Skagen är Danmark och Sveriges största fiskehamn
Skagen är Danmark och Sveriges största fiskehamn. Skagens Hamn fortsätter sin positiva utveckling som Danmarks ledande fiskehamn. Det visar de senaste siffrorna från Fiskeristyrelsen. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

Skagen är Danmark och Sveriges största fiskehamn. Skagens Hamn fortsätter sin positiva utveckling som Danmarks ledande fiskehamn. Det visar de senaste siffrorna från Fiskeristyrelsen. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…
En yrkesfiskare i Göteborgs skärgård har åtalats efter att ha ertappats med en stor mängd krabbklor. Mannen landade totalt 363 kilo krabba. 181 kilo bestod av hela krabbor och 182 kilo var avskilda krabbklor. Det är inte tillåtet. Avskilda krabbklor får bara utgöra maximalt 1% av vikten på fångsten. Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Ibland väcks det urbota korkade förslag som kanske låter väldigt bra för den som föreslår det. Ett sådant förslag är att bojkotta landningar från industritrålare i Simrishamn. Läs mer…
Sen april 2020 har det varit ett lagkrav i Danmark att de företag som köper fisk i så kallade ”osorterade landningar” direkt från yrkesfiskarna utför provtagning för artsortering. Några av dessa företag är fiskmjölsföretagen. Läs mer…
Av den fisk som fångas av svenska fiskare så beräknas 40% gå till konsumtion i Sverige och 60% till konsumtion utomlands, fiskmjöl, fiskolja och foder. Det sistnämnda kallas i beräkningarna bara för foder. Det är felaktigt. Det mesta går till Läs mer…
Då och då byter fiskare båt (skrov). Detta meddelas inte alltid till 1:a-handsmottagaren som exempelvis Göteborgs Fiskauktion (GFA) trots att yrkesfiskare är skyldiga att meddela detta. Detta medför att GFA och andra förstahandsmottagare inte kan rapportera avräkningsnotan till Havs- och Läs mer…
Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…
Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…
Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…
När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap. Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% Läs mer…
På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar. Några landningar i Läs mer…