Som jag tidigare skrivit så är Sportfiskarnas fångst- och landningsuppgifter från Bottenhavet felaktiga på en rad punkter i den rapport de producerat tillsammans med PO Kustfiskarna Bottenhavet. De allvarligaste felen är att de svenska landningarna från 1960-talet till 1980-talet av allt att döma är rejält underskattade och att de finska fångsterna och landningarna inte finns med innan 2006 vilket gör det diagram de använder helt felaktigt. De stora finska fångsterna på 1980-talen och 1990-talen är helt enkelt inte medräknade.
Men dessutom finns det mycket omfattande östtyska (DDR) trålfisket på 1970-talet inte med. Mellan 30 och 40 östtyska trålare fiskade då i Bottenhavet samt landade fisken till ryska moderfartyg/fabriksfartyg. Detta enligt en hemsida som skrivs av medlemmar i PO Kustfiskarna Bottenhavet som dessutom fortsätter:
1975 landades och såldes 5,1 miljoner kilo av Gävlefisks medlemmar längs kusten från norra Uppland till och med Västerbotten. 1976 hade fångsterna minskat till 4 miljoner kilo, alltså en minskningen med över 20 procent. ”Det intensiva fisket som bedrevs av polska och östtyska trålare i södra Bottenhavet hösten 1975, bedöms vara förklaringen till den svaga tillgång som dessa vatten numera uppvisar. Framtiden för ett lönsamt Norrlandsfiske är därmed fortfarande mycket oviss.” står det i årsredovisningen för 1976.
Den minskning från 5 000 ton till 4 000 ton som redovisas är ju dock ingen större minskning och hur mycket de östtyska och polska trålarna faktiskt fiskade förblir oklart. Kanske kan de ha rört sig om cirka 20 000 ton per år. Läggs det finska fisket till så blir fisket på 1970-talet kanske lika omfattande som på 2000-talet. Men vad som är ytterst märkligt är ju att detta fiske inte redovisas i en rapport som gjorts av bland annat PO Kustfiskarna Bottenhavet. Det är nästan så att de skulle kunna misstänkas för att med flit inte redovisa landningarna korrekt.
Dessutom erkänner Carl-Åke Wallin, ordförande i PO Kustfiskarna Bottenhavet att de landningar som redovisas av Gävlefisk är tveksamma. Innan 1977 omfattade de bara fångster från Bottenhavet men därefter innefattar de även fångster från Östersjön. Men om jag förstår rätt så är det bara fångster från medlemmar som sålts till eller via Gävlefisk.
Anledningen till att östtyskar och polacker sökte sig till Bottenhavet från mitten av 1970-talet var sillkollapsen i Nordsjön och att de därefter, i likhet med svenska yrkesfiskare, stängdes ute från Nordsjön. Sannolikt var det då sillfisket ökade i Bottenhavet och efter det har det legat kvar på ungefär samma nivåer med förändringen att finska båtar tagit över från DDR-båtar på 1990-talet.
Sportfiskarnas underskattning av fisket på 1970-talet och framåt till 2003 är helt enkelt monumental och gör att deras trovärdighet helt kan ifrågasättas. Deras rapport är i vilket fall som helst inte korrekt utan rejält felaktig.
Det har också visat sig att konsumtionsfisket i Bottenhavet är mer underskattat än vad jag antagit. Cirka 20-30% av det finska fisket är konsumtionsfiske och så har det länge varit. Detta syns inte alls i Sportfiskarna och PO Kustfiskarna Bottenhavets så kallade rapport. Det är för mig verkligen märkligt att de framställer en rapport med så dåligt underlag. Speciellt som de faktiskt verkar veta att fisket var större under 1960-, 1970-, 1980- och 1990-talen än vad rapporten ger sken av,
