill i Nordsjön på 1970-talet (svenskar utestängdes från det fisket år 1975).

Historiskt har överfiske varit ett stort problem. Idag är det stora problemet istället underfiske. De fiskeresurser som finns utnyttjas inte. Det fiskas för lite i Sverige.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!