Utvärdering underkänner yrkesfiskestrategin

Den utvärdering som gjorts av yrkesfiskestrategin (strategier för fiskets och vattenbrukets utveckling) innebär i stort sett ett komplett underkännande. Detta kommer inte nämnvärt att förändras av den nya yrkesfiskestrategi som ska anats då den bygger på samma skrivningar som den nu existerande och lite tillägg. Hela strategin såväl som de olika delmålen underkänns av utvärdering. Om hela strategin generellt står det bland annat:

Den problembeskrivning som presenteras i strategin är mycket begränsad. Delar av en problemanalys finns i strategins inledning, och inbäddad i målformuleringarna. Utöver detta finns tre avsnitt som beskriver näringens utveckling och förutsättningar, fiskeförvaltningen och myndigheternas roller. Även här finns inslag av problemformuleringar. Samtidigt saknar vi ett tydliggörande av de målkonflikter som i hög grad präglar yrkesfisket, näringens utveckling och tillväxt samt fiskebeståndens bevarande. Detta innebär att det saknas en grundläggande samsyn mellan de olika aktörerna när det gäller yrkesfiskets utmaningar och möjligheter. Detta innebär också en risk för att vi inte får en samsyn kring alla de femton målen i strategin.

[…]

Målen i strategin blandar både en målbild för det tillstånd som man önskar uppnå och de aktiviteter som förväntas leda till målet. I många fall blandar man dessa typer av mål inom ett och samma mål. Ett exempel på det är målet om en Minskad miljöpåverkan, som både fokuserar på ett tillstånd där yrkesfisket har en lägre miljöpåverkan och på en förvaltning och ett fiske som ställer om i en önskad riktning. Ett annat exempel är målet om stärkt konkurrenskraft genom förbättrade konsumentkontakter, som både fokuserar ett önskat tillstånd om ett konkurrenskraftigare fiske och ett mål om hur det målet ska nås.

Merparten av målen är också otydligt formulerade, främst i att de rymmer flera led som ibland kan vara oberoende av varandra. Ett exempel på det är målet om livskraftiga bestånd. Här ska enligt målet svenskt fiske bedrivas långsiktigt hållbart och livskraftiga bestånd återställas. Målet rymmer två delar. Det är dessutom inte enbart svenskt fiske som påverkar beståndens livskraft, utan även natur- och miljöförhållanden och andra länders fiske.

När det gäller förväntade resultat slår utvärderingen fasta att resultaten egentligen inte kan utvärderas:

Mot bakgrund av analysen ovan är det svårt att bedöma sannolikheten för att yrkesfiskestrategin ska nå målen (oaktat att målen i hög grad är oprecisa).

Strategin för yrkesfisket innehåller förutom det avsnitt där målen beskrivs också tre avsnitt som beskriver näringens utveckling och insatser, myndigheternas roller och utgångspunkterna för fiskebeståndens förvaltning.

Bedömningen blir att strategin identifierar utmaningar, sätter upp övergripande mål men inte når någon konkretion när det gäller att beskriva vilka förändrade ageranden från aktörerna som måste till för att målen ska nås. Därmed blir vår bedömning att sannolikheten för strategins måluppfyllelse måste betraktas som relativt begränsad.

När det gäller de olika målen så konstaterar utvärderingen att fisket sker inom de ramar som EU sätter upp för kvoterna. Det är alltså ett hållbart fiske. men sen påstås det att det ändå inte är ett hållbart fiske utifrån författarnas rent subjektiva bedömningar. Själva utvärderingen måste därför också bli underkänd. Att först klaga på att inget är mätbart och konkretiserat för att sen underkänna det enda som är mätbart och konkretiserat utifrån egna kriterier är ingen utvärdering. Det är politisk agitation.

När det senare gäller minskad klimat- och miljöpåverkan konstaterar utvärderingen att utsläppen av växthusgaser minskat och att användningen av mer miljövänliga redskap ökat. Trots detta säger utvärderingen målen bara delvis uppnåtts. Dessutom hävdar de att strategin i princip inte haft nån som helst betydelse för detta.

Angående förenklat regelverk anser utvärderingen att målet delvis uppnåtts. Jag tror inte en enda fiskare håller med om det. Det enda som hänt är att fiskerättigheterna förändrat det pelagiska fisket och fiskmöjligheterna det demersala fisket. Dessa förändringar har ingenting alls med strategin att göra.

Och nog finns det förvaltningsplaner för säl och skarv. I praktiken betyder de dock ingenting. Att säga att målet med förvaltning och skarv uppfyllt som utvärderingen gör är naturligtvis bara trams. Det är ju tvärtom. Sälproblemen har bara ökat och ökat.

Om övriga mål står det:

Vår bedömning är att målet om att svensk fiskerinäring har god kunskap om produkternas värdekedjor och tillgång till kompetensutveckling har uppnåtts, men att strategins effekt är obetydlig. Det är också oklart i vilken grad det är kunskapen som avgör produkternas vidareförädling.

[…]

En viss förstärkning har skett av infrastrukturen, men målet anger inte i vilken grad infrastrukturen ska ha stärkts för att målet ska vara uppfyllt. Vår bedömning är därför att målet delvis har uppnåtts. Effekten av strategin bedöms dock vara obetydlig.

[…]

Vår bedömning är att målet delvis har nåtts genom initiativ från näringen och stöd från Havs- och fiskeriprogrammet. Konkurrenskraften har i vissa avseenden förbättras, men i andra försämrats. Det som lett till förbättringar är inte de faktorer som nämns i målformuleringen. Som påpekats tidigare så är målet om ökad konkurrenskraft utan närmare precisering ett svårt mål att utvärdera, men vår samlade bedömning är att konkurrenskraften inte har stärkts. Strategin bedöms ha haft en begränsad påverkan på måluppfyllelsen.

[…]

Vår bedömning är att målet inte har uppnåtts eftersom det inte finns några tecken på ökad lönsamhet som en konsekvens av utvecklad marknadsföring och ändrad efterfrågan hos konsumenterna.

[…]

När det gäller utnyttjandet av hela råvaran är det svårare att dra några mer bestämda slutsatser. Det finns exempel på enskilda initiativ för att förädla och bättre nyttja råvaran, till exempel Kalix löjrom och projekt för att använda mört och braxen i livsmedel. Detta gäller dock enbart ett fåtal initiativ och vår bedömning är att lönsamheten på det stora hela inte har ökat till följd av att hela råvaran nyttjas på bästa möjliga sätt. Det är därför vår bedömning att målet inte uppnåtts.

[…]

Vår bedömning är att målet är svårt att utvärdera, så länge det inte getts en mer precis definition, t.ex. i form av en återkommande mätning med en standardiserad metod. Vi ser att målet delvis är uppnått, eftersom ungefär hälften anser att svenskt yrkesfiske bedrivs på ett ekologiskt hållbart sätt. Strategins effekt bedöms vara begränsad även om Jordbruksverket har arbetat för att förbättra yrkesfiskets anseende.

[…]

Även för detta mål är utvärderingen svår att genomföra. Bedömningen är att målet delvis är uppnått, eftersom ungefär nära hälften föredrar svensk fisk framför importerad och att det svenska yrkesfisket bedrivs på ett ekologiskt hållbart sätt (se mål 12). Däremot saknas underlag för att bedöma om allmänheten anser att svensk fisk är nyttig. Strategins effekt bedöms vara begränsad.

[…]

Vår bedömning är att målet i huvudsak har uppnåtts, men att strategins effekt är begränsad eftersom många av åtgärderna troligtvis hade genomförts ändå.

[…]

Vår bedömning är att målet delvis har uppnåtts och att strategin har haft en viss effekt, med reservation för att underlaget för bedömning är begränsat.

Kort uttryckt säger utvärderingen att en del saker förbättrats men strategin har inte med det att göra. Yrkesfiskestrategin förefaller vara en massa arbeta och papper till ingen nytta. Den kostar en massa pengar att fram och engagerar en lång rad anställda på olika myndigheter och inom olika organisationer.

Yrkesfiskestrategin är som det verkar ett enda storts slöseri med pengar och onödigt arbete.

Utvärderingen är också ett enda slöseri med resurser. På rent påhittade grunder underkänner de ett mål som kanske i verkligheten är det enda målset som uppfylls. Andra mål som utvärderingen säger uppfyllts eller delvis uppfyllts sägs samtidigt inte ha med strategin att göra. Ärligt sagt är den värdelös och de som har gjort den, WSO Advisory (WSP Sverige AB), verkar ha dålig kunskap om yrkesfisket.

Hel yrkesfiskestrategin kan lika gärna slängas i sjön. Ingen har någon användning av den. Den går inte att använda. Den går inte att utvärdera. En pappersprodukt utan värde.

Läs mer:

 

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!