DPPO är missnöjda med det nya makrillavtalet

EU, Norge och Färöarna lyckades komma överens om ett nytt avtal för makrillfisket inför år 2016, men Danmarks Pelagiske PO (DDPO) är långt ifrån nöjda med avtalet – inte minst i ljuset av kvoten som skärs ner samtidigt som DPPO menar att makrillbestånden växer.

– Vi är naturligtvis inte nöjda med att kvoten sjunker igen, eftersom det inte är den uppfattning som vi eller andra har gällande makrillbeståndet, säger Esben Sverdrup-Jensen, direktör i DPPO till den danska tidningen Fiskeritidende.

Han anser dock att de som har fel inte är kuststaterna, utan Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Enligt Esben Sverdrup-Jensen, levererade de en vetenskaplig rådgivning för makrillbeståndet, som han beskriver som både ”svag” och ”osäker”.

Mot denna bakgrund rosar han faktiskt kuststaterna för att ta ansvar i deras avtal om kvoter för 2016. Helt enkelt eftersom kuststaterna i deras avtal tar hänsyn till osäkerheten i ICES bedömning.

– Kuststaterna lyssnar i stället vad branschen och de människor som faktiskt rör sig i verkliga livet säger i detta sammanhang, slår han fast enligt Fiskeritidende.

Makrill

ICES råd för 2016 är en fångst på makrill på maximalt 667 385 ton, men kuststaterna har enats om en total kvot på 895 900 ton. För 2015 fastställdes TAC för makrill till 1 054 000 ton, så minskningen är 15 procent mellan 2015 och 2016:

Kvoten er fastsatt ut fra en ny forvaltningsplan for makrell og innebærer en reduksjon på 15 prosent fra kvoten for 2015.

Kvoten er fordelt med henholdsvis 201 663 tonn til Norge, 112 892 tonn til Færøyene og 441 586 tonn til EU. Fordelingen av makrellkvoten mellom Norge, EU og Færøyene er basert på fordelingsnøkkelen som ble fastlagt i trepartsavtalen fra 2014. Her inngår en andel på 15,6 prosent av totalkvoten til øvrige kyststater og andre stater som fisker makrell i internasjonalt farvann.

DPPO undviker dock att ta upp att kuststaterna i många år fastställt en TAC långt över den vetenskapliga rådgivningen. Framförallt handlar det om att Färöarna, Island och Grönland bestämt egna kvoter långt utöver vad som varit rimligt och vettigt. De har flera gånger vägrat skriva på kuststatsavtalen. Något som lett till en alltför hög TAC. Inte heller i år har Island och Grönland skrivit på det gemensamma avtalet och det är sannolikt att TAC därför i praktiken kommer att bli högre än vad överenskommelsen. I detta ljus förefaller en minskning av TAC som rimlig. Trots det finns det stor risk för ett kraftigt överfiske av makrill på grund av oansvarigt agerande från Island och Grönland.

Det är också svårt att lita på enskilda yrkesfiskares bedömning av mängden makrill. De har ekonomiska intressen att få ha så stora kvoter som möjligt. Därför är det enda vettiga alternativet att faktiskt gå på vad forskarna säger även om vi vet att det inte alltid är helt korrekt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements