Jakten på havets silver – bok om Islandsfisket

2018 var det 50 år sedan sista båten från Bohuslän kom hem från det klassiska och traditionella sillfisket i havet mellan Island och Norge. Därmed var en epok till ända. Detta lyfts nu fram i en bok skriven av fyra Läs mer…

Advertisements

Havet 1988 – otillräcklig historieskrivning om västkustfisket

Havet 1988 är en skrift utgiven av Havsmiljöinstitutet. Den innehåller mycket intressant men också en del märkliga påståenden om fisket såväl som ofullständiga och delvis obegripliga historieframställningar om fiskets och fiskelägens utveckling. Med tanke på att Havsmiljöinstitutet skriver att deras Läs mer…

Ångtrålare och andra icke-traditionella fiskebåtar

Sajter som behandlar traditionella fiskebåtar, som exempelvis fiskebatar.se brukar undvika att ta upp ångtrålare, engelska kuttrar, kvassar eller andra ketch- eller galeasriggade fiskebåtar. Orsaken till detta är oklar, men ångtrålarnas existens strider mot den svenska fiskerihistoria vi fått oss till livs Läs mer…

Industrifisket startade i Sverige

Industrifiske handlar om fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Dessa saker är intimt förknippade med varandra. Det hela tog sin början på 1700-talet i Sverige under den stora sillperioden i Bohuslän (1747-1809). Sedan länge fanns det en konsumtionsfiske av sill Läs mer…

Mindre fiskeriföretag på Rörö – Rossö HB

På Rörö har ett par av Sveriges och också Danmarks största fiskeriföretag sina huvudkontor och sin hemhörighet. Det är Astrid Fiske och Themis Fiskeri. Om dem har jag skrivit många gånger. Jag har skrivit betydlig mindre om de andra mindre fiskeriföretagen Läs mer…

Johanssons på Tjörn – nedgången

Två bröder på Tjörn byggde under 1960 och 1970-talen upp en liten företagsgrupp kring rederi- och oljeverksamhet. Centralt i verksamheten var partrederier, en konstruktion av fartygsägande som ursprungligen skapades inom fisket och den gamla skeppsfarten i Bohuslän. Som centralpunkt i Läs mer…

På 1970-talet var fiskebåtarna nästan lika stora som idag

Det vill säga Sverige, i de flesta andra länder var fiskebåtarna mindre då och lika stora som de i Sverige. Därefter har storleken på fiskebåtar i Sverige faktiskt inte ökat så jättemycket förrän kring år 2000 och sedan igen sen 2007. Läs mer…

Katastrofer som drabbat fiskare

Jag skrev tidigare idag en artikel om de största katastroferna som drabbat svenskar på en av mina andra bloggar och hade då god hjälp av en WIkipediasida om katastrofer. Jag upptäckte också att Wikipediasidan saknade alla olyckor med fiskebåtar och Läs mer…

De flesta fiskebåtar på Rörö beskrivna

Med undantag för en del tidiga båtar, en del mindre båtar som funnits och finns idag är har jag nu författat artiklar om de flesta av Rörös fiskebåtar de senaste 110 åren. Idag finns det 5 större fiskebåtar (över 50 Läs mer…

Skärgårdsverk i norra Bohuslän

I norra Bohuslän fanns i stort sett bara små anläggningar, i huvudsak trankokerier. De flesta hade lokala ägare. I Svenneby socken fanns Brevik som anlagts 1793 eller 1794, Dunnholmen, Fiskeberget och Änghagen på Hogslätts ägor, Friseberget, Säletången och Karis bodar Läs mer…

Skärgårdsverk kring Lysekil, på Stångenäset och Sotenäset

I Lysekil fanns två trankokerier med namn Lyrevik, ett med 8 kittlar ägt av Fredrik Bundsen på Holma Säteri och ett mindre ägt av handelsmannen Borgström i Göteborg. Bundsen ägde också trankokeriet Rinkenäs som också låg i Lysekil. Det gjorde Läs mer…

Skärgårdsverk i norra Inland

Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason. Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större Läs mer…

Uddevalla med omnejd – sillsalterier och trankokerier

Uddevalla på 1700-talet var en sjöfartsstad, en redarstad. Göteborg vid samma tid var främst en residensstad, en förvaltningstad och en handelsstad. Där fanns redare men de var inte så dominerande som i Uddevalla. Redarna i Uddevalla seglade framförallt på Västersjön Läs mer…

Skärgårdsverk på Bokenäset och Skaftölandet

Skaftölandet och Bokenäs hade många anläggningar, såväl sillsalterier som trankokerier, på 1700-talet. Skaftö tillhör eller tillhörde i all fall på 1700-talet Morlanda socken, men tillhör idag Lysekils kommun. Rent geografiskt är ön en förlängning på Bokenäset som tillhör Uddevalla kommun. Läs mer…

Orusts skärgårdsverk

Ju längre norrut vi kommer i Bohuslän ju glesare var det mellan sillsalterierna och trankokerierna på 1700-talet. I Stala socken på södra Orust fanns ett lokalt ägt trankokeri på Råssön och väster därom i Tegneby socken fanns ett stort trankokeri Läs mer…

Tjörns skärgårdsverk

På Tjörn och kringliggande småöar fanns en stor mängd sillsalterier under 1700-talet sillperiod. Det fanns dessutom ändå fler trankokerier, både väldigt små och mycket stora. På öarna mellan Marstrand och Tjörn låg verken särdeles tätt. På Lilla Dyrön fanns Kittiholmens Läs mer…

Skärgårdsverk i och kring Marstrand

Marstrand var under en stor del av sillperioden en frihamn. 1775 förklarades hamnen som frihamn av Gustaf III och det blev också fritt för utlänningar att bosätta sig i staden liksom religionsfrihet och näringsfrihet (som för övrigt gällde hela sillhanteringen). Läs mer…

Skärgårdsverk i södra Inland

Det sydligaste sillsalteriet utanför södra Inland fanns utanför halvön Överön i Norde älvs mynningsvik. Detta sillsalteri byggdes år 1787 på Lilla Bastö av C.E. Högström som för ändamålet arrenderat ön av dess ägare Sven Persson på Stora Bastö. Sven Persson Läs mer…

Skärgårdsverk i Göteborgs skärgård

I södra delen av nuvarande Göteborgs kuststräcka och i södra skärgården fanns inte så många sillsalterier och ännu färre trankokerier. Men några fanns, det största fanns förmodligen på Känsö. I Långedrag fanns två mindre sillsalterier och på Styrsö Bratten fanns ett litet. Den nyinrättade Läs mer…