Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske 10-20% av den mängd som fanns på 1980-talet och 25-30% av den mängd som fanns på 1970-talet. Dessutom har storspiggens biomassa ökat till omkring 16% av den totala fiskbiomassan i Östersjön jämfört med i stort sett försumbart bestånd på 1970-talet. Orsaken till förändringarna beror bl.a. på ett för stort fiske under framförallt 1980-talet men också på den stora sälstammen, övergödning och syrebrist:
At der er færre rovfisk skyldes sandsynligvis både fiskeri og de mange sæler, som æder de store rovfisk. Når der er flere små byttefisk øges konkurrencen om føde mellem byttefisk og rovfiskenes yngel. Den øgede konkurrence om føde betyder, at rovfiskenes yngel vokser dårligere eller ædes, og der bliver længere mellem de gode årgange af rovfisk og derved færre rovfisk.
Problemen är bland annat att storspigg och skarpsill konkurrerar om föda med rovfiskens yngel och dessutom äter rovfiskens yngel och ägg. Detta leder till att rovfisken minskar i antal och att den får dålig hälsa. Det finns mycket som tyder på att det också är det stora bestånden av skarpsill och storspigg som orsakar beståndsproblemen för sillen.
MID menar att det borde fiskas betydligt mer skarpsill än idag för att att få ner beståndet till 1970- och 1980-talet nivåer. Dessutom borde ett riktat fiske på storspigg (hundestejle) införas för att i princip helt fiska bort spiggen från Östersjön:
MID mener, at det er oplagt at øge fangsterne af byttefiskene, hundestejler og brisling, i Østersøen for at genoprette balancen i økosystemet. Ved genopretning af fx danske søer opfiskes en stor del af byttefiskene, og man udsætter rovfisk (gedder) for at genskabe økosystem-balancen i søen. Samme princip kan anvendes i et økosystem som Østersøen og kan samtidig være til gavn for både fiskeri og forarbejdningsindustri. Dette bør være en klar politisk prioritering i efteråret kvoteforhandlinger.
Samtidigt menar jag att kvoten och fisket på sill då kan minska för att sillbeståndet ska växa till sig. Ett större sillbestånd skulle sannolikt också vara bra för torsken som då skulle få mer att äta. För att gynna torsken och sillen bör också en omfattande säljakt införas. Sälen bör kunna användas ekonomiskt, till mat och skinn men också för tillverkning av tran (sälolja). Det senare betyder att EU-regler måste förändras.
MID och jag har inte hittat på förslagen på åtgärder själva utan de är i princip hämtade från en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature där författarna föreslår:
- Reduktionsfiske på storspigg
- Skyddsåtgärder för rovfisken (ex. torsk, gädda, gös, abborre, lax)
- Reduktionsjakt på säl och skarv
- Skydd av rovfiskens uppväxtområden
- Minskade utsläpp av gödningsämnen och växthusgaser.
Förutom jakt på säl och skarv bör också det mycket omfattande så kallade fritidsfisket och sportfisket på abborre, gädda och gös längs Östersjöns kust, speciellt i Stockholmsområdet, stoppas. Sannolikt bör även det så kallade fritidsfisket och sportfisket på lax i södra Östersjön stoppas.
Beräkningarna jag hänvisar till som kommer från ICES och har sammanställts av Marine Ingredients Danmark (MID) berör inte Bottenviken och Bottenhavet utan bara egentliga Östersjön inklusive Rigabukten.
