Det svenska räkfisket behöver reformeras

I Sverige finns det ett 60-tal båtar som fiskar räkor, i Danmark ett tiotal (varav flera är svenskägda). Den danska kvoten är dock dubbelt så stor som den svenska. Det säger sig själv att det svenska räkfisket har problem. Lönsamheten är dålig och det innebär att det finns en stor drivkraft för att fuska.

Kokräkor, dvs de största räkorna, som säljs kokta och färska till konsument betingar ett mycket högre pris än mindre så kallade råräkor som säljs okokta, råa, till fiskindustrin för maskinskalning och infrysning. Genom att slänga såna räkor överbord kan svenska räkfiskare fiska mer räkor och därmed öka andelen kokräkor i fångsten.  Sådana utkast, uppgradering (high-grading) som det kallas, är olagligt sen 2009. Men det är välkänt att svenska räkfiskare ändå dumpar räkor.

Att kontrollen, enligt uppgifter som jag tagit del av, är dålig innebär att det kan fortgå utan att de svenska räkfiskarna åker fast och får böter.

Det är alltså uppenbart att det svenska räkfisket måste reformeras, eller struktureras som det heter på fiskerispråk. Antalet båtar som fiskar räka måste minska. endast så kan det svenska räkfisket bli resurs- och miljövänligt. Endast så kan det svenska räkfisket bli lönsamt. Endast så kan det svenska räkfisket förvandlas till ett fiske där alla följer lagar och förordningar. Idag är det inte så.

LL 1248 Saibon

LL 1248 Saibon. En stor svensk räktrålare.

Det enda sätt som visat sig effektivt när det gäller att minska fisketryck och överkapacitet är individuella överförbara kvoter (ITQ eller TFC). I det pelagiska fisket försvann hälften av båtarna på tre år efter att ITQ införts. Motsvarande kommer sannolikt att hända inom räkfisket när det införs där. Detta betyder också samtidigt en koncentration av fisket till ett litet antal större och mer kapitalstarka fiskeriföretag och båtar. Men det är nödvändigt för att få ner överkapaciteten inom räkfisket. Samtidigt som detta genomförs måste också kontrollen av det svenska räkfisket skärpas. Idag är den för slapp och dålig.

Dessutom måste det satsas på att utveckla bättre selekterande trålar. För även om uppgradering kan stoppas genom ökad kontroll och minskad räkfiskeflotta får båtarna ändå en mängd småräkor i trålen. Många så små att de inte ens duger som råräkor. Dessa pytteräkor dumpas av alla räkfiskebåtar och det innebär ju att färre räkor växer till sig och blir vuxna för de dumpade räkorna är döda.

Det är alltså tre saker som måste genomföras i det svenska räkfisket.

  1. Strukturering av fiskeflottan så att överkapacitet försvinner.
  2. Förbättrad kontroll så att fusk (uppgradering) stoppas.
  3. Vidareutveckling av selekterande redskap.

Men trots problemen i det svenska räkfisket anser alla myndigheter och forskare som sysslar med räkfiskefrågor att fisket av räkor i Västerhavet (Nordsjön, Skagerak och Kattegatt) sker på ett långsiktigt hållbart sätt och räkbestånden inte hotas av det fiske som förekommer idag. Alla utom WWF. Det finns därför ingen anledning till att vi inte ska äta räkor eller till att de ska vara rödlistade.

Läs mer:

Intressant?

Andra som skriver om detta: DN1, 2, Wikberg, Ekopappan, Varghjärta, GP1, 2, Fiskerforum, Fiskeritidende, IDG1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements

14 Replies to “Det svenska räkfisket behöver reformeras”

  1. Håller inte med dig här. Om det tas fram en riktigt bra trål som sorterar bra och därefter lagstagdgar att alla(även Danmark och norge) skall använda den typen bör vi tom kunna öka räkfisket av kokräka på sikt. Det borde innebära att vi kan behålla vår räkflotta mer eller mindre intakt. Grejen är ju att Danskarna mejar ner ungräkan innan den hinner bli vuxen. De har alltså så höga kvoter att de inte behöver satsa på kokräka utan kan fiska på råräka och kan få ekonomi.

    I räkfisket dyker ju ett problem med viktmässiga kvoter upp. Säg att räkfisket har x antal ton kvot. Fiskas x ton på råräka får den en följd för beståndet som bör innebära en annan dödlighet än om x antal ton skulle fiskas på kokräka. Fast för att räkna på det, måste man ha bättre koll på den naturliga mortaliteten och det blir nog svårt.

    1. Det är klart att räkflottan inte kan hållas intakt. 10 danska båtar fiskar dubbelt så mycket som 60 svenska båtar. Det finns ingen storleksskillnad på de dansk båtarna och de svenska. Lönsamhetsproblemen är stora i det svenska räkfisket. Strukturering är nödvändig, precis som den var nödvändig i det pelagiska fisket. Ingen av de räkfiskare jag varit i kontakt med håller heller med dig. Mitt ställningstagande är baserat på de kontakter jag haft med folk i yrket samt de uppgifter om lönsamhet och dumpning som går att få tag genom bolagsredovisningar och ICES rapporter.

      Bestånden av räka kommer att minska på sikt. På grund av att bestånden av torsk ökar. Sambandet är väl belagt i forskning. Det betyder minskat räkfiske och ökat torskfiske.

      Vad jag förstått genom kontakter med räkfiskare använder även danska fiskare (varav en tredjedel är svenskar med danskflaggade båtar) ristförsedd trål. Deras fiske är skonsammare än svenskt då de också räknar med råräkor i kvoten, vilket i praktiken inte svenskar gör om de slänger ut dem (uppgraderar). Ett förfarande som är vanligt i svenskt räkfiske och den huvudsakliga anledningen till rödlistningen.

      1. Nej du missar min poäng helt och hållet.

        Danskarna har större kvoter och är lönsamma just av den anledningen, men det gör dem inte mer miljövänliga eller mer skonsamma emot beståndet. När deras båtar är ute och drar, kan de dra både råräka och kokräka för att de har kvot och när de ändå är ute så kan de lika gärna ta kokräkan, även ifall samhället hade haft mer nytta utav att kokräkan skulle fiskas.

        Lite som om en torsktrålare med sikte på 2 kg torsk skulle kört med småmaskig trål för att också få torsk på 20 cm – man äger ju ändå kvoten. Vansinne för beståndet, men visst är det lönsamt för den enskilde fiskaren även om han bara får 1 kr kilot till skrap. Men för samhället skulle det vara bättre att torsken fick växa till sig och kunde genererat mer pengar och fler fiskat.

        Hade Danskarna haft lägre kvot, så hade också deras insitament för att fiska stor räka varit större. Som det är nu lär ju de inte villja öka maskorna på trålen iaf, för då får de förmodligen inte ihop sin kvot.

        Går du in på allabolag och tittar på de båtarna http://blog.zaramis.se/2013/01/08/rakfisket-i-sverige/ så ser du att de flesta klarar sig hyggligt. Fotöborna går det tom bra för. Men jag förstår att segementet har det tufft.

        1. Danskarna fiskar mer miljövänligt enligt de alla jag pratat med. Det finns ingen som jag hört som ifrågasätter det. Ingen forskning, inga fiskare som jag pratat med. De kan ju iofs ha fel. Men oavsett det så anser alla insatta jag pratat med att den svenska flottan måste minska, precis som det skedde med den pelagiska flottan. Det kommer också att bli så när ITQ införs.

          Det innebär inga problem för bestånden att fiska mindre räkor också så länge det inte fiskas för mycket. Men det är ju problem när man bara slänger ut mindre räkor och inte räknar dem som en del av kvoten. Så som en del svenska båtar gör. Däremot så är minskade räkkvoter allteftersom bra och ökat torskfiske i framtiden bra.

          Svenska räkflottan efter strukturering skulle kanske vara 20-30 båtar då det kommer att göras undantag för kustfisket när ITQ införs. Kustfisket kommer sannolikt att få sin egen kvot. 10-15 stora kvar och 15-20 små. Några fiskare till går över till fiske med dansk båt, andra köper in sig i norska båtar (där kan svenskar bara vara minoritetsägare) och andra lägger av.

          Ingun går bra. Om det beror på räkfiske, kräftfiske eller nåt annat vet vi inte. Många räkfiskebåtar är handelsbolag, enskild firma eller partrederi. Det är omöjligt att veta om de går bra eller inte, men de generella bedömningar och undersökningar jag sett visar på att många företag går dåligt.

          1. Inte bara Ingun som går bra, utav de större båtarna gick det flesta som hade AB helt ok. Var en båt som såg illa ut.

            Aja, jag tror fortfarande att detta inte behövt hända(nedmonteringen) om inte man fiskat på småräka.

          2. Jag kan nu inte säga att du absolut säkert har fel. SÅ låt oss säga att vi kanske inte är helt överens på denna punkt, men att det handlar om antaganden från oss båda egentligen.

  2. jo det är stor skillnad på hur räk flottan ser ut allt ifrån 9 meter till över 30 meter men dom flesta är under 20meter och det mindre tonaget har inga större ek problem men det är för många stora det är problemet.

    1. Enligt den information jag fått dumpar de flesta små ungefär lika mycket som de stora. Det kan vara fel, men jag har inte sett nåt som visar motsatsen. Om ett antal båtar i norra Bohuslän från Krav-märkning så kan vi nog förutsätta att de inte dumpar räkor på samma sätt, men idag har ingen båt sån märkning. Mejla mig gärna med annan information. Du har ju kunskap om de små båtarnas fiske som jag inte har.

  3. föresten så har ices räknat in dumpningen i räkfisket i sin fiskeridödlighet och även hav har inhållit 20% av kvoten för år 2013 så anders du har fel och hade danskarna fiskat med större maska hade ju räkbarnen fått gå kvar och växa till sig så dom är inte ett dugg skonsammare..

    1. Jag begriper inte vad du pratar om. Alla svenska räkfiskare jag pratat med håller med mig. Antalet svenska räkfisketillstånd måste bli färre. Det betyder färre båtar.

      Kvoten för svenska räkfiskare räknas mycket riktigt ner med 20% på grund av dumpningen. Men det spelar ingen roll. 60 båtar är för många på en kvot som kanske egentligen bara borde fiskas av 10-20 båtar. Hälften stora, hälften små. Kustfisket måste undantas från ITQ, men det ingår ju i EU:s nya fiskeripolitik och jag förutsätter att det så sker, preci som det skedde med det pelagiska fisket i Östersjön där en kvot sparades för den småskaliga flottan och hölls utanför ITQ-systemet.

      1. det kan behövas en minskning av tillstånden men kan vi lyckas att få till en selektivitet som lyckas få ut mesta delen av dom små så finns utrymme för rätt många båtar/fartyg i svenskt räkfiske och vi hade kunnat sätta press på danskar och norska fiskare att inte fånga små räkor det hade gynnat räkbeståndet. när det gäller dokumentationen om skon¨sammare fiske sök på koster väderö överenskommelsen.När det gäller räktillstånden så är det så att det finns runt 60st men många av dem nyttjas inte mer än några gånger per år då dom annars fiskar kräfta .och att det skulle vara hälften stora håller jag inte med om om dom inte kan få ekonomi för att dom gjort felaktiga investeringar skall inte kollektivet straffas jag förstår inte hur dom tänker det borde varit infört större maskor redan 1 jan 2013 i svensk fifs så att det blev lag att använda större maskor dom flesta av oss i norra Bohuslän har fiskat med större maskor och utvecklingen fortsätter du kan kontakta v´åra trålbinderier på smögen och valer Norge men jag tar inte alla i försvar här uppe så är det inte men debbatten borde nyanseras lite vi lade fram ett förslag till hav våren2013 om att dom som har all fakta kunde kontakta de båtar som landade lite rå räka och mycket stor för att fråga vad dom gjort och efterföljande ha med kontrollanter ombord så fakta lades på bordet men det gjordes inte vi har gjort det samma i år. Jag kan fortsätta men om inte vi kan komma till en dialog mellan fiskarna så kommer vi att förlora allihopa som är i näringen det är det enkla vi hade en uppgörelse på gång om hur fisket skulle fördelas inom räkan men det större tonaget drog sig ur tyvärr för att förslaget på koncentrationen i kvot inte var nog så stor dom blir aldrig nöjda .

Kommentarer inaktiverade.