Mycket snack och lite verkstad på Östersjöfiske 2020, men …

Den andra dagen på konferensen Östersjöfiske 2020 i Simrishamn präglades av politiker utan kunskap om fiske vilket jag redan delvis kommenterat i en artikel om torskfiskestopp och sillfiskestopp. Men dagen innehöll lite mer. Det var ett tal av Jakob Granit som jag nog skulle säga var det bäst jag någon gång hört honom håll. För en gångs skull tyckte jag han höll ett bra tal. Inte mycket konkret om just fiske visserligen, vilket gjorde att en del inte gillade det, men det var ändå ett tal som gav en del.

Hans tal handlade om vattenkvalitet och hur allt hänger ihop. Det anknöt tydligt till det uppdrag Havs- och vattenmyndigheten har och där fisket bara är en del. De största problemen för Östersjön är inte problemen med torskbeståndet eller att fiskare blir utan jobb. Missförstå mig inte. Det är allvarliga problem för naturen och för alla som berörs. Men grunderna till problemen med fiskbestånd och annat är övergödning och klimatförändringar. Det är något som all måste förstå. I det perspektivet kan fisket faktiskt se som en resurs för att lösa problemet. Den fisk som tas bort från Östersjön innebär ett uttag av gödningsämnen vilket förbättrar vattenkvaliteten. För att återställa en ekologisk balans i Östersjön kan det därför vara mycket bättre att just nu fiska mycket mer än vi gör och dessutom minska sälstammen till en liten del av den stora sälstam vi har idag. Ser vi till hela systemet så kan ett sådant agerande eventuellt medverka till en minskning av övergödningen och därmed till att vi kommer närmare ett friskt Östersjön.

Granits tal hjälpte till med att förstå sambanden. Nu är det upp till beslutsfattarna att se sambanden och agera enligt dem. Fiskestopp verkar faktiskt inte vara en del av lösningen. En viktig man i sammanhanget är Johan Wagnström från Länsstyrelsen i Skåne. Han verkar ha insett detta. Han har tidigare föreslagit stopp för sill- och skarpsillsfiske men på konferensen var han inne på att vi kanske borde handla helt annorlunda, Kanske skulle det till och med kunna vara bra att öka fisket på skarpsill för att minska den totala biomassan i Östersjön. Det var även Anton Paulrud från Swedish Pelagic Federation som också var inne på att spigg (15% av biomassan i Östersjön) ska fiskas för att minska biomassan. Kanske är det mer fiske vi behöver. Så kallat reduktionsfiske. Sådant är vanligt i sjöar för att återställa den naturliga balansen och Östersjön är ju i princip inget annat än en jättestor sjö.

Krishan Kent från Fiskbranschens Riksförbund pratade om att vi borde fiska mer för konsument. Det håller alla med om, men problemet är ju att det saknas en marknad för fisk från Östersjön. Folk tror ju att den är farlig att äta trots att den numera inte innehåller farliga mängder gifter. Så Kents jobb borde gå ut på at skapa en större marknad för vildfångad östersjöfisk och inte bara handlar om att backa upp bearbetning och försäljning av en massa norskodlad lax (ingen fel på odlad lax, den är både nyttig, giftfri, miljö- och klimatvänlig även om det finns en del miljöproblem med framförallt odlingarna).

Den andra dagen avslutade med en paneldebatt mellan företrädare för olika partier. De som debatterade sitter i miljö- och jordbruksutskottet. Det var en uppvisning i konsten att vara överens även om de inte är det liksom ett tydligt åskådliggörande av att vi har politiker som är i huvudsak nästan helt inkompetenta när det gäller fiske. Endast två politiker, Kristina Yngwe (C) och Roland Utbult (KD, bara suppleant i jordbruksutskottet), lyckades klämma ur sig nåt konkret. Annars var det bedrövligt med den varan. Politikerna vill gärna ha kustnära fiske, men allt de beslutar gör det hela tiden sämre för samma fiske. De har ingen aning om vad de gör. Det gäller också regeringen med vice statsminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson som talade på konferensens första dag. De är okunniga om fiske och vet i allmänhet inte vad de pratar om.

Läs också:

Advertisements