Världens kommersiella fiske skapar flera olika problem. De har delvis olika orsaker och delvis samma orsaker. Överfiske är just överfiske och orsakas inte av nåt specifikt redskap så som Anders Bolling i DN verkar tro. Han tycks tro att det är just bottentrål som är problemet när det gäller överfiske. Men så är det inte. Det är effektiviteten som är problemet, oavsett om snörpvad, bottentrål, flyttrål, snurrevad eller nåt annat högeffektivt redskap används.
Inga sådana redskap får användas i Öresund som Bolling har som exempel när det gäller att visa hur det blir när trålning förbjuds. Det högeffektiva fisket är alltså inte tillåtet i Öresund, därför finns fisken kvar. I just fallet med torsk är de redskap som används för att fånga torsk i första hand bottentrål, men även snurrevad används. Så när det gäller torsk är överfiske med hjälp av bottentrålning det huvudsakliga problemet. Men det är inte bottentrålen i sig som är problemet. Utan överfisket. Effektiviteten i fisket. Men det kan ändå vara vettigt att helt förbjuda användning av bottentrål, snörpvad (ink. ringnot), snurrevad och flyttrål i en del områden så som skett i Öresund. Det minskar risken för överfiske. Garnfiske och burfiske som är de viktigaste alternativa metoderna till bottentrålning innebär liten risk för överfiske. Burfiske är vanligt i Sverige, men ovanligt i Danmark.
Bottentrålning innebär dock också andra miljömässiga problem. Ett är att bottnarna skadas, vilket innebär påverkan på djur- och växtliv i sin helhet. Bottentrålning innebär också stora bifångster av fisk som ingen vill ha eller fisk som inte får fiskas. Speciellt om trålarna inte är försedda med rist. Av dessa två orsaker kan det vara vettigt att förbjuda bottentrålning i vissa områden, exempelvis i Kattegatt, i marina reservat, i grunda fjordar och kustnära vatten. Snurrevad är ett alternativ till bottentrål som innebär mindre skador på bottnarna och som kanske kan tillåtas i vissa områden där bottentrålning förbjuds. Snurrevad används främst för fiske inriktat på plattfisk men även för vitfisk som torsk och kolja. Bara en eller ett par svenska båtar använder snurrevad ibland. I Danmark är det vanligare. Burfiske och garnfiske innebär i praktiken inga skador på bottnarna och är därför ännu bättre, men är inte användbart för exempelvis fiske efter räka som i nuläget kräver bottentrål.
Även om ristförsedda och storleksorterande bottentrålar används innebär det förstås skador på bottnar. Dessutom har det visat sig att om bara stora torskar fångas är det negativt för torskbeståndet på sikt. Även de största torskarna, inte bara de små, borde alltså lämnas kvar vid torskfiske.
Torsktrålaren VG 24 Marie af Träslövsläge
Ett noggrant kontrollerat fiske med en effektiv förvaltning kan dock till slut innebär att redan kollapsade fiskbestånd återhämtar sig. På de stora fiskebankarna utanför Kanadas och USA:s östkust, Grand Banks och Georges Bank, har kanske inte torsken återhämtat sig ännu, men koljan har börjat komma tillbaks på Georges Bank. Det rapporteras även om att många av fiskbestånden i nordostatlanten, dvs farvattnen runt Europa, har börjat återhämta sig.
Fisket har en del miljöproblem. Överfiske är än. Det orsakas av effektiviteten i den modern fiskeflottan samt felaktig och undermålig reglering och förvaltning. Har inte enbart med bottentrålning att göra som många tycks tro. Ett annat problem är förstörda bottnar och skadade havsmiljöer. Det orsakas i huvudsak av bottentrålning. Problemen ska inte sammanblandas och har olika lösningar.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Bolling, Bottentrål, Överfiske, Förstörda bottnar, Snurrevad, Burfiske, Garnfiske, Kolja, Torsk, Demersalt fiske, Danmark, Sverige, Öresund, Kattegatt, Skagerak
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
”koljan har börjat komma tillbaks på Georges Bank”
Inte så konstigt. Koljan lever ju djupare än torsken och klarar sig därmed bättre undan sälens härjningar. Ytterligare ett bevis för att man behöver minska sälpopulationerna.
Det tog 8 år för att fixa koljan.
http://www.fishwatch.gov/seafood_profiles/species/haddock/species_pages/haddock.htm
Torsken å andra sidan lär ju aldrig komma tillbaka i gott skick förrän pengarna sinar ut för mijögalningarna.
Jag tror du överdriver sälens betydelse. Men sälen har betydelse för återhämtningen, om det är vi överens. Stora sälstammar – svårare med återhämtningen.
Nej, jag försöker vara verklighetsbaserad.
Om vi räknar på 17 miljoner grönlands sälar och 4 kg fisk per dag =>
nästan 25 miljoner fisk.
Enligt undersökningar så ligger torsk på 10% i dagsläget.
Det innebär att grönlandssälen allena står för 2,5 miljoner torsk per år i dagsläget. Som mest var det mänskliga fisket på americas östkust upp i 800 000 ton torsk. Sedan finns det gråsäl och knubbsäl med..
Det är ok att tro att överfiske bär skuld till allt, men siffrorna stöjder inte det enligt mig.
Om du inte visar källor till ditt resonemang så kommer jag att ta bort det. Källa till hur mycket grönlandsälar det finns på Georges Bank? För vad jag kan först finns inte grönlandsäl så långt söderut utan bara gråsäl och knubbsäl. Däremot finns det grönlandsäl på Grand Banks. Enligt en undersökning utgör torsk en mycket liten del av deras förda. De äter mest lodda och tobis. http://www.dfo-mpo.gc.ca/Library/342998rank28.pdf
Källa till hur stor andel torsk de äter? Vilken enhet är dina uppgivna siffror i? Källa till dessa siffror osv.
Enligt en avhandling från Göteborgs Universitet äter gråsäl inte speciellt mycket torsk i förhållande till den mängd sill de äter. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28131/2/gupea_2077_28131_2.pdf
Som sagt, jag tror du överdriver sälens betydelse för att torskstammen inte återhämtar sig. Du har inte kunnat visa på motsatsen.
Observera att jag inte ifrågasätter att säl har betydelse för den bristande återhämtningen av fiskbestånd, men jag tror ingen har nån nytta av att sälens negativa påverkan överdrivs.
17,5 miljoner grönlandssälar
http://politiken.dk/indland/ECE1502284/groenland-drukner-i-saeler/
Torsk i födan
http://journal.nafo.int/J22/stenson.pdf
TABLE 4. Atlantic cod new foundland 13%
Men visst det är ju ett maximum. Andra ställen ligger på mindre siffror, som dina.
Sälar beräknas att behöva 4-6% mat per kg kroppsvikt, en stor harpseal väger upp till 125 kg.
http://www.nmfs.noaa.gov/pr/species/mammals/pinnipeds/grayseal.htm
Många sälar är mindre, men de största äter ju upp till 7,5 kg som kan kompensera för de mindre. Så 4 kg är väl ett troligt värde i fångenskap. Notera att alla beräkningar gäller i fångenskap, de behöver säker mer energi när de jagar fisk.
Vi vänder på det. OM 17,5 mijoner grönlandssälar äter 4 kg hur mycket torsk behöver de äta % för att mer torsk än människan någonsin har fiskat?
Männsikans värsta uttag( enligt din sida) vid nordöstra amerika = 800 000 ton torsk
Sälensuttag = 25 000 000 ton
800 000 / 25 000 000 = 3,2%
Alltså behöver grönlandssälen äta 3,2 % torsk i födan för att matcha det mest överfiskande året människan någonsin har fiskat torsk kring trakterna. Och då har vi inte tagit i beräkning i att sälen kanske inte äter hela torsken. Vi har inte ens börjat räkna på gråsäl eller knubbsäl. Vi har inte räknat på cod worm( sälmask) vi har inte räknat på att sälen kanske skadar fisk under jakt. Vi har inte tagit i beräkning att torsken får lägga mer tid på att hålla sig undan säl, tid som borde gått till att äta.
Tack för länkarna Huvuddelen av Grönlandsälarna finns ju inte på Grand Bank. Så det totala antalet är ganska ointressant. Georges Bank har dock inga grönlandssälar. Bara gråsäl och knubbsäl.
Ja, alla sälar mellan Grönland och Kanada äter sannolikt mer än vad som fiskas id et området. Men det var inte vad vi diskuterade här. Är sälarna skälet till att det går så långsamt för torsken att återhämta sig?. Mitt svar är att, ja det är en av orsakerna Människans nuvarande fiske är däremot inte en orsak. Ditt svar är: Sälarna är enda orsaken. Det svaret tror jag inte på.
Vi är slutligen sannolikt helt överens om att säljakt behövs.
Oja, säljakt behövs.
En länk till att läsa, kolla mest på capelin, alltså lodda.
http://www.dfo-mpo.gc.ca/stats/commercial/land-debarq/sea-maritimes/s2012aq-eng.htm