ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön

ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön är ett projekt som vill testa är om det går att hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet och därmed öka antalet småtorskar i havet som ett steg i att stärka bestånden. Projektet genomförs av Stiftelsen BalticWaters2030 i nära samarbete med Uppsala universitet och i samverkan med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna). Stöd till projektet har lämnats av Ulla och Curt Nicolins stiftelse, Leader Gute och Region Gotland.

Projektet kommer att genomföra försök med utsättningar av torsklarver för att se om och hur de överlever, om de klarar att etablera sig på nya platser och till vilken kostnad det låter sig göras. Om åtgärden är framgångsrik kommer den kunna utgöra mall för framtida storskaliga stödutsättningar.

Demonstrationsprojektet genomförs på forskningsstationen Ar på Gotland. Torsk från Östersjöns östra bestånd ska kontinuerligt fångas för att sedan reproducera sig genom naturlig lek på forskningsstationen. De 5-6 dagar gamla torsklarver, det vill säga yngel som tagit sig förbi äggstadiet, ska sedan sättas ut på utvalda platser i Östersjön. Projektet beräknar att de kommer föda upp och sätta ut 0,5-1,5 miljoner torsklarver årligen. Provfiske och vetenskaplig grundad provtagning genomförs kontinuerligt för att följa upp projektets resultat.

Totalt satsas närmare 50 miljoner kronor på projektet av stiftelsen och dess partners.  Vi kommer dock löpande att utvärdera nya projekt som kan bidra till, och växa arbetet på Ar. För att tillgängliggöra arbetet och sprida kunskap kommer en visningsanläggning att byggas på Ars forskningsstation som hålls öppen för allmänheten.

De inledande projekten och den löpande verksamheten finansieras av Ann-Sofie Mattson, grundare av BalticWaters2030, med medfinansiering från deltagande universitet. Totalt satsas närmare 150 miljoner kronor på tre projekt och stiftelsens verksamhet. Ann-Sofie Mattson har ärvt sin förmögenhet av John Mattson som en gång i tiden grundade det som idag är JM Bygg AB och John Mattson Fastighetsföretagen AB. I JM Bygg AB är norska bostadskooperativa företaget OBOS BBL huvudägare medan det senare företaget idag har Kerstin Margareta Skarne (ättling till grundaren av ett annat byggbolag, Ohlsson & Skarne) som huvudägare via AB Borudan Ett med 36,46% av aktier och röster. I en artikel på Uppsala universitets hemsida uttalar sig Ann-Sofie Mattson om varför hon startat stiftelsen:

– Jag har bott vid Östersjön i hela mitt, nu vill jag göra gott när jag har möjligheten och intresset, säger Ann-Sofie Mattsson. Jag ser en klar fördel i en fristående stiftelse med låga omkostnader som kan koncentrera sig på projekt som verkligen gör nytta.

Även företrädare för Uppsala Universitet uttalar sig:

– De nya bidragen ger oss en fantastisk möjlighet att utveckla forskningen på Forskningsstationen Ar och på Gotland, säger Gunilla Rosenqvist, projektledare för Blått Centrum Gotland, professor i beteendeekologi och föreståndare vid Forskningsstationen Ar. Vi kommer att kunna knyta flera postdoc och doktorander till projektet och anställa tekniker. Vi kommer också att ha möjlighet att anpassa och bygga ut forskningsstationen för att kunna ge optimalt stöd för det här projektet och andra projekt.

– Det blir ett lyft för forskningsstationen men kommer också att kunna ge möjligheter för utvecklingen av vårt arbete vid Uppsala universitet för miljön i Östersjön. Och vi hoppas kunna starta fler projekt och bli en tvärvetenskaplig resurs för forskningen inom hållbar utveckling i ett brett perspektiv både nationellt och internationellt.

Jag ser ett klart problem med projektet. Risken är att det bara kommer att fungera som ren gödning av skrubbskäddor och skarpsill då dessa kommer att får större tillgång på lättillgänglig föda. Något som i så fall kommer att försämra läget i Östersjön. Om däremot bestånden av skarpsill fiskas ner genom rent reduktionsfiske ökar chansen för att projektet ska kunna bli framgångsrikt.

 

Advertisements