Räkfisket: Bättre kontroll bra men helt otillräckligt

Bättre kontroll av det svenska räkfisket behövs. Därom råder ingen tvekan. Frågan är dock om rapporten och förslagen från HaV och Kustbevakningen faktiskt innebär det, Tillåt mig att tvivla. Bättre redskap med bättre utsortering av mindre räkor är också bra. En del svenska räkfiskare anser att det räcker. Det anser inte jag. Dessutom verkar det inte som om utvecklingen av redskapen för bättre selektion fungerar så bra som det borde fungera i teorin.

Fiskare har i samband med diskussioner om räkfisket hävdat att målsättningen är att få ner fångsterna av mindre råräkor till 30%. Det betyder att svenska båtar idag fångar minst 40%, sannolikt ofta mer råräkor.

Landnings- och fångstrapporter från danska räkbåtar som landar alla råräkor tyder på att fördelningen i Skagerak ofta är 60% råräkor och 40% kokräkor, sällan det omvända. Men låt oss säga att det i själva verket handlar om att fångsterna är lika fördelade på råräkor och kokräkor. En sådan fördelning av landade räkor kunde också ses i svenskt räkfiske när kvoterna var större 2008-2009. Räknas uppskattad dumpning av råräkor (high-grading) med de åren så var en majoritet av räkorna som fångades råräkor.  Med undantag av 2012 har åren därefter visat på cirka 70% kokräkor och 30% råräkor i landningarna. Räknas uppskattad dumpning in får vi ungefär 6=% råräkor och 40% kokräkor år 2013. Det finns anledning att tro att det kasta ut mer råräkor än så.

Siffror från en lång rad svenska räkbåtar visar på att vissa båtar endast landar 10% råräkor. med tank på landnings- och fångstrapporter från andra länder och den svenska statistiken så är detta helt osannolik uppgifter. En båt som landar 10% råräkor och 90% kokräkor fuskar, den ägnar sig åt uppgradering (high-grading). Något som är förbjudet. Det är sannolikt så att svenska båtar ägnar sig åt high-grading i större utsträckning än vad båtar i Danmark gör. Anledningen är mycket enkel.

I Sverige har cirka 60 båtar (exakt 62 båtar år 2013) räkfisketillstånd, i Danmark handlar det om dirka tio båtar. De danska båtarna delar på en kvot som är dubbelt så stor som den svenska kvoten. Varje dansk båt kan alltså fiska cirka 300 ton per år. Varje svensk båt kan fiska 25 ton. Det säger sig självt att svenska båtar i ett sådant läge har svårt att få ekonomin att gå ihop.  att land så stor andel kokräka som möjligt blir därför nödvändigt. Kokräka ger 7-10 gånger så mycket betalt per kilo.. Grundproblemet i det svenska räkfisket är alltså för många båtar på för liten kvot. Fiskerikapaciteten är för hög, något som är den grundläggande orsaken till utkast och också något som inte kan åtgärdas genom bättre kontroller.

Av de svenska landningarna av räkor står de 16 största båtarna för 48% av fångsten medan de 20 minsta står för 9%. Flest resor i förhållande till fångstens gör de mellanstora båtarna och de kan därmed förväntas vara de mest olönsamma. En minskning av fiskerikapaciteten kan, oavsett hur den genomförs, förväntas slå hårdast mot dessa mellanstora båtar. Minskad fiskerikapacitet betyder färre båtar. Idag finns det endast en känd metod som leder till minskad fiskerikapacitet. Det är strukturering med hjälp av individuella överförbara fiskerättigheter (ITQ, TFC). Detta kommer att leda till färre båtar, något som naturligtvis innebär att kvoter samlas på det fåtal båtar som blir kvar. En ökad kapitalkoncentration alltså. Men det blir resultatet oavsett hur minskningen av fiskerikapaciteten görs.

De olönsamma räkbåtarna tycks framförallt finnas i mellansegmentet och därför är det där som flest båtar kommer att försvinna om ett ITQ-system införs. Det är inte de små båtarna som är mer lönsamma som kommer att försvinna som många befarar. Precis om inom det pelagiska fisket i Danmark är det istället de medelstora båtarna. Men om det finns en önskan att speciellt skydda de mindre kustfiskebåtarna kan en kvot också delas på två, en för de små båtarna omfattande cirka 20-25% av totalkvoten och en på de större båtarna som omfattar resten. Resultatet torde bli att det blir ungefär 10 större båtar och 20 mindre båtar kvar i svenskt räkfiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Räkfiske, Råräkor, Kokräkor, ITQ, TFC, Individuella överförbara fiskerättigheter, Hig-grading, Uppgradering, Utkast, Dumpning, Strukturering, Skagerak, Nordsjön, Räka, Danmark, Sverige, Samhälle, Politik