Varför stora fiskebåtar inte är ett problem

Greenpeace kritiserar alltid stora fiskebåtar. De ser stora fiskebåtar som ett problem i sig. Det är helt felaktigt. Stora fiskebåtar är i verkligheten inte något problem. Tyvärr tror många människor det ändå.

Det finns egentligen tre typer av stora fiskebåtar i vår del av världen. Den första gruppen är stora fabrikstrålare som rensar, filéar, packar och fryser fisken eller skaldjuren ombord. De kan var jättelika pelagiska fiskebåtar som exempelvis Annelies Ilena, fabrikstrålare för vitfisk som exempelvis Hermes eller stora räktrålare för fiske i arktiska vatten. Den andra gruppen är ren frystrålare som fryser fisken för vidare försäljning och bearbetning vid senare tillfälle på fabriker i land, Sådan båtar finns främst inom fisket av vitfisk som torsk, pollock, kolja etc. Den tredje gruppen är stora färskfisktrålare med kyltankar för fiske av pelagisk fisk. För Sverige del är alla stora fiskebåtar av den sistnämnda typen. I Danmark finns också stora räktrålare och i Norge och Grönland stora fabrikstrålare för fiske av vitfisk och räkor. Endast på Island och Färöarna finns det jättelika fabrikstrålare för pelagiskt fiske.

Att en båt är stor beror alltså främst på att den har stora förvaringsutrymmen för fisk och eventuellt en fiskfabrik ombord. Det säger ingenting om hur mycket en båt fiskar. Den stora skillnaden är att en större båt kan fiska långt från land och den behöver inte gå in i hamn och landa lika ofta som en mindre båt. Detta på grund av de större förvaringsutrymmena. Det gör att stora båtar drar mindre bränsle i förhållande till mängden fångad fisk än mindre båtar. Speciellt bränsenåla är pelagiska fiskebåtar som fiskar med snörpvad. Lite mer bränsle drar pelagiska trålare. Stora pelagiska fiskebåtar är följaktligen mycket klimatvänliga.

GG 764 Astrid, S 264 Astrid

Två stora pelagiska fiskebåtar, GG 764 Astrid innerst och S 264 Astrid utanför.

Pelagiska fiskebåtar orsakar inte heller några skador på bottnar då de de fiskar fiskarter som lever mitt i vattnet. I vår del av världen är det främst sill, skarpsill (brisling), makrill, lodda och blåvitling (kolmule). Fisket bedrivs med snörpvad och pelagisk trål (flyttrål). Fisket av skarpsill, lodda och blåvitling kallas också industrifiske. I industrifisket ingår också fiske av tobis och vitlinglyra (sperling, øyepål). Detta fiske bedrivs av specialiserade fiskebåtar, främst äldre fiskebåtar i Danmark och av vanliga pelagiska fiskebåtar. Vitlinglyra och tobis fiskas nära botten, tobis med en bottentrål som ofta kallas semipelagisk trål.

Fiske med snörpvad och pelagisk trål innebär noll skador på bottnar och mycket liten bifångst. Fiske med bottentrål och semipelagisk trål innebär sannolikt skador på bottnarna, troligen mindre med semopelagiskt trål än med bottentrål. De största pelagiska fiskebåtarna fiskar ytterst sällan med nåt annat än snörpvad och pelagisk trål, förutom i tobisfisket.

Det pelagiska fisket som bedrivs av stora pelagiska fiskebåtar bedrivs på fiskbestånd som inte är utrotningshotade eller i problem på något sätt. Bifångsterna är mycket små och består i stor utsträckning av sill i skarpsillsfisket, skarpsill i sillfisket och i Västerhavet sej i många typer av fisken som exempelvis vid fiske av sill, skarpsill och vitlinglyra. Sej är inte en hotad fisk.

Små fiskebåtar konkurrerar sällan med stora fiskebåtar.De fiskar på helt oloiak havsområden och oftast efter helt olika arter. i många länder har de kustnära små fiskebåtarna egna kvoter som stora fiskebåtar inte får fiska på osv.

Hur mycket en båt fiskar beror idag helt och håller på hur stora kvoter som är tillgängliga för båten och båtens ägare. Storleken har mycket lite med saken att göra.

Stora båtar är alltså inte ett problem. Greenpeace sprider felaktiga uppgifter som tyvärr alltför många människor tror på. Det finns dåligt storskaligt fiske och det finns dåligt småskaligt fiske (exempelvis ålfiske i Sverige och Danmark). i de nordiska länderna finns det dock inget storskaligt fiske som är dåligt för fiskbestånden. Däremot så är det självklart så att allt fiske med bottentrål påverkar bottnarna, oavsett om det är småskaligt, som kräftfiske och räkfiske i Västerhavet samt torskfiske i Östersjön eller storskaligt som torskfiske och räkfiske i Barents hav. Det finns inga stora svenska eller danska fiskebåtar som ägnar sig åt demersalt fiske efter torskfiskar, plattfisk, räka eller kräfta. Bottentrål är alltså inget som de stora båtarna i Danmark och Sverige ägnar sig år (med undantag av en enskild dansk räktrålare som fiskar i grönländska och kanadensiska vatten).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , Fiskebåtar, , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements