Hirtshalsbåt såld till Färöarna

HG 365 Junior som har ägts av Asbjørn ApS som ägs av Fridi Petur Magnusen och Roi Magnusen har sålts till P/f Ocean Group Faroes Ltd och fått namnet TG 773 Nyborg. TG 773 Nyborg som är på 1 198 bruttoton Läs mer…

Advertisements

Månadens fisk – sill

Sill (Clupea harengus) är den ekonomiskt viktigaste fisken i det svenska fisket och det är också en av världens mest fiskade fiskarter. Sill fiskas huvudsakligen till föda och det  är den mest miljövänliga och klimatvänliga fisken som vi brukar äta Läs mer…

Med tonfisken tillbaka krävs det att tonfisk får landas

Blåfenad tonfisk är tillbaka i svenska och danska fiskevatten. Svenska och danska trålare har fått tonfisk som bifångst. När tonfisken kommer upp på båten är den död. Det som gjort att tonfisken kommit tillbaks är den långsiktigt hållbara förvaltning av Läs mer…

Veckans båt – HG 104 Shamrock

HG 104 Shamrock är en liten fiskebåt som är baserad i samhället Viken söder om Höganäs. Byggd i Danmark 1965 och av trä är båten nästan 10 meter lång med en motor på 34 kW. Bruttotonnaget är nästan 5 ton. Läs mer…

Kvotkungar är inget nytt och de flesta som finns idag är nya

Inlägg nr 4 av 5 i serien Myter och fantasier om kvotkungar

Inlägg nr 4 av 5 i serien Myter och fantasier om kvotkungarTidningen Information och dess journalist Sebastian Abrahamsen sprider regelbundet falska nyheter och felaktig information om danskt fiske. Det handlar om rena myter och fantasier. Ett exempel är när de Läs mer…

Blåfenad tonfisk landad och såld i Hanstholm

I tidningen Nordjyske rapporterar de om att HM 128 Borkumrif fångat en tonfisk, med all sannolikhet en blåfenad tonfisk, invid Shetlandsöarna. De landade och sålde tonfisken i Hanstholm. Det är ovanligt att fiskebåtar fångar tonfisk, men i Norge förekommer ett Läs mer…

Svärdfisk i Sverige och andra återkommande arter

Många havslevande arter av fiskar och däggdjur som inte synts till på decennier i svenska vatten har börjat återvända. De syns allt oftare i svensk vatten. Några av dem är späckhuggare, tonfisk och svärdfisk. Späckhuggarna var först, de följer sillstimmen Läs mer…

SLU bidrar med kompetens för ett globalt hållbart och rättvist fiske

Tonfisk och makrill med för oss exotiska namn som tongol, kawakawa och ostlig liten bonito är av stor betydelse för många utvecklingsländer i Indiska Oceanen. Via Havs- och vattenmyndighetens globala program deltar SLU-expertis i arbetet med att uppskatta fiskbeståndens storlek Läs mer…

Bra situation för de flesta fiskbestånd i Nordsjön

Enligt ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rådgivning inför 2018 är situationen för fiskbestånden i Nordsjön god men ändå föreslås många kvoter minska. Detta förhållande är märkligt och kritiseras av yrkesfiskare och verkar inte helt förståeligt ens för forskarna själva. För sill är Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske i annat land

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske på kustkvoten

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten.  De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar som också fiskar siklöja

Inlägg nr 5 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 5 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med årlig tilldelning

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta handlar om båtar och företag som tidigare fiskade på den fria sillkvoten i Bottenhavet. De tillhör numera det pelagiska systemet men har än så länge årlig tilldelning, Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med regional tilldelning

Inlägg nr 3 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 3 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Fiskebåtar med regional tilldelning handlar om båtar som enbart fiskar i Östersjön och enbart landar fisk i Östersjöhamnar. I denna grupp båtar tycks ingen konsolidering ha skett sedan Läs mer…

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de Läs mer…

Lönsamhet och förnyelse i den pelagiska fiskeflottan

Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i Läs mer…

Svenska industrifiskerättigheter 2017

Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…