Skaftölandet och Bokenäs hade många anläggningar, såväl sillsalterier som trankokerier, på 1700-talet. Skaftö tillhör eller tillhörde i all fall på 1700-talet Morlanda socken, men tillhör idag Lysekils kommun. Rent geografiskt är ön en förlängning på Bokenäset som tillhör Uddevalla kommun.
Speciellt fanns det många anläggningar på just Skaftö. 2 stycken anläggningar fanns vid Gåsö (en kallades Thenholet) varav en på Porsholmen med både sillsalteri och trankokeri ägt av Johan Michelsson, vidare två vid Lunneviken, ett trankokeri vid Koskär ägt av Johan Ramner på Saltkällan, Vringelviks trankokeri ägt av Thomas Eggertz i Uddevalla och ett vid Båtekullen (Båtsvik?) med lokal ägare. Vidare Bryggevik på Skaftö, salteriet Ösö holme vid Grundsund som ägdes av Gerle.
Vid Kristineberg fanns ett salteri med samma namn och i närheten ett trankokeri, Blåbergsholmen. 1800 ägdes den senare anläggningen av Rutger Smith i Strömstad men drevs av Johan Didrichsson som ägde den förstnämnda anläggningen.
Vidare trankokeriet Råttholmen på Fiskebäck som ägdes av Hammar och Brunjeansson i Uddevalla samt salteriet Klubban vid Fiskebäckskil ägt av J. Sandegren och P.P. Ljungqvist i Uddevalla år 1787 och av Martin Bratt år 1820, ytterligare ett salteri samt 3 stycken trankokerier vid Evensås (Östersidan). En av anläggningarna vid Evensås ägdes av Mikael Koch och en annan av Christian Hammar, också från Uddevalla. Vid Mansholmen invid Östersidan låg 8 anläggningar varav ett skärgårdsverk ägt av rådman Gudmund Skarin i Lidköping år 1801, ett salteri ägt av handelsmannen J.A. Stiegler i Uddevalla år 1808 samt 6 trankokerier med lokala ägare.
Vid Rågårdsvik fanns ett trankokeri som ägdes av Berndt Olsson, ett annat vid namn Asparna (Fossa) och ett vid namn Barrlinden (Balin) ägt av borgmästaren Anders Åberg i Uddevalla.
På Grötholmen fanns ett skärgårdsverk ägt Christopher Busck i Uddevalla år 1787 för att tio år senare ägas av Christian Wesslau och Christian Busck. På Rammholmen låg ett trankokeri ägt av Didrik Bildt på Morlanda säteri och ett större trankokeri ägt av Gudmund Bagge och Samuel Bagge. På närliggande Långholmen fanns ett salteri som ägdes av Carl Haegerström i Uddevalla år 1809. Anläggningen var uppförd 1787. På Långholmen fanns också ett trankokeri som 1797 ägdes av J. Kjellgren i Strömstad, 1787 ägdes dett av Torbjörn Jonsson.
Ett av verken vid Lunneviken köptes 1796 av Jonas Kjellberg i Göteborg och Vringelviken ägdes då av Michael Koch & Co. Troligen var anläggningen som köptes av Kjellberg den som tidigare ägdes av handelsmannen Sutthoff i Uddevalla och där trankokeriet anlades 1790. En annan av anläggningar vid Lunneviken ägdes 1787 ägdes av Carl Waldenström i Uddevalla, ett trankokeri med 8 kittlar, troligen var den samma som ett trankokeri med 8 kittlar som 1796 ägdes av Samuel Arfvidsson och Carl Hedman i Göteborg.
Vid Getvikssund (Lännestaden) fanns tre trankokerier, två med lokala ägare och ett ägt av Peter Hegardt och Johan Wilh. Torén år 1793. 1807 ägdes samma anläggning av Carl Lönner och I.H. Dieden, också från Uddevalla.
I Dragsmarks socken på Bokenäset fanns också många skärgårdsverk. På Bassholmen fanns två trankokerier, ett mindre (Enghagen) med lokal ägare och ett med 8 kittlar som ägdes av Olof Gudmundsson Bagge i Uddevalla år 1797 och 1807 av Sam. O. Bagge och Andreas Gudmundsson Bagge år 1807.
På fastlandet mellan Vägeröds ränna och Strömmarna låg 7 anläggningar, Götavik med som mest 12 kittlar och ägt av Jonas Bagge år 1787 men av Jonas Bagge tillsammans med Rölund & Wennerberg år 1810, skärgårdsverket Geteryggen med 10 kittlar i trankokeriet som 1787 ägdes av familjen Lönner i Uddevalla, skärgårdsverket Strömsund (Kärlingesund) tillhörigt Benjamin Bagge och Johan Hellberg år 1787 och 1809 Christopher Zachau och Jonas Kullgren, ett lokalt ägt trankokeri vid Kärlingesund liksom ett ägt av Niclas Lönner på samma plats, Strömbergets skärgårdsverk som 1801 ägdes av Christian Hegardt i Uddevalla samt Lahalls skärgårdsverk vid Nordströmmarna med 8 kittlar och 1787 tillhörigt C.H. Hammar & Co men 1799 tillhörande borgmästaren N.G. Palmborg.
Vid Edsviksbukten låg två trankokerier, ett tillhörigt Lindquist i Uddevalla och det andra ägt av Samuel Gadelius & Busck i Uddevalla. Vid Holvik fanns ett trankokeri ägt av P.J. Hegardt år 1796, Vid Munkeby två mindre trankokerier med lokala ägare. Vid Oxevik fanns ett litet trankokeri ägt av kronolänsmannen Sonnenstein, vid Pettersholmen ett ägt av Simmingschiöld, vid Saltkällsviken 3 stycken trankokerier ägda av Nils Hindrickson, Brunjeansson respektive P. Anders Berg.
I Bokenäs socken fanns inte fullt lika många anläggningar och dessutom främst små och lokalt ägda trankokerier. Det fanns dock två anläggningar vid Edsvik som ägdes av handelsmän i Uddevalla. Ett skärgårdsverk ägdes av Lindqwist & Bernskog och ett trankokeri av Johan Busck från samma stad. 3 av trankokerierna fanns vid Klev, ett vid Kavlanda udde, ytterligare ett i Edsvik, ett vid Rörbäcksnäs, ett på Kalvön och ett vid Skår.
Skredsviks socken ståtade med ännu färre, Cederslund och Gunnarby som var lokalt ägda, Dernäsviken (Viken) ägt av handelsmännen Gerle och Christopher Busck samt Gullmarsberg ägt av hovrättsrådet Bildenschiöld.
Andra källor förutom de som länkats och de som nämns i första inlägget:
S. Kristiansson, Uddevalla stads historia, 1953
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skaftö, Bokenäs, Dragsmark, Skredsvik, Gåsö, Kristineberg, Fiskebäckskil, Östersidan, Klubban, Evensås, Rågårdsvik, Grötholmen, Rammholmen, Bassholmen, Oxevik, Gullmarsberg, Koch, Busck, Bagge, Kjellberg, Sillsalteri, Hammar, Brunjeansson, Waldenström, Bohuslän, Fiske, Historia, Trankokeri, Skärgårdsverk, Lunneviken, Vägeröd, Getvikssund, Kärlingesund, Strömsund, Götavik, Geteryggen, Edsvik, Munkeby
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.