Kvantitetsmässigt, värdemässigt och redskapsmässigt så är det viktigaste svenska fisket pelagiskt trålfiske. Trålfisket (såväl demersalt som pelagiskt) står för 89% av av all infångad fisk inklusive skaldjur. Vadfisket (inkl. ringnot) står för ytterligare 8%. Med andra ord står trål och vadfiske för totalt 97% av all fångad fisk. Resten fördelas främst på garn (2%), krokredskap (inkl. backor), fällor och ryssjor, burrar och tinor samt snurrevad.
Viktmässigt fångades år 2013, 85 049 ton sill (cirka 46%), 55 870 ton skarpsill (32%), 29 196 ton tobis (18%), 8 751 ton torsk (5%), 2 910 ton makrill, 1 531 ton gråsej, 1 483 ton siklöja, 1 292 ton nordhavsräka, 1 168 ton havskräfta och 1 059 ton fjärsing. Sammanställningen som Hav och Vatten gjort visar dock inte exakt samma siffror som fås fram vid en direkt körning mot databasen, utan i allmänhet lite mindre, förutom för tobis. Sen 2010 har allt fiske minskat viktmässigt förutom fjärsingfisket. All tobis, hälften av skarpsillen och en fjärdedel av sillen är foderfisk (industrifisk). Sådan fisk landas i allmänhet i Danmark, företrädesvis i Skagen. Även en stor del av sillen och skarpsillen för konsumtion landas i Danmark.
Värdemässigt dominerade sill under år 2013 med ett försäljningsvärde på 309,8 M SEK motsvarande ungefär 34%, följt av skarpsill (195,9 M SEK, 22%), nordhavsräka (172,3, 19%), tobis (114,5, 13%), havskräfta (108,1, 12%) och torsk (95,3, 10%). Dessa fiskarter står för den överväldigande av svenskt fiske vad det gäller värdet.
Fisk som fiskas i det pelagiska fisket (sill, skarpsill, tobis, makrill, blåvitling m.m.) stod för nästan 89% av den samlade fångsten i vikt och cirka 70% av det samlade värdet på svenska fiskfångster. Det mesta tas med trål, men en del sill (maatjes), makrill och skarpsill tas med snörpvad (ringnot). All räka och huvuddelen av torsken och kräftan fångas också med trål.
Antalet fiskebåtar i den svenska fiskeflottan minskade mycket kraftigt från 2005 till 2010. Anledningen till detta var framförallt det gradvisa införandet av individuella överförbara fiskerättighete (TFC, ITQ) åren 2007 och 2009 i det pelagiska fisket (fisket efter sill, skarpsill, tobis, makrill etc). 2004 fanns 1 597 fiskebåtar och 2013 hade detta minskat till 1 362. I det pelagiska fiskesegmnetet minskade antalet båtar från 81 till 34.
Fartygskapaciteten så har också den minskat rejält, med 15 268 bruttoton (bt) och 52 020 kilowatt (kW) sedan 2004. Under 2009 och 2010 fördes 2 466 bt. och 9 590 kW ut ur fiskeflottan. Detta har framförallt införandet av TFC inom den pelagiska flottan att göra, men det genomfördes även skrotningskampanjer de åren. Införandet av TC inom det pelagiska fisket har varit den åtgärd som inneburit mest för att anpassa fisketrycket till de fiskbestånd som finns. Ingen annan metod har fungerat tillnärmelesvis lika bra.
Totalt finns 178 fiskebåtar som är längre än 12 meter. Av dessa finns 94 stycken i Västra Götaland och25 stycken i Halland. Totalt fiskade 247 båtar med aktiva redskap (trål, snörpvad, snurrevad). 140 av dessa finns i Västra Götaland och 27 i Halland.
De största fiskelägena utan konkurrens är Fiskebäck och Rörö. Båtar som ägs av personer från Fiskebäck i Sverige eller andra länder har ett samlat tonnage på minst 9 000 ton, räknas bara båtar med Fiskebäck (inkl. Önnered) som hemmahamn är tonnaget omkring 6 000 ton. Båtar som ägs av fiskare från Rörö är på sammanlagt nästan 7 000 ton medan båtar med Rörö som hemmahamn bara är på strax över 1 000 ton tillsammans. Andra större fiskelägen som Träslövsläge, Fotö, Hönö, Donsö, Rönnäng och Dyrön har ett samlat tonnage på cirka 1 500 ton vardera om båtar som fiskare och fiskeriföretag därifrån äger räknas. Göteborg och Vrångö har ett tonnage motsvarande cirka 1 000 ton om vi räknar på samma sätt.
GG 778 Lövön från Rönnäng
Rörö har utan tvekan varit det mest expansiva fiskeläget de senaste åren med en lång rad köp av båtar i främst Danmark. Främst är det Astrid Fiske och familjen Johansson som står för tonnageökningen. Röröfiskare sysslar i huvudsak med pelagiskt fisk och industrifiske, men de båtar som har Rörö som hemmahamn ägnar sig också åt demersalt fiske. Två båtar (Svanen ochg Rossö) fiskar såväl pelagiskt som demersalt efter främst kräfta medan övriga större båtar såväl som mindre båtar främst fiskar fisk och kräfta. Räkfiske är inget som Rörö-fiskare ägnar sig åt. Även i Fiskebäck handlar det främst om pelagiskt fiske även om några av de största torskfiskarna (torsk fiskas främst i Östersjön) har Fiskebäck som hemmahamn.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Svenskt fiske, Vadfiske, Trålfiske, Skagen, ITQ, TFC, Individuella överförbara fiskerättigheter, Rörö, Fiskebäck, Fiskelägen, Fiskebåtar, Fiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Sill, Skarpsill, Tobis, Makrill, Torsk, Kräfta, Räka
