Rejält sänkta kvoter för lax, torsk och sill i Östersjön

Under ministerrådet den 11-12 oktober beslutade EU:s fiskeministrar att göra stora minskningar i uthavsfisket av lax i Östersjön från Öresund och norrut till  Bottenviken (SD 22-31). Förbud mot riktat laxfiske ska införas också mellan Öresund och upp till söder om Ålands hav samt i områden utanför 4 nautiska mil utanför baslinjen norr därom. Läs mer…

ICES om Östersjöns fiskekvoter år 2022

ICES (Internationella Havsforskningsrådet) har idag publicerat sin rådgivning om kvoterna i Östersjön inför 2022. Rådgivningen innebär nollkvot för torsk i östra Östersjön och sill i västra Östersjön. För sillen i centrala Östersjön föreslås en kvot på mellan 52 443 och 87 581 ton Läs mer…

WWF gör det ännu svårare för det kustnära fisket i Östersjön

Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…

Avtal om tillgång till norska fiskevatten klart

Ett genombrott i förhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge om fiskemöjligheter i norskt vatten under 2021 har blivit klart. Det innebär att danska och svenska fiskare snart kommer att få tillgång till fiske i norska vatten igen. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll

Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Rödspätta – ytterligare en underutnyttjad plattfisk

Rödspätta (Pleuronectes platessa) som också kallas rödspotta är en vanlig fisk. I havet är det en riktig iakttagelse. Det är en mycket vanlig fisk på vår havsbottnar och bestånden har ökat. Rödspätta förekommer i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Läs mer…

Sandskädda – en kraftigt underutnyttjad art

Sandskädda (Limanda limanda) fångas som bifångst i allt snurrevads- och bottentrålsfiske i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. 90% av det som fångas kastas ut då det inte finns någon marknad för sandskädda. Nåt riktat fiske finns inte i Sverige men däremot Läs mer…

Kvoterna i Östersjön 2021

EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön för 2021. För torsk i östra Östersjön finns ingen kvot då fisket är stoppat. Det finns dock en mindre bifångstkvot på 595 ton vilket är en kraftig minskning på 70% jämfört med Läs mer…

Flundra, tunga, spätta och namnförvirringen när det gäller plattfiskar

När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…

Skrubba, flundra, skrubbskädda – en vanlig fisk

Flundra eller som den egentligen heter, skrubbskädda, har varit en populär matfisk på den svenska östkusten. Riktigt så är det inte längre, men den äts och fiskas fortfarande. Men huvuddelen av den skrubba (som den kallas på västkusten) som fångas Läs mer…

Forskargrupp kritiserar ICES för felaktig rådgivning

En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…

Okeanrybflot

JSC Okeanrybflot är ett av Rysslands största fiskeriföretag med fiskerättigheter för omkring 10% av den ryska kvoten för pollock, hälleflundra och stillahavstorsk (cirka 200 000 ton)  i norra Stilla havet, Berings hav och Okhotska sjön. Bolaget har sitt huvudkontor i Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Utkastproblematiken och kräftfisket

I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…

Äntligen – ett förslag om överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Det demersala fisket efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka kan bli lönsammare än det är idag. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen. Det är Läs mer…

EU-kommissionens förslag till kvoter för Östersjön

På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Hur mycket räka och kräfta landar de svenska fisktrålarna?

Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…