Regelförenkling på fiskets område

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att genomföra regelförenkling inom fiskets område. Det innebär bland annat att kontakten med oss ska bli lättare och smidigare till nytta för dig och din verksamhet.

Begripliga regler och föreskrifter, kortare handläggningstider, enklare språk och webb ska göra det smidigare i kontakten med HaV.

HaVs uppdrag är ett led i regeringens arbete kring regelförenkling för att minska den administrativa bördan och underlätta vid exempelvis ansökningsprocesser, handläggningstider och bemötande. I uppdraget ligger att se över föreskrifterna och se hur vi kan förbättra vår service.

Så här uppdraget formulerat av regeringen:

Regeringen uppdrar åt Havs- och vattenmyndigheten att identifiera samt genomföra sådana ändringar av myndighetens föreskrifter som kan leda till

minskade administrativa kostnader för företagen på fiskets område dvs. kostnader för att uppfylla krav på att upprätta, överföra eller lagra information, och
faktiska regellättnader för företagen på fiskets område.

Havs- och vattenmyndigheten ska också identifiera möjligheter till och att föreslå administrativa och andra förenklingar av befintliga regler som påverkar företagen på fiskets område men som ligger utanför myndighetens nationella handlingsutrymme. Detta gäller t.ex. lagar, EU-förordningar och regler på för myndigheten närliggande verksamhetsområden. Förenklingar inom andra verksamhetsområden än myndighetens ska föreslås i samråd med berörda myndigheter.

I uppdraget ligger även att förbättra Havs- och vattenmyndighetens service och förkorta myndighetens handläggningstider…

Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) och Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPFPO) har uttalat sig om uppdraget och om vilka förenklingar och förändringar de vill ha. Några av dem presenteras här:

Bulvanskap v.g. ägande till följd av effortregimen i Västerhavet

Effortregimen för Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön innebär såsom tillämpat att inga nya aktörer får påbörja fiske inom ramen för regimen. Eftersom fiskets bedrivande kontinuerligt innebär att aktörer träder ifrån, samtidigt som nya tillkommer, skapas genom regelverket en situation som inte löses annat än genom bulvanskap vad gäller tillstånd/ägande. Den problematiska situationen är välkänd av myndigheten och den är inte bra utifrån någon aspekt.

M.a.o. bör effortregimen ändras på så sätt att nya fiskare tillåts fiska under den utan att behöva nyttja en befintlig tillståndshavares rättigheter (tillstånden/rättigheten bör således göras överlåtbara). Alla de risker och konsekvenser som följer av bulvanskap skulle därmed enkelt undanröjas.

Vad gäller Östersjön är det en vanlig uppfattning att havdagarna bör tas bort, eftersom effekten av dem inte är den önskvärda och verkar hämmande för det småskaliga fisket som är mer väderberoende. SFR har noterat den diskussion och de förslag som är under utarbetande inom nätverket mellan medlemsstaterna – BALTFISH – där förespråkas ett avskaffande av havdagarna att genomföras av EU-kommissionen i samband med införandet av ett utkastförbud. Samma principiella resonemang förs v.g. Västerhavet, se nedan.

Utkastförbud och effortregim

Det kommande utkastförbudet kommer att medföra att EU sannolikt kommer att skrota effortregimen. Vissa antydningar om att Sverige skulle kunna komma att ha kvar effortregimen i ett sådant läge är något som oroar. I fall ett utkastförbud införs, såsom högst sannolikt kommer att ske, och EU skrotar effortregimen bör inte finnas några skäl alls för Sverige att behålla ordningen. I de kontakter SFR har med EU-kommissionen har både framförts och bekräftats från kommissionen att ett avskaffande av effortregimen är en logisk följd av utkastförbudet. Dessutom är det ett betydande bidrag till en regelförenkling.

Systemfrågor

För att uppnå enklare förutsättningar för fiskets bedrivande är det nödvändigt att de befintliga systemen för fiskets bedrivande, med undantag för det pelagiska, ses över i syfte att i större grad möjliggöra för lönsamhet. Ett exempel härpå är de nuvarande fångstbegränsningarna, som ensidigt/i samråd med näringen bestäms av myndigheten. Näringen har sedan länge önskat ett forum för samtal i ransoneringsfrågor. Ett syfte med ett sådant forum är att möjliggöra för en anpassning till marknaden, varigenom en bättre prisbild erhålls – resulterande i mer lönsamma fiskeföretag. En annan aspekt på detta är situationen för torskfisket i Östersjön, där flexibilitet borde tillåtas mellan de båda bestånden – den som har haft sitt fiske i det västra beståndet ska inte behöva tvingas fiska i det östra, m.a.o. en möjlighet att byta bör införas utifrån hur regelverket ser ut nu.

Vad avser frågan om möjligheten att skapa regelsystem med överlåtbara rättigheter bör myndigheten återigen rikta framställan till regeringen om ändring av fiskelagen i linje med detta resonemang. Frågan är mer brådskande än rapporteringstidpunkten för det här aktuella regeringsuppdraget och måste hanteras skyndsamt.

Det satellitbaserade övervakningssystemet/e-loggbok

Om den tekniska utrustningen till det satellitbaserade övervakningssystemet inte fungerar är det näppeligen i normalfallet den enskilde fiskarens fel. Om sådant fel upptäcks innan avresa innebär det att avresa inte kan ske. Detta är något som är ekonomiskt ohållbart vid t.ex. säsongsfiske. Konsekvenserna av att inte ha möjliggjort för alternativlösningar i sådana situationer är hårda för den enskilde företagaren och uppfattas som djupt orättvisa. Om det satellitbaserade övervakningssystemet inte fungerar måste det finnas alternativlösningar att tillgå. Resonemanget är tillämpligt även på den elektroniska loggboken. Alternativet AIS bör studeras och om lämpligt jämställas med VMS för vissa kategorier fiskande.

Ensidiga regleringar utan eftersträvad effekt bör upphävas

Alla de ensidigt svenska regler som hämmar fiskets lönsamhet utan nytta bör upphävas. Såsom exempel nämns här fredningen av hälleflundra. Fredningen har ingen effekt, bortsett ifrån att en omfördelning av inkomster från detta fiske skett från svenska fiskare till andra nationers fiskare där motsvarande reglering inte återfinns. När regleringen infördes för ett antal år sedan angavs av beslutsfattaren vikten av det goda exemplets makt. Några år senare kan objektivt konstateras det som framfördes från näringens sida när regleringen infördes: det goda exemplets makt är endast en inkomstförlust. Vill man skapa verkningsfulla regler är det gemensamma regler i EU-regelverket som ska åstadkommas, inte ensidiga hämmande regleringar. Motsvarande synpunkter gäller för det ensidiga förbud mot fiske med krok och drivlinor som HaV infört och som hämmar laxfisket i Östersjön.

Nya vägningsregler

Kontrollförordningens krav på nya vägningsregler och –rutiner har orsakat stora bekymmer, trots att det egentligen inte fanns något behov av ett nytt regelverk för svenskt fiske. Vägningen fungerade tidigare och fungerar nu (innan ikraftträdandet den 1 oktober) tillfredsställande. En konsekvens av det tidiga svenska genomförandet är att vatten kommer att kvotavräknas; resultatet är att många pengar går förlorade (samtidigt som våra konkurrentländer inte genomför motsvarande regelverk). En annan konsekvens av reglerna är att kvalitén på fisken kan bli sämre till följd av reglerna. Regelverkets tillkomst var besynnerligt och insikten om att fisk innehåller mer vatten ju närmre i tiden den fiskades förefaller ha saknats. Sannolikt kommer inga konsekvenser att inträffa för de medlemsstater som inte genomför regleringen såsom Sverige gjort, varför genomförandet med fördel kunde gjorts enklare och senare. I regelverket finns möjlighet till fyra undantag, Sverige har valt att bara nyttja tre.

Uppskattningar av fångst

Regelverket som möjliggör för sanktionerande av de som uppskattar en fiskfångst fel är felaktig, eftersom det ibland – trots de bästa intentionerna i världen – inte går att uppskatta fångsten rätt. När en uppskattning sker felaktigt straffas den som gör uppskattningen, detta är inte rimligt. Regeln om 10 % vid lossning i big box eller tank (småskaligt pelagiskt fiske/passiva redskap) är nästintill omöjlig att efterkomma trots de bästa intentioner. Förslagsvis skulle regeln kunna gälla för fångster överstigande 20 ton alternativt att tillåta 20 % vid småskaligt pelagiskt fiske.

Småskaligt kustnära fiske

Regellättnader i alla avseenden behövs. Ett effektivt sätt att säkerställa lönsamheten i sådana fisken hade varit att införa möjlighet att flera redskapstyper får medtas vid fiske. Det småskaliga kustnära fisket är i behov av att kunna fiska flera och alla förekommande kommersiellt intressanta arter. Frågan handlar om det småskaliga kustnära fiskets överlevnad.

De citerade förslagen kan jag i stort sett hålla med om. Men utöver det föreslår de en del saker som jag inte tycker är bra. Ökat ålfiske exempelvis. Allt ålfiske borde istället förbjudas. Det finns också ett antal småförslag och förslag om saker jag inte har nån uppfattning om. De förslagen har jag inte med i citatet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements