Fiske och jakt kan inte jämföras med gruvdrift

I ett EU-förslag om naturskydd, mer specifikt Natura-2000-områden, jämställs fiske och jakt med skogsbruk och gruvbrytning. Det är ju ett helt orimligt förhållningssätt. Jakt och fiske går utmärkt att kombinera med naturskydd och har ingen likhet med gruvdrift som i vissa fall innebär en permanent förändring av naturen, i andra fall bara risk för utsläpp av miljöfarliga ämnen.

Gruvdrift är alltså inte heller alltid ett problem för naturen. Skogsbruk är det definitivt inte liksom inte torvtäkt. Om mossar inte används för torvtäkt växer många mossar så småningom igen och blir skog. Då pratar vi om gammaldags småskalig torvtäkt. I Sverige finns i stort sett inga naturliga skogar. Vill vi bevara den natur vi har är ett aktivt skogsbruk ett måste. Kalhyggen är det dock inte. Ett annat sätt att bevara naturen och gynna den biologiska mångfalden är att ha djur (nötkreatur, får, getter, renar etc) på naturbete. Det betyder att jordbruk inte heller alltid är ett hot mot naturvärden och biologisk mångfald.

En del produktion av förnybar energi är också ett betydligt större hot mot biologisk mångfald än skogsbruk och jordbruk och gruvdrift om de senare anpassas. Exempelvis storskalig vattenkraft, i många fall även småskalig vattenkraft och vindkraft. Men inte alltid. Kraftverken i Trollhättefallen är exempelvis storskaliga men inget hot mot biologiska mångfald. Lax och öring har aldrig nånsin kunnat vandra förbi fallen i Trollhättan och ål kunde inte ta sig upp till Vänern förrän kanalen byggts.

Naturligtvis är jakt och fiske ett ännu mindre hot än jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, vindkraft och vattenkraft. Jakt och fiske kan anpassas till vad naturen tål. Dessutom är jakt och fiske något naturligt. Andra djur äter och jagar djur så det kan naturligtvis människan också göra. Det är därvidlag ingen skillnad på att plocka bär och att jaga eller fiska.

EU:s nya förslag om att 30% av allt land och allt vatten ska skyddas inkluderar förslag om att fiske och jakt och all mänsklig aktivitet ska vara förbjudet på 10% av allt land och allt vatten. I Sverige skulle det innebära stora problem för fiske (framförallt det småskaliga och kustnära fisket samt fiske i insjöar), extensiv boskapsskötsel som ofta utnyttjar skyddade områden då det behövs för att anledningen till skyddet ska kunna finnas kvar. Detta gäller exempelvis ängar, hagar, strandängar, hedar med mer. Till och med bränder och röjning är idag nödvändigt för att vissa typer av skyddade naturområden ska kunna bevaras. Även jakt kan vara nödvändigt.

I havet gäller samma sak. För att naturvärden ska kunna bevaras i vissa områden krävs fiske såväl som jakt. Att det idag inte finns nån ordentlig licensjakt på säl och förbud mot att sälja sälprodukter innebär att många naturvärden som vi skulle vilja bevara går om intet. Det bidrar till en snedvridning av ekosystemen när land. Ekosystem som ju faktiskt helt och hållet skapats genom människors interaktion med och påverkan av naturen. Problemen med det aktuella förslaget är många och stora. Tyvärr har det ännu inte uppmärksammats av fiskets organisationer, men det kommer att innebär problem. Några som insett detta är dock Svenska Jägareförbundet:

Kommissionen vill att minst 30 procent av all landyta och minst 30 procent av alla hav inom EU ska vara skyddade områden. En tredjedel av dessa skyddade områden (10 procent av all yta) ska då omfattas av ett strikt skydd. Tanken är att naturliga processer och ekosystem ska lämnas orörda. Kommissionen nämner skogsbruk, gruvdrift, jakt och fiske som exempel på åtgärder som inte får förekomma i strikt skyddade områden. I dessa kan det dock få förekomma produktion av förnybar energi och ”kontrollerad” turism.

– Detta är en rejäl förändring i tankesätt mot vad vi har idag för skyddade områden inom EU. I dagens så kallade Natura 2000-system finns ingen presumtion mot jakt och fiske, utan snarare har dessa aktiviteter ofta ansetts bidra till områdenas värde för både natur och människa, förklarar Bo Sköld.

De miljöer som kräver aktiv förvaltning för att behålla sina naturvärden – exempelvis vissa gräsmarker – ska inte ingå i strikt skyddade områden.

– Kommissionen siktar främst in sig mot urskogar och naturskogar. Men även andra kolrika ekosystem som till exempel torvmarker och våtmarker.

Bo Sköld uppfattar förslaget som anmärkningsvärt utifrån flera olika principer.

– Det verkar finnas en inställning att jakt – som är ett hållbart nyttjande av naturen – orsakar skador på ekosystemen. Att ens ta upp jakt och gruvdrift som jämförbara aktiviteter visar på en total okunskap om hållbart brukande och om hur jakten bedrivs idag.

En annan bekymmersam del i förslaget är att den skyddade ytan inte ska fördelas rättvist mellan medlemsstaterna. Tvärtom ska de länder som har bättre biologisk mångfald och därmed mer skyddsvärda områden få ta ett större ansvar. Detta skulle kunna innebära att länder som Sverige med mycket skog får avsätta mark för att kompensera för de EU-länder som inte har det.

[…]

– Detta förslag kommer att påverka jakt, fiske, skogsbruk, äganderätt, hållbart brukande och många andra saker som vi i Sverige ser som självklarheter, säger Bo Sköld.

För att kunna bevara biologisk mångfald är det i allmänhet inte bäst med en helt orörd natur. Speciellt som sådan natur inte existerat i Sverige på flera århundraden. Den biologiska mångfalden bevars istället oftast bäst genom att många mänskliga aktiviter får fortsätt. Det gäller både i havet och på land.

 

Advertisements