Familjerna som dominerar industrifisket i Västerhavet

Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…

Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Industrifisket i Västerhavet – landningar 2022

Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…

Pelagiskt industrifiske och konsumtionsfiske år 2022

Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

B-C Pelagic – två fiskeriföretag i samarbete

B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…

Ginneton – Fiskebäcks största fiskeriföretag

Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…

Themis – näst största svenska fiskeriföretaget

Themis Fiskeri är en fiskerikoncern där moderbolaget heter Rylo AB. Rylo AB har dotterbolagen Themis Fiskeri A/S i Danmark och Themis Pelagic AB i Sverige. I likhet med det största fiskeriföretagen, Astrid, hör Themis-koncernen hemma på Rörö. Läs mer…

Astrid – Sveriges största fiskeriföretag

Astrid är en fiskerikoncern som består av flera företag med familjen Johansson på Rörö som ägare. Företagen är Astrid Fiske AB, Astrid Invest AB, Skagen Fiskeri A/S och nybildade Astrid Crew Sverige AB. Läs mer…

Danska landningar av sperling 2022

Sperling eller vitlinglyra som den officiellt heter på svenska är en liten torskfisk som enbart fiskas för användning i fiskmjöls- och fiskoljefabrikerna. Tidigare var fisket betydligt mindre då bifångsterna var omfattande. Läs mer…

Vitlinglyra – en liten torskfisk som används till fiskmjöl

Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) är liten torskfisk som lever i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, Kattegatt och Skagerak liksom längs med norska kusten, och runt de brittiska öarna och Island. Huvuddelen av beståndet finns i Nordsjön. Läs mer…

Landningar från Nordsjön och Nordatlanten 2021

Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Exkluder – ett bra redskap för att sortera ut bifångst

En exkluder används för att sortera ut stora fiskarter från fångsten vid pelagiskt fiske. Genom användning av exkluder har fisket av den lilla torskfisken vitlinglyra (sperling) kunnat ökas. Tidigare användes rist men det resulterade ändå i för stora bifångster av torskfiskar, sill och makrill. Läs mer…

Danskt pelagiskt fiske

En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…

Minskande industrifiske

Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…

Supermiljöbloggen går vilse när det gäller fiskodlingar och fiske

I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske.  Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…