Danska landningar av havgalt och hästmakrill 2017

Havgalt, som på svenska heter trynfisk och hästmakrill som heter taggmakrill på svenska är två fiskarter som fiskas i haven runt Irland respektive i Nordsjön, oftast ganska långt söderut. Danmark har en kvot för båda. Endast en båt fiskar bägge arterna på nån slags regelbunden basis. De flesta år fiskas bara en mycket liten del av kvoten för havgalt landas varje år medan större delen av kvoten på hästmakrill landas.

Den båt som fiskar hästmakrill och havgalt i stort sett varje år är E 349 Cattleya som ägs av Cattleya A/S som i sin tur ägs av Flemming Pedersen. 2017 landade de 6 089 ton hästmakrill och 548 ton havgalt. Nästa största innehavare av fiskerättigheter för hästmakrill är Astrid Fiskeri A/S. Deras ena båt, E 532 Rockall, landade 308 ton år 2017.

Havgalt fiskas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja medan hästmakrill fiskas både för konsumtion och för fiskmjölstillverkning. Troligen fiskar danska båtar enbart i det senare i syftet.

Läs mer:

Källa: Landbrugsstyrelsen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Johansson är inte största kvotägare i Danmark

De så kallade kvotkungarna i Danmark är de stora pelagiska fiskerättighets-innehavarna. För att få en komplett och korrekt bild av vilka dessa är har jag först gått igenom hur mycket olika fiskerättighetsinnehavare innehar. Siffrorna är ungefärliga och ögonblicksvärden från mitten av september. Därefter har jag gått igenom de bokförda värden som tas upp i olika företags årsberättelser. För partrederier och enskilda firmor saknas ekonomiska siffror varför de inte finns med i de listorna.

Jag har räknat med promilleandelen företagen faktiskt äger och utifrån befintlig dansk kvot räknat fram hur mycket varje företag innehar. Eftersom siffrorna kan ändras från dag till dag och innehåller en viss osäkerhet har jag också avrundat till jämna tusentals ton. Dessutom har jag räknat in delägda företag, bulvanföretag och företag som ägs av nån annan familjemedlem när jag redovisat individer och familjer. Detta ger en mer korrekt bild av vilka som är de största innehavarna av fiskerättigheter i Danmark än vad Danmarks Radios sammanställning ger.

Danmarks Radio har räknat ihop vad olika företag äger i form av fiskerättigheter och sådant de bytt till sig under ett enskilt år men som de inte äger. Det ger en felaktig bild. Henning Kjeldsen är i verkligheten den störste innehavaren av pelagiska fiskerättigheter. Danmarks Radio har fel. Men skillnaden mellan Henning Kjeldsen (Gitte Henning A/S) och Astrid-koncernen är liten. Det är det också i de siffror Danmarks Radio redovisar. Notera dock att jag inte redovisar demersala fiskerättigheter (FKA). Henning Kjeldsen innehar stora demersala fiskerättigheter. Johansson har inga.

I referat och omskrivningar, exempelvis i Hirtshalstidningen Flaskeposten av uppgifterna i Danmarks Radio påstås också att Astrid-koncernen inte betalar skatt i Danmark och att de inte landar fisken i Danmark. Det är helt enkelt inte korrekta uppgifter utan osanning, lögn.

Astrid-koncernen landar precis som alla andra danska pelagiska företag sin fisk i Danmark, Norge, på Färöarna och Shetland och dessutom i Tyskland, vilket också HG 264 Ruth gör. Det som landas i Tyskland är en stor del av framförallt sillen men industrifisk som tobis, brisling (skarpsill) och sperling (vitlinglyra) landas främst i Danmark och i liten utsträckning i Norge. Makrill landas främst i Hirtshals, på Shetland och Färöarna men även i Skottland och Norge. Makrill, sill, blåvitling, sperling, tobis, hästmakrill och trynfisk fiskas huvudsakligen utanför danskt vatten, främst i brittiskt, tyskt, svenskt och norskt vatten och importeras följaktligen till Danmark om det landas där. En stor del av brislingen fiskas i svenskt vatten. Att klaga på att en del av det som fiskas i andra länders vatten landas i de länderna är mer än lovligt inskränkt.

Astrid-koncernens svenska fiskebåt GG 764 Astrid landar huvudsakligen i Danmark precis som alla andra pelagiska svenska fiskebåtar. Även det mesta av det som landas i svenska hamnar transporteras till Skagen för att bearbetas där. Utan de svenska fiskebåtarna och yrkesfiskarna skulle också Skagen vara ett dött samhälle på vintern. Självklart betalar också Astrid Fiskeri A/S skatt i Danmark i den mån verksamheten redovisar vinst som är belagd med skatt.

Ungefär hälften av de som är anställda på fiskebåtarna i Astrid Fiskeri A/S bor i Danmark och betalar skatt i Danmark. Detta gäller främst de som arbetar på E 532 Rockall. Resten bor i huvudsak Sverige och betalar i likhet med 10 000-tals svenskar som arbetar i Danmark och bor i Sverige, skatt i Sverige. Någon enstaka är skriven på Färöarna och betalar skatt där.

Kvotkungar, fiskerättigheter totalt, ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 109 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Astrid Fiskeri A/S, 107 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 79 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 76 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 75 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
P/R HG 333 Isafold, 61 000, familjen Niels Jensen
Cattleya A/S, 40 000, Flemming Pedersen
Themis Fiskeri A/S, 38 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 33 000
Gifico ApS, 25 000, familjen Claesson
Jette Kristine E 727 ApS, 24 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Rasmussen, 13 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 12 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 12 000, familjen Langer
Fiskeriselskabet 2Bis ApS, 11 000, TripleNine Group (Koppernæs)
Familjen Knak, 9 000

Då fiskerättigheter för tobis och tobiskvoten varierar enormt mellan olika år är det också rimligt att redovisa fiskerättigheter utan tobis. Dessutom är det intressant att redovisa vem som har mest fiskerättigheter för de mer värdefulla fiskarterna, dvs sill och makrill.

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive tobis, ton fisk, kommentar, 2017

Astrid Fiskeri A/S, 62 000, familjen Johansson
Henning Kjeldsen, 57 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Asbjørn ApS, 46 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 37 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Rederiet Ruth A/S, 33 000, Gullak Madsen
P/R HG 333 Isafold, 28 000, familjen Niels Jensen
Themis Fiskeri A/S, 19 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 19 000
Cattleya A/S, 17 000, Flemming Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 10 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Knak, 9 000
Familjen Rasmussen, 6 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 5 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Familjen Hovgaard Schmidt, 4 000
Fiskeriselskabet 2Bis ApS, 3 000,TripleNine Group (Koppernæs)
Gifico ApS, 2 000, familjen Claesson

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive industrifisk (dvs för sill och makrill), ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 25 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
P/R HG 333 Isafold, 21 000, familjen Niels Jensen
Astrid Fiskeri A/S, 17 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 16 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 15 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 10 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Themis Fiskeri A/S, 5 000, familjen Ryberg
Cattleya A/S, 5 000, Flemming Pedersen
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Familjen Rasmussen, 3 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Jette Kristine E 727 ApS, 2 000, Niels Arne Hounisen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 000, familjen Bryngelsson

Värdemässigt är fiskerättigheter för makrill mycket mer värda än fiskerättigheter för sill som i sin tur är mycket mer värda än fiskerättigheter för industrifisk som brisling, tobis och sperling (vitlinglyra). Astrid Fiskeri A/S äger mycket sill, sperling och brisling, Isafold (vars majoritet ägs av Niels Jensen, hans dotter och hennes sambo/make) äger mycket makrill och sill. För P/R HG 333 Isafold och P/R Beinur, andra partrederier samt för de som bedriver fiske i enskild firma (personligen) finns inga tillgängliga siffror. men genom att olika fiskerättigheter har så olika värde är det också intressant att se vem eller vilka som har mest fiskerättigheter rent värdemässigt. På det området dominerar Henning Kjeldsen kraftigare än när det gäller hur mycket olika fiskeriföretag har i ton.

När det gäller bokförda värden för fiskerättigheter kan vi se att 4 företag är klart mycket större än de andra. Ytterligare två företag hade återfunnits i samma grupp om de hade varit bolag, nämligen P/R HG 333 Isafold (familjen Niels Jensen) och P/R Beinur (Tindskard). För de pelagiska företagen handlar det i huvudsak om IOK-fiskerättigheter men några har också mindre FKA-fiskerättigheter.

Nordstrand Fiskeri ApS, August A/S och Karen Nielsen ApS har främst demersala fiskerättigheter men företagen är med då de har en koppling till Henning Kjeldsen och Gitte Henning A/S.

Bokförda värden för fiskerättigheter i pelagiska fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare 2016

Gitte Henning A/S, 785, Kjeldsen
Astrid Fiskeri A/S, 654, Johansson
Asbjørn ApS, 606, Magnusen
Rederiet Ruth A/S, 543, Madsen
Themis Fiskeri A/S, 152, Ryberg
Gifico ApS, 145, Claesson
Cattleya A/S, 130, Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 128, Hounisen
Nordstrand Fiskeri ApS, 122, Kjeldsen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 109, Bryngelsson
TN Hirtshals ApS, 92, Tindskard
Lingbank Fiskeri ApS, 79, Rasmussen
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Themis Fiskeri AB, dansk filial, 42, Ryberg
August A/S, 37, Pedersen (Kjeldsen)
Karen Nielsen ApS, 29, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 25, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 23, Ahlström & Magnusson
Lingbank Pelagic ApS, 23, Rasmussen
Brdr. Langer A/S, 22, Langer
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

Av företagen (egentligen är det båtarna som är medlemmar) är Gitte Henning A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Ruth A/S, Asbjørn ApS, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS, Cattleya A/S, Lingbank Fiskeri ApS, P/R Beinur (Tindskard) och P/R HG 333 Isafold medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO).

Gitte Henning A/S är också medlem i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) via flera båtar. Det gäller också familjen Tindskard som via TN Hirtshals ApS också är med i DFPO.

Jette Kristine E 727 ApS, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, John-Anker Hametner Larsen, Brdr. Langer A/S, familjen Knak, familjen Hovgaard Schmidt, HG 352 Polaris ApS (Kjeldsen), August A/S och Karen Nielsen ApS är medlemmar i DFPO. Dessa företag är i huvudsak företag som sysslar med industrifiske (IOK-rättigheter) eller demersalt fiske med FKA-rättigheter.

Bokförda värden, sammanlagt per ägare, miljoner DKK, 2016

Kjeldsen, 904 (970)
Johansson, 654
Magnusen, 606
Madsen, 543
Ryberg, 194
Pedersen, 130
Claesson, 145
Hounisen, 128
Rasmussen, 127
Bryngelsson, 109

För Niels Jensen med familj och för familjen Tindskard borde det vara ungefär samma summa som för familjen Magnusen medan Hametner Larsens fiskerättigheter bör vara värda ungefär lika mycket som familjen Claessons. Det bokföra värdet är märkligt olika mellan olika bolag, Brdr. Langer A/S har exempelvis ett väldigt lågt bokfört värde trots att bolaget äger stora fiskerättigheter för sill samtidigt som värdet av fiskerättigheter i Jette Kristine E 727 ApS förefaller högt i förhållande till deras fiskerättigheter i ton. Men det bokförda värdet kanske främst motsvarar anskaffningsvärdet (inköpsvärdet) och då framstår det ju som om några företag betalat mer för sin rättigheter medan andra, som familjen Langer, fått dem gratis och köpt billigt.

Det är också intressant att se om det finns stora tillgångar vid sidan av fiskerättigheter. Därför också en redovisning av de totala tillgångarna. I dessa tillgångar finns också fiskebåtar, andra fartyg, fastigheter, andelar i andra företag och annat med.

Totala bokförda värden i pelagiska fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare 2016

Gitte Henning A/S, 1 580, Kjeldsen
Rederiet Ruth A/S, 1 050, Madsen
Astrid Fiskeri A/S, 945, Johansson
Asbjørn ApS, 877, Magnusen
Themis Fiskeri A/S, 361, Ryberg
Cattleya A/S, 311, Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 286, Hounisen
Gifico ApS, 247, Claesson
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 146, Bryngelsson
Nordstrand Fiskeri ApS, 144, Kjeldsen
TN Hirtshals ApS, 108, Tindskard
Lingbank Fiskeri ApS, 101, Rasmussen
Brdr. Langer A/S, 69, Langer
August A/S, 61, Pedersen (Kjeldsen)
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Odeskar Fiskeri A/S, 41, Andersson
Karen Nielsen ApS, 40, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 30, Rasmussen
Lingbank Pelagic ApS, 30, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 28, Ahlström & Magnusson
Christer og Lennart Fiskeri A/S, 28, Jansson
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

För de svenskägda företagen är också bokförda värden i det svenska moderbolaget eller systerbolaget av intresse. Astrid Fiske AB, Rylo AB och Ahlma Fiskeri AB är moderbolag och de bokförda värden inkluderar värdena i de danska företagen. Omräknat till danska kronor. Inom parentes återges det sammanlagda bokförda värdet i de danska och svenska systerföretagen när dotterbolagsförhållande inte finns. Ahlma Fiskeri AB, Astrid Pelagic AB och Odeskär AB har pelagiska fiskerättigheter i Sverige, Astrid Fiske AB har demersala fiskerättigheter medan Fiskeri AB Ginneton har både pelagiska och demersala fiskerättigheter.

Totala bokförda värden i pelagiska fiskeriföretag i Sverige med anknytning till Danmark, namn, miljoner DKK, ägare, 2016

Astrid Fiske AB, 1 066, Johansson
Rylo AB (Themis), 429, Ryberg
Fiskeri AB Ginneton, 127 (374), Claesson
Ahlma Fiskeri AB, 77, Ahlström & Magnusson
Astrid Pelagic AB, 61, Johansson
Stella Nova Fiskeri AB, 34 (180), Bryngelsson
Odeskär AB, 21 (62), Andersson
Christer & Lennart Fiskeri AB, 8 (36), Jansson

I de fall företag har systerföretag i Danmark står det samlade totalvärdet inom parentes.

Sammantaget innebär detta att en grupp på 8 familjer i det svensk-danska fisket urskiljer sig från de andra. Kjeldsen, Johansson, Magnusen, Madsen, Tindskard (P/R Beinur), familjen Niels Jensen (P/R HG 333 Isafold), Ryberg och Claesson. Några totalsiffror för Tindskard och familjen Niels Jensen finns dock inte.

Med nya fiskebåtar kommer sannolikt de bokförda värdena i Lingbank-koncernen såväl som inom Themis-koncernen att öka. I allmänhet motsvaras tillgångarna av lån i motsvarande storlek.

Bokförda värden i Sverige och Danmark, sammanlagt per ägare, miljoner DKK, 2016

Kjeldsen, 1 724 (1 825)
Johansson, 1 127
Magnusen, 606
Madsen, 543
Ryberg, 429
Claesson, 374
Bryngelsson, 180
Pedersen, 130
Hounisen, 128
Rasmussen, 127

För en jämförelse har jag också gjort en lista där också demersala fiskeriföretag, dvs företag med FKA-rättigheter ingår. Kjeldsenägda Nordstrand Fiskeri ApS är det företag som har FKA-fiskerättigheter för största bokförda värdet följt av Ny-Kingfisher ApS, Förmodligen skulle räkkungen från Bornholm, Kristian Barslund Jensen, också ligga i samma klass om han haft ett bolag för sina fiskerättigheter i Danmark och inte bara partrederier. Barslund Jensens företag Ocean Prawns A/S har totala bokförda tillgångar på 1 181 miljoner danska kronor.

Bokförda värden för fiskerättigheter i fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare, 2016

Gitte Henning A/S, 785, Kjeldsen
Astrid Fiskeri A/S, 654, Johansson
Asbjørn ApS, 606, Magnusen
Rederiet Ruth A/S, 543, Madsen
Themis Fiskeri A/S, 152, Ryberg
Gifico ApS, 145, Claesson
Jette Kristine E 727 ApS, 128, Hounisen
Cattleya A/S, 130, Pedersen
Nordstrand Fiskeri ApS, 122, Kjeldsen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 109, Bryngelsson
TN Hirtshals ApS, 92, Tindskard
Ny-Kingfisher ApS, 90, Svendsen & Gasberg Grønkjær
Lingbank Fiskeri ApS, 79, Rasmussen
Cyrano II ApS, 65, Vendelbo
Hvide Sande Puljefiskeri ApS, 62, många ägare
Thyborøns Kvoteselskab A/S, 58, Tamme Bolt
Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS, 57, många ägare
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Fiskeriselskabet Borkumrif ApS, 53, Nielsen
Fiskeriselskabet Pondus ApS, 49, Sand
Themis Fiskeri AB, dansk filial, 42, Ryberg
August A/S, 37, Pedersen (Kjeldsen)
Kjærsgaard Hirtshals A/S, 29, Kjærsgaard
S 386 Casilo ApS, 29, Terpet & Sørensen
Karen Nielsen ApS, 29, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 25, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 23, Ahlström & Magnusson
Lingbank Pelagic ApS, 23, Rasmussen
Thorsminde Puljefiskeri ApS, 23, många ägare
Brdr. Langer A/S, 22, Langer
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

Källor: Landbrugsstyrelsen, Dansk Skibsregister, CVRAPI, allabolag.se

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , Rederiet Ruth A/S, , , , , , , , , , , ,

Cattleya A/S och Flemming Pedersen

Inlägg nr 12 av 19 i serien Danska kvotkungar

Från 1974 till 1982 ägde Arne Johannes Pedersen fiskebåten E 420 Tammerfors. Arne Johannes Pedersen köpte dessutom år 1981 fiskebåten L 349 Gitte Henning som döptes om till E 349 Cattleya. 1984 såldes den igen och ersattes en nybyggd båt som fick samma nummer och namn.

1994 tog sonen Asger Flemming Pedersen över båten och 1999 överläts den på det nybildade bolaget Cattleya A/S som ägs av Flemming Pedersen tillsammans med närstående. År 2007 bytte båten namn till E 348 Cattleya S. Såldes 2007 och bytte namn till E 689 Darwin. Denne Flemming Pedersen ska inte förväxlas med den tidigare delägaren i E 693 Kemila och ägaren av Kemila Holding ApS. Det är en annan person.

En nybyggd E 349 Cattleya inköptes 2007. Den blev E 348 Cattleya M år 2013 och såldes 2013 till Gifico ApS och fick numret och namnet S 205 Ceton.

2008 var  E 349 Cattleya den största innehavaren av fiskerättigheter för hästmakrill (taggmakrill), en av de största fiskerättigheterna för tobis, en av de större innehavarna av fiskerättigheter för makrill och fiskerättigheter för sill.och brisling (skarpsill).

2011 bestod styrelsen i Cattleya A/S av Lone Pedersen, Flemming Pedersen, Maria Drost, Morten Pedersen och Michael Pedersen. Fiskerättigheterna hade år 2011 ett bokfört värde på 148 miljoner medan den existerande fiskebåten var värd 76,4 miljoner DKK och den som höll på att byggas var värd 31 miljoner. Fiskerättigheterna var samma som 2008 men företaget hade nu också fiskerättigheter för havgalt (trynfisk) där båten och bolaget var de största innehavarna.

Ytterligare en ny E 349 Cattleya inköptes 2013 av Cattleya A/S. Den båten är fortfarande i företagets ägo. 

2016 bestod styrelsen av samma personer som 2011. Flemming Pedersen äger idag 80% av företaget Cattleya Holding ApS som äger Cattleya A/S. Övriga ägare i Cattleya Holding ApS är Maria Bogetoft Drost med 10% och Morten Opstrup Pedersen med 10%.

Värdet av fiskerättigheterna vid utgången av 2016 till 130,7 miljoner DKK medan fiskebåtens bokförda värde var 168,5 miljoner DKK. Fiskerättigheterna för E 349 Cattleya och Cattleya A/S var fortfarande ungefär lika stora som tidigare vilket betyder att E 349 Cattleya är lite unik med sina stora fiskerättigheter för fiskarter som hästmakrill och havgalt. I övrigt handlar det om värdefulla fiskerättigheter som makrill och sill och i mindre omfattning om industriarter som tobis och brisling (skarpsill).

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Fiskmjölsmarknaden är internationell – kvotkungar är inget problem

I den danska debatten om kvotkungar pratas ibland om oligopol och monopol bland danska fiskare med fiskerättigheter för pelagisk fisk och industrifisk (IOK-systemet). Det finns dock långtifrån någon monopolsituation i det pelagiska danska fisket eller industrifisket och inte heller något oligopol.

I industrifisket är det omkring 30 fiskeriföretag som levererar större delen av fisken. Totalt handlar det om mer än 60 företag som landar industrifisk. Det är långtifrån någon monopolliknande situation. Omkring 15 företag dominerar dock innehavet av fiskerättigheter. Fisket sker i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Nordatlanten kring Färöarna liksom väster om de brittiska öarna och Norge. Industrifiske är fiske av främst tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra) och blåvitling för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Även sillfisket i Östersjön är huvudsakligen ett industrifiske liksom fiske av hästmakrill (taggmakrill) i Nordsjön och havgalt (trynfisk) i Irländska sjön eller Keltiska havet.

När det gäller pelagisk fisk för konsumtionsändamål, dvs främst sill- och makrillfiske, så är koncentrationen större, omkring 10 företag dominerar helt detta fiske. Detta fiske sker i stor utsträckning kring Shetland, Färöarna och väster om Norge eller lång ut i Nordsjön. Inte heller detta kan anses vara ett monopol eller oligopol där även denna marknad är internationell med internationellt satta priser.

Monopol och oligopol anses dåligt för då kan köpare inte påverka eller har svårt att påverka prisbilden. I det pelagiska fisket och i industrifisket sätts dock priserna på en internationell marknad och danska yrkesfiskare har mycket liten möjlighet att påverka det pris de kan få för fisken. Det skulle inte vara någon skillnad ens om det fanns en den dansk fiskare inom IOK-systemet.

FF SkagenProblemet ligger snarare på uppköpssidan för där finns det bara två företag när det gäller industrifisk, FF Skagen A/S och TripleNineGroup A/S, i Danmark. På europeisk nivå är inte läget bättre, då blir det i stort sett bara ett företag till, norska Pelagia AS. På inköpssidan finns alltså ett oligopol vilket gör att fiskarna är i underläge. Att hävda att situationen på fiskerisidan med omkring omkring 30 dominerande företag skulle vara ett problem är faktiskt inte rimligt.

Priserna vad det gäller industrifisk beror i stor utsträckning på fisket i Peru. I Peru producerades år 2016 15% av allt fiskmjöl och landet stod samma år för cirka 27% av världsexporten. 2015 var andelen av produktionen 18%. Danmark är världens 7:e största fiskmjölsproducent men står bara för omkring 4% av produktionen (2015). När det gäller export är dock Danmark i allmänhet näst störst och står för 5-7% av världsexporten.

Uppköpssidan för makrill och sill som används för konsumtion domineras också av två företag i Danmark, Skagerak Group och Sweden Pelagic Aalbæk A/S. Det senare företaget ägs av Sweden Pelagic AB i Sverige som ägs till hälften av FF Skagen A/S. På europeisk nivå finns det dock fler företag än vad det finns när det gäller industrifisk, men återigen är Pelagia AS ett av de största. Andra företag är bl.a. nederländska Parlevliet & van der Plas (också stort fiskeriföretag) och Kennemervis (som äger danska Werner Larsson Fiskeeksport A/S), fler norska företag liksom färöiska och brittiska företag med verksamhet i Skottland. Fiske sker ofta på kontrakt för vissa uppköpare. Uppköparna är i de flesta fall betydligt större företag än fiskeriföretagen i Danmark.

Dåligt fiske i Peru betyder höga priser på fiskmjöl vilket ger höga priser på industrifisk. En dansk fiskare, hur stor den än är kan inte påverka detta. I Peru, USA, Chile som alla är stora fiskmjöls- och fiskoljeproducenter och exportörer är det i allmänhet de stora fiskmjölsföretagen som också äger fiskeflottorna. Det är alltså i praktiken fiskmjölsproducenterna i världen som bestämmer hur mycket betalningen för industrifisk blir. Världens fiskmjölsexport och -produktion samt handel domineras av norska Austevoll Seafood ASA (hälftenägare i Pelagia AS, egna anläggningar i Peru och Chile), US-amerikanska Omega Protein. Vidare Tasa, Copeinca/China Fishery, Pesquera Diamante, Hayduk och Exalmar i PeruBlumar, Orizon/Corpesca, Camanchaca och Alimar/Sopesa i Chile samt Koppernæs/TripleNine (anläggningar i Danmark, Norge och Chile).

Det är alltså inte den icke-existerande monopol eller oligopolsituationen i det danska pelagiska fisket och industrifisket som skulle kunna vara ett problem utan om det finns ett problem finns det hos de som köper fisken.

TripeNineEn beskrivning av det svenska fisket ger en likadan bild som i Danmark, med en viktig skillnad. Svenska fiskeriföretag landar huvuddelen av sin industrifisk till uppköpare i Danmark, främst FF Skagen A/S (leveranser sker via Sweden Pelagic när landningar sker i Sverige, men lika ofta direkt med landningar i Skagen). Även TripleNine Group i Danmark och Pelagia AS i Norge köper dock en del industrifisk från svenska fiskare.

När det gäller konsumtionsfisk av sill och makrill landar svenska fiskare det mesta på Shetland när det gäller makrill medan sillen främst landas till Sweden Pelagic i Sverige och Danmark eller Skagerak Group i Danmark.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ekstrabladets märkliga sammanställning av kvotkungar

Ekstrabladet är en tidning där alla artiklar måste läsas mer försiktighet. Tidningen är notoriskt opålitlig och skandalbetonad och de svenska kvällstidninagrna framtår i en jämförelse som rena sanningssägarna. Trots detta lyckas tidningen faktiskt lika bra eller snarare lika dåligt som Berlingske Business när de skriver om kvotkungar och använder en sanslöst märklig urvalsmetod som bygger på vilka som gett pengar till Løkkefonden.

Ekstrabladet lyckas få med några fler kvotkungar än Berlingske, men missar en av de allra största innehavarna av fiskerättigheter i Danmark, Astrid Fiskeri A/S. Vilket naturligtvis beror på deras märkliga urvalsmetod. De missar också att TripleNine Group är stor innehavare av fiskerättigheter.

Deras beräkningar av de fiskmängder som olika så kallade kvotkungar har fiskerättigheter för stämmer i flera fall inte alls. Det verkar som att Ekstrabladet totalt missat att flera företag och yrkesfiskare har flera båtar och att andra som exempelvis Henning Kjeldsen också har flera företag. Därför redovisar jag mer korrekta siffror nedan (det kan säkert finnas enstaka mindre fel även i dem)

Siffrorna innehåller bara pelagiska fiskerättigheter (IOK-kvoter) och de enda som har demersala fiskerättigheter (FKA) är Kjeldsen, Madsen och Tindskard. De demersala fiskerättigheterna skulle i ton räknat inte göra nån större skillnad. För fler av de så kallade kvotbaronerna utgör tobis hälften av fiskerättigheterna, För andra utgör de nästan alla fiskerättigheter. Hade vi istället för årets siffror tagit förra årets siffror hade fiskerättigheterna varit mycket mindre då ingen egentligen hade nån tobis att fiska förra året.

Men först ska vi gå igenom andra fel i Ekstrabladets artikel om kvotkungar. De har i flera fall misstagit sig på vilka båtar som de olika så kallade kvotkungarna äger. HG 365 Junior var visserligen en båt som en gång för länge sen var Gitte Henning, men det är inte den båt de beskriver. De beskriver den förra Gitte Henning som idag är isländska Beitir. Den största båten som Magnusens ägde (de har sålt Junior) var HG 265 Asbjørn som var den förrförra Gitte Henning och är 75 meter lång, inte 86 meter. Bilden på L 920 Tina Jeanette (Brdr. Langer A/S) visar en gammal båt med det namnet och inte den nuvarande.

Kvotkungar, fiskerättigheter totalt, ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 109 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Astrid Fiskeri A/S, 107 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 79 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 76 000, familjen Magnusen
Tindskard, 75 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
P/R HG 333 Isafold, 61 000, familjen Niels Jensen
Cattleya A/S, 40 000, Flemming Pedersen
Themis Fiskeri A/S, 38 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 33 000
Gifico ApS, 25 000, familjen Claesson
Jette Kristine E 727 ApS, 24 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Rasmussen, 13 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 12 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 12 000, familjen Langer
TripleNine Group, 11 000, Koppernæs
Familjen Knak, 9 000

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive tobis, ton fisk, kommentar, 2017

Astrid Fiskeri A/S, 62 000, familjen Johansson
Henning Kjeldsen, 57 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Asbjørn ApS, 46 000, familjen Magnusen
Tindskard, 37 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Rederiet Ruth A/S, 33 000, Gullak Madsen
P/R HG 333 Isafold, 28 000, familjen Niels Jensen
Themis Fiskeri A/S, 19 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 19 000
Cattleya A/S, 17 000, Flemming Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 10 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Knak, 9 000
Familjen Rasmussen, 6 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 5 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Hovgaard Schmidt, 4 000
TripleNine Group, 3 000, Koppernæs
Gifico ApS, 2 000, familjen Claesson

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive industrifisk, ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 25 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
P/R HG 333 Isafold, 21 000, familjen Niels Jensen
Astrid Fiskeri A/S, 17 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 16 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 15 000, familjen Magnusen
Tindskard, 10 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Themis Fiskeri A/S, 5 000, familjen Ryberg
Cattleya A/S, 5 000, Flemming Pedersen
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Familjen Rasmussen, 3 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Jette Kristine E 727 ApS, 2 000, Niels Arne Hounisen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 000, familjen Bryngelsson

Innehavda fiskerättigheter mätt i antal ton är ganska ointressant i det stora hela när det gäller Danmark. Detta då tobiskvot, brislingkvot och sperlingkvot helt avgör hur mycket olika fiskerättinnehavare har. Värdet på fiskerättigheter på industrifisk som tobis, brisling och sperling är lägre än värdet på fiskerättigheter för sill. Fiskerättigheter för sperling (vitlinglyra) är värda minst då nästan ingen fiskar sperling. Fiskerättigheter för makrill är å andra sidan värt mycket mer än fiskerättigheter för sill.

Småskaliga yrkesfiskare ägnar sig i allmänhet inte åt fiske av industrifisk och pelagisk fisk. Det förekommer dock i mindre skala i Kattegatt och Skagerak, Öresund och västra Östersjön. De som fiskar med passiva redskap i Danmark gör det i stort sett aldrig. De så kallade kvotkungarna konkurrerar med andra ord inte med det kustnära fiske. Kvotkungarna slår inte ut kustnära fiskare. Ett enda undantag finns, Henning Kjeldsen.

För den som vill veta hur mycket de olika familjerna och företagen kontrollerar för enskild arter så finns detta läsa i några inlägg som jag skrivit i år:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,