Greenpeace och deras fiskeriförvirring

Greenpeace är säkert en bra organisation på många sätt, men när det gäller fisket är de oftast ute och cyklar. Vilket jag skrivit om tidigare. Flera gånger.

Nu är det dags för superförvirring igen. Denna gång i Storbritannien, kanske rättare sagt England. Greenpeace tänker nu stämma den brittiska staten för att de infört individuella överförbara fiskerättigheter (vilket är i enlighet med EU:s nya fiskeripolitik) och att ett antal stora båtar därför kontrollerar en allt för stor del av kvoterna. Det stämmer att ett ett fåtal stora båtar kontrollerar större delen av fiskerättigheterna (kvoterna som det kallas av Greenpeace) för pelagisk fisk som blåvitling, sill, makrill, skarpsill osv. Dessa stora båtar fiskar långt ute till havs på bestånd och i områden där de små båtarna på under 10 meter som Greenpeace säger sig försvara ändå inte kan fisk.

Det hade varit bra  om Storbritannien hade regler som begränsade en viss ägares andel till 10% av ett bestånd på samma vis som det är i Danmark och Sverige. En sådan förändring skulle dock inte ge små båtar mer att fiska på, det handlar helt om fiskbestånd som de små båtarna ändå inta kan fiska på. Istället skulle vi få se lite fler stora båtar, dock kanske lite mindre än de som dominerar idag. Greenpeace slåss för nånting som inte är möjligt. De hittar på saker som inte har med verkligheten att göra.

Cornelis Vrolijk, Storbritanniens största fiskebåt. Foto: Greenpeace

Det finns idag ingen motsättning mellan de små kustnära fiskebåtarna som i huvudsak fiskar demersalt (bottenlevande fiskar och skaldjur) nära kusten och de stor fiskebåtar som fiskar pelagiska arter långt ute till havs. Olika fiske, olika fiskbestånd och olika naturliga förutsättningar. När det gäller demersalt fiske är koncentrationen på ett fåtal stora båtar icke-existerande, det fisket lämpar sig inte för storskaligt fiske på samma sätt som det pelagiska fisket om det inte är ute i djuphaven som i Barents Hav och runt Antarktis. En viss koncentration finns förstås men även här gäller att småskaliga fiskebåtar i allmänhet inte fiskar på samma bestånd som de stora båtarna och inte heller fiskar i samma vatten.

Det är heller inte sant att de stora pelagiska fiskebåtarna ägmar sig åt ett fiske som inet är hållbart. I allmänhet är det så att allt pelagiskt fiske är långsiktigt och ekologiskt hållbart i nordiska och brittiska farvatten.

Greenpeace sifferexercis har därför mycket lite med verkliga förhållanden att göra och vilseleder i stort enbart den som läser och tar del av dem. De blandar och ger med olika typer av siffor från olika sammanhang för att det ska se ut som om de har rätt. Men de jämför äpplen och päron (pelagiskt fiske och demersalt fiske), de talar inte om att huvuddelen av de pelagiska kvoterna innehas av företag i Skottland för i det sammanhanget tar de bara med siffror som gäller England och inte hela Storbritannien.

Greenpeace antyder också att överfisket är enormt i Europeiska vatten. Det är inte sant. Framförallt inte när det gäller de pelagiska bestånden som fiskas av de stor båtarna. Det är vanligare i de små demersal fiskbestånden som fiskas av kustnära fiskebåtar. Tvärtom mot vad Greenpeace antyder alltså.

Utan att ljuga rakt ut ljuger Greenpeace ändå genom selektiv urval av siffror och felaktiga jämförelser. Det är oseriöst. Dessutom ljuger de rakt av när de säger att storskaligt pelagiskt fiske inte är hållbart. Tyvärr sprider också okunniga journalister deras halvsanningar och lögner vidare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Greenpeace, Fiskeripolitik, Storskaligt fiske, Kustnära fiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, England, Storbritannien, Hållbart fiske