Greenpeace har gett ut en rapport om världens tonfiskfiske. Huvdudelen av fisket sker med snörpvad (ringnot, purse seine), men då handlar det i huvudsak om mindre tonfiskarter som bonit (skipjack), gulfenad tonfisk och albacora. Men de fiskar även blåfenad tonfisk (tre olika arter beroende med olika geografisk hemvist). 60% av all tonfisk fångades av vadbåtar år 2010. Omkring 1 000 vadbåtar i världen fiskar tonfisk.
Näst viktigast när det gäller tonfisk är backefisket (långrevsfisket) som står för 12% av fångsterna, men en större andel av inkomsterna. Detta då backefiske innebär bättre kvalitet på den fångade fisken och att detta fiske är inriktat på de större tonfiskarterna, blåfenad tonfisk, storögd tonfisk (bigeye), gulfenad tonfisk och albacora som ger mer betalt per kilo. Alla de sistnämnda arterna utom albacora överfiskas i de flesta hav. Det finns uppskattningsvis 5 000 backebåtar i världen som fiskar tonfisk
Enligt Greenpeace sker en stor del av backefisket som IUU-fiske och det förekommer enligt rapporten omfattande tjuvfiske och massvis med fusk. En del av tonfiskbackebåtarna fiskar också haj, ett fiske som är uppenbart oetiskt:
Many longline vessels use techniques that target sharks, which are then finned and bodies sometimes discarded and fins sold to lucrative Asian markets. This destructive practice has caused catastrophic declines in the numbers of many species of sharks in our oceans.
These longline vessels, especially those that roam the high seas, operate without sound regulations put upon them. They are able to transfer catches at sea to mother boats leading into large amount of illegal and unreported fishing, which is a key factor in hampering accurate scientific assessments of the state of the declining tuna stocks.
Longline fisheries are not only responsible for an environmental and fisheries management tragedy. This industry also keeps a dirty secret of labour abuse and suffering put upon the men who work in deplorable conditions on these vessels, who remain for months or even years at sea, working long hours for as little as 40-200USD a month, if paid at all. Stories of abuse and even murder at sea are not uncommon.
Yet tuna is big money, the longline fisheries provide products for the world’s lucrative sashimi markets. The global longline fleet operations are mostly facilitated by large companies the so-called ”traders” who take care of the logistics and movements of fish from sea to the market place. Given the high volume of fish these companies handle every year, they are able to make a lot of money out of this industry of destruction and abuse.
It is these traders such as FCF, Tri Marine, Itochu and Mitsubishi that need to step up to ensure strict traceability and sustainability standards as governments are failing to act to regulate this industry.
En stor del av det tveksamma, orapporterade, oreglerade och illegala tonfiskfisket sker i Stilla Havet. De stora förbukarländerna ligger i Asien och Japan är allra störst.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om IUU-fiske, Tjuvfiske, Tonfisk, Blåfenad tonfisk, Gulfenad tonfisk, Bonit, Skipjack, Albacora, Storögd tonfisk, Bigeye, Albacore, Backor, Backefiske, Långrev, Samhälle, Miljö, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på “Ohållbart tonfiskfiske”
Kommentarer är stängda.