Små torskar äter inte skarpsill och sill

Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två:

  • Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar
  • Klimatförändringar som gjort Östersjön varmare och skapat syrebrist och döda bottnar

Konsekvenserna av övergödning, varmare hav, syrebrist och döda bottnar är att torsken förlorat lekområden och dessutom har det uppstått brist på mat.Torsken förblir småväxt. En torsk på 10-15 cm kan inte äta vuxen sill och skarpsill. Istället är det troligen så att torsken konkurrerar med skarpsill och sill om maten. Även skrubba (flundra kallad i Östersjön) konkurrerar om samma mat. Konsekvensen är bl.a. att sill och skarpsill också är mager. Troligen drabba sillen i södra och västra Östersjön också av den ökade konkurrensen om mat genom att ägga och larver äts upp.

Mager och svag torsk gör att den lättare blir offer för sjukdomar och parasiter. Nästan all torsk har levermask och sälmask. Detta gör att de får svårare att ta till sig näring från maten och de blir än mindre och svagare. Den stora orsaken till parasiterna är den enorma sälförekomsten i Östersjön. Säl är också ett problem på annat sätt. Vid kusten äter de upp fångsten, både i yrkesfiskarnas redskap och i övrigt. Exakt samma problem orsakas av den exploderande skarvpopulationen. Detta har tillsammans med ett ökande fritidsfiske lett till minskade bestånd av rovfisk vid kusten.

Bristen på rovfisk som torsk vid kusten gör också att spiggen kunnat breda ut sig. De äter upp kustlekande fiskars ägg och larver. Resultatet är minskande kustnära lekbestånd av sill (strömming) samt att bestånden av rovfiskar som bla. gös, abborre och gädda minskar ännu mer. Det mycket omfattande fritidsfisket i bland annat Stockholms skärgård som är inriktat på de nämnda rovfiskarna gör inte saken bättre.

Alla åtgärder som hittills vidtagit har förmodligen förvärrat situationen ännu mer som exempelvis sillfiskestoppet på sommaren eller så har det inte inneburit nånting som exempelvis torskfiskestoppet.

Det är för mig uppenbart vad som behövs förutom minskad övergödning och minskade utsläpp av växthusgaser:

  • Minskat fritidsfiske vid kusten
  • Ökad säljakt
  • Minskat sälbestånd
  • Ökad skarvjakt
  • Minskat skarvbestånd
  • Ökat skarpsillsfiske
  • Minskat sillfiske
  • Reduktionsfiske på spigg

Dessa åtgärder skulle ge möjligheter:

  • Kustfiskare kan få tillstånd att jaga säl och sälja sälprodukter vilket ger dem ytterligare en inkomstmöjlighet.
  • Det storskaliga pelagiska fisket skulle kunna få minskad sillkvot, ökad skarpsillskvot och tillstånd till fritt fiske på spigg under vissa perioder på året när spiggen lever i öppna havet.
  • Tillåta torskfiske igen

Vidtas inte dessa åtgärder är det sannolikt för sent för att rädda torsken i Östersjön.

Advertisements