Danska landningar av sill 2023

Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…

Yrkesfiskekonferensens andra dag – en liten summering

Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…

De stora industritrålarna landar direkt i Danmark

DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…

Båtarna som påverkas av ändrade förhållanden i Västerhavet

Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…

Krabbfiskare åtalas

En yrkesfiskare i Göteborgs skärgård har åtalats efter att ha ertappats med en stor mängd krabbklor. Mannen landade totalt 363 kilo krabba. 181 kilo bestod av hela krabbor och 182 kilo var avskilda krabbklor. Det är inte tillåtet. Avskilda krabbklor får bara utgöra maximalt 1% av vikten på fångsten. Läs mer…

Det svenska skaldjursfisket – landningar 2022

Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av skarpsill 2022

Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill år 2022

Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Kontrollen av pelagiska fångster

Sen april 2020 har det varit ett lagkrav i Danmark att de företag som köper fisk i så kallade ”osorterade landningar” direkt från yrkesfiskarna utför provtagning för artsortering. Några av dessa företag är fiskmjölsföretagen. Läs mer…

Felaktiga beräkningar av hur mycket av svensk sjömat som går till konsumtion

Av den fisk som fångas av svenska fiskare så beräknas 40% gå till konsumtion i Sverige och 60% till konsumtion utomlands, fiskmjöl, fiskolja och foder. Det sistnämnda kallas i beräkningarna bara för foder. Det är felaktigt. Det mesta går till Läs mer…

Viktig information från Göteborgs Fiskauktion om båtbyten/skrovbyten

Då och då byter fiskare båt (skrov). Detta meddelas inte alltid till 1:a-handsmottagaren som exempelvis Göteborgs Fiskauktion (GFA) trots att yrkesfiskare är skyldiga att meddela detta. Detta medför att GFA och andra förstahandsmottagare inte kan rapportera avräkningsnotan till Havs- och Läs mer…

Var landas svenskfångad fisk?

Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Hur mycket fisk och kräfta landar de svenska räktrålarna?

Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…

Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)

När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap. Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% Läs mer…

Allt mer sill landas i östersjöhamnar

På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar.  Några landningar i Läs mer…

Passiva fiskeredskap står för en allt mindre andel av landningarna

En allt större del av de svenska fiskebåtarna utgörs av små fiskebåtar som ägnar sig åt kustnära småskaligt fiske. Även den andel av yrkesfiskarna som ägnar sig åt småskaligt kustnära fiske verkar öka. Samtidigt minskar dock deras andel av den Läs mer…

Skagens betydelse som fiskehamn har ökat

Under första halvåret 2019 har Skagens hamn ökat sin marknadsandel för landad fisk till 43 procent och landningsvärdet till 30 procent. Nästan hälften av fisken som landades totalt i danska fiskehamnar under första halvåret 2019 landades i Skagen och därmed Läs mer…

Skagen är fortsatt Danmarks störst fiskerihamn

2018 var ett nytt rekordår när det gäller värdet av landad fisk i Skagens hamn. Totalt landades fisk till ett värde av 1 019 000 000 kronor (1,019 miljarder). Skagen är därmed fortfarande Danmarks största fiskehamn, mätt både i kvantitet Läs mer…