Fiskbranschen och räkfisket

Idag samlas Fiskbranschens Riksförbund till årsstämma. Fiskbranschens Riksförbund är fiskindustrins och de stora fiskgrossisternas organisation. GP tror att stämman främst kommer att handla om räkor. Fiskindustrin i Sverige har egentligen litet intresse av räkor, de räkor som används i fiskindustrin landas i allmänhet inte i Sverige och fiskindustrin i Sverige använder förhållandevis lite räkor. Men räkor kommer att beröras enligt programmet för årsstämman då en av Sveriges viktigaste forskare på området, Mats Ulmestrand, ska tala. Pressmeddelandet som gått ut har också fokuserat på den frågan.

Fiskbranschens Riksförbund

Fiskindustri är en liten bransch i Sverige och den som finns är i allmänhet norskägd. Det handlar om företag som Domstein, Lerøy och Orkla (Procordia, Abba). På grossistsidan är det inte på samma sätt. Där är ägandet mer blandat, men det är de norskägda företagen som dominerar i styrelsen för Fiskbranschens Riksförbund. Men grossisterna är sannolikt mer intresserade av räkor än vad industriföretagen är.

När det gäller räkfisket har försök med större maskor gjorts i Sverige. De nya maskorna är 47 mmm istället för 35%. Försöken görs för att föröka minska de olagliga utkasten i det svenska räkfisket dör så kallad uppgradering (high-grading) är omfattande. Något som i praktiken är den viktigaste anledningen till att räkor från Skagerak är rödlistade av WWF. Enligt uppgifter jag nåtts av har försöken med större maskor inte varit så framgångsrika än så länge.

Enligt vad en räkfiskare från norra Bohuslän, Janne Hellberg, sa på Swedish Maritime Day är målsättningen med utvecklingen av nya trålar att andelen råräkor (mindre räkor som säljs till konservindustri) fångsterna minskas till 30%. Det betyder att svenska räkfiskare normalt får större andel råräkor än så i trålen. Ändå landas det bara cirka 30% råräkor av svenska båtar, fast det borde kanske vara kring 50%, för så är det på de danska båtar som fiskar i samma vatten och bredvid svenskarna. Danska båtar landar till och med ofta omvända proportioner, 30-40% kokräkor (de som kokas ombord för att konsumeras färska), 60-70% råräkor. Det borde se likadant ut på svenska båtar, men det gör det inte. Det finns svenska räkbåtar som ibland landar 10% och ända ner till 0% råräkor.

Anledningen till uppgraderingen i den svenska fiskeflottan är enkel. Det är för dålig lönsamhet på grund av för många båtar och för stor fiskerikapacitet. 60 svenska båtar delar på en kvot som är hälften av den som 10 danska båtar delar på. För kokräkor får fiskarna 10 gånger så mycket betalt som för råräkor. För att få lönsamhet behöver därför svenska räkfiskare uppgradera, göra sig av med råräkor och land så stor andel kokräkor som möjligt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements