Yrkesfiskarnas splittring måste upphöra

I Danmark finns det många fler fiskare än i Sverige. I Danmark finns tre fiskeriorganisationer, Danmarks Pelagiske PO (DPPO), Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) och Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri PO (FSK-PO). Grovt indelat kan vi säga att det handlar om en för det storskaliga pelagiska fisket, en för det storskaliga demersala fisket och en för de småskaliga kustfisket.

Det finns en överlappning när det gäller DPPO och DFPO då flertalet av de som bara bedriver industrifiske och inte bedriver pelagiskt konsumtionsfiske är med i DFPO och det finns en överlappning mellan DFPO och FSK-PO då det finns en ideologiska skillnad mellan de två organisationerna. De flesta småskaliga kustfiskar som har medlemsskap i en PO är medlemmar i DFPO.

Samma uppdelning finns i Sverige med den skillnaden att vi har flera dubbelt så många producentorganisationer. När det gäller det pelagiska fisket har vi en organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF, SPFPO).

När det gäller det demersala fisket eller ska vi säga fisket med medelstora båtar har vi tre, Sveriges Fiskares PO (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO) samt Norrbottens Kustfiskares PO (NKFPO). De ideologiska skillnaderna är är obefintliga vad det gäller SFPO och NKFPO och faktiskt marginella mellan HKPO och SFPO. i det senare fallet handlar det mest om inställningen till individuella fiskerättigheter och den frågan har snart spelat ut sin roll. Denna splittring i tre delar är den allvarligaste och det som gör att Sveriges yrkesfiskare har en svag röst i samhället.

När det gäller det småskaliga kustnära fisket är de flesta inte alls med i någon PO men de som är med ingår i huvudsak i SFPO, HKPO och NKFPO. En del ingår även PO Kustfiskarna Bottenhavet PO (PO KFB) och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening (SYEF). Den sistnämnda organisationen är för liten för att bli godkänd som PO. Det finns inga egentliga ideologiska skillnader mellan PO KFB och SYEF och små ideologiska skillnader mellan dem och SFPO och HKPO men de har i vissa fall uttryckt olika syn på bottentrålning. Framförallt gäller det SYEF. PO KFB har i praktiken ersatt PO Gävlefisk.

För att yrkesfiskare ska få en starkare röst måste de organisera sig och organisera sig bättre. PO KFB och SYEF borde gå ihop till Sverige Kustfiskares PO (eller nåt sånt). NKFPO, HKPO och SFPO borde för sin del gå ihop och för de som inte gillar SFPO/NKFPO/HKPO:s ideologiska ställningstaganden vilket vid en sammanslagning sannolikt kommer att bli samma som SFPO:s kan gå med i den nya kustfiskeorganisationen.

Fem organisationer skulle bli två. Ett sådant enande möjliggör också regional organisering inom de två förbunden, Bottenvikskusten, Bottenhavskusten, Östkusten, Sydkusten, Halland, Göteborg och Bohuslän. Något som skulle göra att fler yrkesfiskare organiserade sig. Detta är en nödvändig utveckling om de svenska yrkesfiskarna ska kunna få en starkare röst och påverka politiken. Idag dominerar miljörörelserna totalt på den politiska arenan och det är yrkesfiskarnas eget fel.

Detta på grund av de är splittrade och för att en del väljer att samarbeta med en praktisk och ideologisk fiende som Sportfiskarna. De som leder fiskeriorganisationerna såsom Tommy Lang (HKPO), Peter Ronelöv Olsson (SFPO), Karl-Åke Wallin (PO KFB), Ingvar Lerdin (NKFPO) och Maj-Britt Landin (SYEF) måste inse att större enade organisationer är ett måste. Enar de sig inte kommer de bara att förlora allt fler fiskevatten och fiskemöjligheter till miljöintressen och sportfiskare. Om splittringen fortsätter leder de den svenska fiskarkåren, med undantag av de pelagsiak yrkesfiskarn som har en ende stark organisation till utrotning.

Ungefärligt medlemsantal

  1. SFPO, 250
  2. HKPO, 50
  3. NKFPO, 40
  4. SPF, 30
  5. PO KFB, 30
  6. SYEF, 10
  7. DFPO, 2 (svenska båtar som är med i den danska organisationen)

 

Advertisements