Svårt att räkna på fiskets värden

Rapporten ”Värden i svenskt yrkesfiske” skissar på vad värdet av svenskt fiske egentligen är. Det handlar om direkt värde i producentledet, mervärde i konsumentled och bearbetningsled, värden för turism och annat som är en konsekvens av fisket med mera.

En av författarna till rapporten är Staffan Waldo och jag hörde honom presentera rapporten på en temadag om sjömat för framtiden som arrangerades av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket, Fiskekommunerna och Maritima klustret i Västsverige. Presentationen gav en tydlig insikt i svårigheterna i uppdraget.

Det är svår att faktiskt definiera vad svenskt fiske är, svårt att fastställa fiskets betydelse för turism, bearbetningsindustri och kringverksamheter. Det är därför mycket svårt att beräkna fiskets ekonomiska betydelse för de orter där fisket är betydelsefullt.

Svenskt fiske består i stort sett av en pelagisk sektor med mer storskaligt fiske för konsumtion och industri i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet, en demersal sektor som fiskar skaldjur och fisk i Skagerak och Kattegatt, en demersal sektor som fiskar torsk i Östersjön, ett kustnära fiske i Bottenhavet på sill, sik, och lax, ett kombinerat fiske på siklöja, sik och lax i Bottenviken, ett småskaligt kustnära fiske med passiva redskap i Östersjön, ett kustnära fiske i Västerhavet med fokus på skaldjur men som också fångar fisk och sill samt ett insjöfiske i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Men både det pelagiska fisket och det demersala fisket i Skagerak och Kattegatt landar fisk i Danmark. Detta räknas inte. Inte heller räknas danska båtars landningar i Sverige (speciellt vanligt när det gäller räka).

Dessutom fiskar många yrkesfiskare från framförallt Göteborgsområdet med båtar flaggade i framförallt Danmark men även i Finland, Tyskland, Marocko och Belize. Svenskägda båtar finns även i Polen, Island och Norge. Ibland bor dock svenskarna dock i utlandet i såna fall och då kan det knappast räknas som svenskt. Men de flesta svenskar som arbetar ombord på svenskägda men utlandsflaggade båtar år i allmänhet anställda i svenska företag som hyr ut dem till företag i andra länder. Det ger också ett värde till svenskt fiske som sällan räknas.

Det storskaliga pelagisk fisket är ofta det som håller igång kringverksamheter i fiskelägen och försvinner detta fiske försvinner mycket som också det småskaliga fisket har nytta av som exempelvis livsmedelsaffärer, verkstadsföretag, mottagningsanläggningar och fiskindustrier. Det betyder att det storskaliga fisket skapar fler jobb än vad det småskaliga fisket gör på de orter där fiske finns, där fisk landas eller där det finns bearbetningsindustri. Jag har aldrig sett någon i Sverige titta på detta ur ett vetenskapligt perspektiv.

Waldo redovisade en beräkning som Jordbruksverket gjort där fisket skapade 1,99 jobb per varje arbetstillfälle i fisket. För varje jobb i det pelagiska fisket är den siffran sannolikt dubbelt så hög, det är dock bara en gissning baserat på räkneexempel från andra länder.

Att det pelagiska fisket är mer lönsamt finns det dock många undersökningar som visar. Det är ett resultat av ett bättre förvaltningssystem i detta fiske.

Läs också: Värden i svenskt yrkesfiske

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!