De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – mängden landad räka

Inlägg nr 2 av 5 i serien Märkligheterna i räkfisket

Norge har dubbelt så stor räkkvot som Danmark och Danmark dubbelt så stor som Sverige. Sverige har flest stora båtar som får fiska räkor. Detta medför att landningarna ser väldigt märkliga ut. Samtidigt ska vi komma ihåg att svenska räkfiskare i allmänhet också fiskar kräftor, norska räkfiskare fisk medan danska räkfiskare sällan fiskar annat. Bifångster är i allmänhet inga problem för danska och norska fiskare, däremot sannolikt för svenska.

Danska båtars landningar av räka från Skagerak och Kattegatt, 2014, båt, ton

S 255 North Sea, 404
S 386 Casilo, 393
S 158 Saron, 327
S 226 Emmely Pilegaard, 260
HG 410 Signet, 248
S 107 Ulla Lindblad, 234
HG 77 Kas-Ken, 225
S 350 Tove Holm, 158
HM 424 Westbank, 67

De danska båtar som landat minst har också stora landningar av fisk. De som landat mest fiskar i stort sett bara räka. Alla de redovisade båtarna är längre än 18 meter.

LL 207 Nautic

LL 207 Nautic

Tio största svenska båtarnas landningar av räka från Skagerak och Kattegatt, 2014, båt, ton

85
79
61
58
56
56
50
45
38
34

(Uppgifterna går inte att koppla till båt, men det finns uppgifter som SVT tagit fram som kan ge en bild av vilka svenska båtar det är som landar mest. Siffrorna stämmer dock inte med de som jag redovisar här och som kommer från Havs- och vattenmyndigheten)

Troligen är de 10 svenska räkbåtar som landat mest alla över 18 meter långa. Svenska och danska båtar fiskar i samma vatten, ungefär lika många dagar och med i stort sett samma sorts redskap. De svenska landningsuppgifterna förefaller därmed helt orimliga. Inte ens om vi räknar med att alla svenska båtar landar lika mycket kräftor som de landar räkor blir siffrorna rimliga. I ett sådant scenario fiskar de svenska båtarna räkor hälften av alla dagar, dvs hälften av de dagar som danska räkfiskare fiskar räkor.

Samtidigt hör det till saken att två av de 10 största svenska räkbåtarna vad det gäller landningar (enligt SVT:s siffror) saknar tillstånd att fiska kräftor. 9 av de båtar som är längre än 18 meter saknar sådant tillstånd, dvs de ingår inte i effortregleringen och har inte tillstånd att fiska kräftor med ristförsedd trål. Ytterligare tio av båtarna över 18 meter saknar tillstånd att fiska kräfta med ristförsedd trål men ingår i effortregleringen.

Förhållandena i det svenska räkfisket är orimliga, de flesta båtar måste ägna sig åt olagliga och felaktiga metoder för att fisket ska kunna löna sig. Dessutom måste en del av av dem sannolikt landa fångster svart eller på annat sätt utanför kontrollsystemet.

Ansvariga för att denna praxis kan fortsätta är beslutande myndigheter och politiker. Många fiskare har inget val. De har skulder som gör att de inte bara kan sluta fiska, för då står de utan inkomster men med stora skulder. Chansen att få arbete i land för en person som varit fiskare i hela sitt liv och är över 50 år gammal är försumbar.

En möjlighet att kunna lämna räkfisket utan att stå med skulder resten av livet utan inkomster och arbete är genom att fiskerättigheter blir säljbara, dvs genom införande av individuella överförbara fiskerättigheter (TFC). Havs- och vattenmyndigheten borde därför omedelbart lämna ett sådant förslag och ansvariga politiker borde omedelbart besluta om en sådan ordning. Införs TFC i räkfisket måste det dock sannolikt också införas i fiskfisket och kräftfisket på samma gång för att inte oönskade effekter som stegrad överkapacitet i dessa fisken blir resultatet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – antalet stora båtarDe märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – andelen kokräka >>
Advertisements