Hur blev svenska fiskare några av Danmarks stora kvotbaroner?

Det pelagiska fisket i Danmark domineras av 9 stora fiskebåtar som tillsammans innehar 95% av de danska makrillkvoterna, 80% av de danska sillkvoterna och 50% av kvoterna för industrifisk. Hälften av det senare brukar dock säljas vidare till andra fiskare. Två av de fiskebåtar som äger stora andelar av de pelagiska danska kvoterna är svenskägda. Den största är E 532 Rockall på 1 461 ton som ägs av Astrid Fiskeri A/S som i sin tur i huvudsak ägs av familjen Johansson från Rörö i Göteborgs norra skärgård, Öckerö kommun. Vidare handlar det om S 144 Themis på 711 ton. Även Themis ägs av en fiskarfamilj från Rörö. Familjen Ryberg. Frågan är då hur detta gick till. I familjens Johanssons fall tycks det gå att följa processen. Någorlunda i alla fall.

E 532 Rockall

Först lite grundläggande. Svenska pelagiska fiskekvoter såväl som danska pelagiska fiskekvoter är köp och säljbara. I Danmark är kvoterna knutna till båten, i Sverige är de knutna till individen, dvs en individ med fartygstillstånd och yrkesfiskarlicens. I Sverige är det svårt att följa hur kvoterna köps och säljs, i Danmark är det rätt lätt eftersom köp av båt i stort sett alltid även innefattar köp av kvot. Så behöver det inte vara i Sverige. Pelagiskt fiske är fiske med flyttrål (pelagisk trål) eller snörpvad (ringnot) efter fisk som lever mitt i vattenmassorna. I Nordsjön handlar det om sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling) och hästmakrill (taggmakrill). Idag får en dansk båt bara äga 10% av en viss kvot, när systemet infördes fanns det dock inga begränsningar. Därför finns det idag båtar som har mer än 10% av en viss kvot. Även i Sverige finns det begränsningar på hur mycket en enskild kvotägare kan äga.

Det verkar som om de svenska fiskarnas marsch mot att bli danska storfiskare och kvotbaroner började med införandet av individuella kvoter i det svenska pelagiska fisket år 2007. Dessa kvoter gjordes sen, år 2009, utbytbara, dvs kunde köpas och säljas. Detta ledde till att den pelagiska fiskeflottan i Sverige minskat kraftigt och under ett antal år pågick en omfattande och förvirrande handel med svenska fiskebåtar. Såväl Johanssons som Ryberg var i högsta grad inblandade i detta. Johansson köpte med start 2010, efter att man sannolikt frigjort pengar genom försäljningar i Sverige, upp en lång rad fiskebåtar i Danmark. Många båtar sålde igen, men kvoterna överfördes till stor del till två båtar som Johansson behöll. Hur familjen Ryberg gick tillväga för att bli dansk kvotbaron är mera oklart.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiske, Danmark, ITQ, Individuella kvoter, Kvotbaroner, Johansson, Ryberg, E 532 Rockall, Rockall, Themis, S 144 Themis, Rörö, Samhälle, Politik, Ekonomi

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.