Självklart ska fritidsbåtar och fritidsfiskare registreras

Yrkesfisket är mycket kraftfullt reglerat in i minsta detalj medan fritidsfisket inklusive turfiskebåtar i princip är helt oreglerat. Ändå står fritidsfisket för ett större uttag av kustnära fisk som exempelvis gädda, abborre och gös än yrkesfisket, ett större uttag av Läs mer…

Advertisements

Frankrikes största fiskeriföretag 2019

Frankrikes allra största fiskeriföretag är egentligen ett stort varuhusföretag vid namn Les Mousquetaires som bedriver fiskeriverksamhet i ett dotterbolag vid namn Société Centrale des Armements des Mousquetaires à la Pêche (Scapêche). Scapêche har ett dotterbolag som heter COMATA som bedriver fiske Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sill 2020 – båtar och företag

Sill är liksom i Sverige den viktigaste fisken i det pelagiska fisket i Danmark. Medan svenskt sillfiske främst sker i Östersjön och Skagerak men även i Nordsjön och Norska havet sker danskt sillfiske främst i Nordsjön men även i Skagerak, Läs mer…

Danska fiskerättigheter för hästmakrill och havgalt 2020 – båtar och företag

Hästmakrill heter officiellt taggmakrill på svenska men många kallar arten för hästmakrill medan havgalt heter trynfisk på svenska. Sverige har mycket små fiskerättigheter för hästmakrill och de är inte fördelade med individuella överförbara fiskerättigheter. I Danmark är de däremot fördelade Läs mer…

Danska fiskerättigheter för blåvitling 2020 – båtar och företag

Blåvitling eller kolmule som den också kallas är tillsammans med sill den mesta fiskade fiskarten i nordiska vatten. Nordiska yrkesfiskare fångar i huvudsak blåvitling för industriändamål, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Danmark är fisket av blåvitling viktigare Läs mer…

Danska fiskerättigheter för makrill 2020 – båtar och företag

I danskt fiske är makrill en betydligt viktigare fisk än vad den är i svenskt fiske. Fisket bedrivs av ett antal större snörpvadsbåtar och pelagiska trålare i Nordsjön och Nordatlanten. De flesta av de båtar som har fiskerättigheter för makrill Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för makrill och blåvitling 2020 – båtar och företag

Svenska fiskebåtar har relativt begränsade fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordsjön och Nordatlanten. Makrill fiskas både med snörpvad och flyttrål och för konsumtion. Svenska båtar landar till stor del sin makrill i Lerwick på Shetland och Peterhead i Läs mer…

Expressens lögnaktiga artikel om sillfisket i Östersjön

Återigen så har en vanlig tidning, i detta fall Expressen, publicerat en oseriös artikel om det pelagiska fisket. Kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Råden tas fram av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) och beslutas Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2020 – båtar och företag

Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill 2020 – båtar och företag

De svenska kvoterna av pelagisk fisk fördelas genom så kallade individuella överförbara fiskerrättigheter (TFC). Dessa går att handla med, låna ut, hyra ut, hyra, låna in, köpa och sälja, allt detta såväl tillfälligt som permanent. Det finns dock gränser för Läs mer…

Månadens fisk – kolmule (blåvitling)

Kolmule eller blåvitling, Micromesistius poutassou, som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko Läs mer…

Danska och norska landningar av hästmakrill och havgalt

Hästmakrill heter egentligen taggmakrill på svenska men de flesta säger i allmänhet hästmakrill vilket också är namnet på de flesta andra språk. Trynfisk är det svenska namnet på en fisk som heter havgalt på danska och boar fish på engelska. Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019

Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Bottenhavet och Bottenviken – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…